Kyrkans lära och bekännelse

Ledare. I förra numret av Kyrkpressen ingick en nyhet om Missionsprovinsen och Luther-stiftelsens gemensamma planer på en egen biskop och ett missionsstift i Finland. I det här numret ingår intervjuer kring det nyligen inledda arbetet med diskrimineringsförbud i kyrkolagen. 3.12.2009 kl. 00:00

Det är det kanske inte så lätt att se kontaktytorna mellan dessa två saker, men de har en gemensam nämnare: kyrkans lära och bekännelse. Alltså det som är det mest centrala med tanke på kyrkans trovärdighet.

När det gäller frågan om Luther-stiftelsens och Missionsprovinsen planer bör kyrkan rimligtvis utgående från sin lära och bekännelse definiera sin position till den utmaning som planerna onekligen innebär.

Orsaken till att man vill ha en egen biskop och en egen missionsprovins är ju enligt både antydningar och öppen kritik att Finlands evangelisk-lutherska kyrka inte längre har Bibeln som rättesnöre och att det andliga ledarskapet ofta och i hög grad saknas.

Detta är allvarliga anklagelser och kyrkans trovärdighet kan knappast tåla att de viftas bort som nonsens. Kritiken framförs ju bland annat av präster i vår kyrka och den måste bemötas.

Frågan om diskrimineringsförbud är, som intervjun med justitierådet Timo Esko visar, en svårhanterlig och explosiv mix av teologi och juridik. Det ytterst därför att ett både teologiskt och juridiskt fungerande och trovärdigt kyrkligt diskrimineringsförbud förutsätter ett klarläggande av kyrkans lära och bekännelse.

De allmänna formuleringarna om detta i kyrkolagen och kyrkoordningen måste kort sagt preciseras på ett sätt som besvarar frågan vad skrivningarna innebär i konkreta situationer.


Detta förefaller ha konsekvenser som sträcker sig långt utöver diskrimineringsfrågan. Det som sägs om läran och bekännelsen måste rimligtvis leda till klarare spelregler rent allmänt.

Det kan ju knappast vara så att positionsbestämningar i fråga om lära och bekännelse har konsekvenser endast i fråga om diskriminering.

Lagutskottet konstaterade i sin beredning av tjänstemannalagpaketet att ett diskrimineringsförbud skulle ”lyfta fram rätten till övertygelse- och åsiktsfrihet för tjänsteinnehavare som har teologiska synpunkter som avviker från den kyrkliga majoritetens uppfattning”.

Det är svårt att tolka detta på något annat sätt än att också en minoritet ska kunna känna sig trygg. Som till exempel de präster som på grund av sin övertygelse inte kan acceptera kvinnliga präster.

Kyrkan har upprepade gånger sagt att också en ämbetssyn som inte godkänner kvinnliga präster ryms inom ramarna för kyrkans lära. Håller kyrkan fast vid detta då den närmare definierar sin lära och bekännelse i diskrimineringssammanhang uppstår frågan vilka tolkningar som då blir möjliga.

Kan kyrkan med bibehållen trovärdighet utforma ett diskrimineringsförbud som ger präster med en övertygelse som är i enlighet med kyrkans lära rätt att följa sin övertygelse? Eller kan trovärdigheten eventuellt bibehållas även om kyrkan fråntar dem rätten att i praktiken ge uttryck för sin övertygelse?

Den arbetsgrupp som nu inleder arbetet med att utforma ett diskrimineringsförbud för kyrkan har en stor och svår uppgift. Även om det generellt sett är viktigt att så snabbt som möjligt få ärendet till kyrkomötet bör arbetsgruppen ta den tid den behöver får att göra ett gediget arbete.

Det som presenteras för kyrkomötet bör vara hållbart både teologiskt och juridiskt. Något annat har kyrkan inte råd med. I synnerhet inte efter alla turer i en fråga som gäller kyrkans lära och bekännelse.

Enligt den preliminära tidtabellen ska arbetet vara klart så att det kan behandlas under kyrkomötets vårsession i maj 2010. Den tidtabellen förefaller kanske inte helt realistisk.

Stig Kankkonen



Världen. Varje år besöker tusentals unga vuxna och ungdomar kommuniteten i Taizé. Att komma till Taizé är ett sätt att få lite avstånd till sitt vardagsliv för att reflektera, samtala med andra och söka sin väg i livet.   2.5.2009 kl. 00:00

Världen. Situationen för de civila i norra Sri Lanka har övergått till en katastrof. Över 100 000 personer lyckades komma ut från området förra veckan men tiotusentals civila är ännu fångade mitt i striderna. 30.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet har fattat beslut om att kyrkoherden i Övermark församling, Peter Lassus, avhålls från utövning av sin tjänst i sex månader. 29.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Några av kyrkomötets talesmän har grundat en Facebook-grupp. Ett tiotal kyrkomötesrepresentanter använder den populära sociala nättjänsten för att diskuterar bl.a. om hur kyrkan kunde få mera arbetskraft. 30.4.2009 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Min tåglektyr har under en vecka varit Peter Englund, med vars hjälp jag dykt ner i 1600-talets sällsamma värld. 30.4.2009 kl. 00:00

Ledare. Senaste vecka fattade biträdande justitieombudsman, JO, Jukka Lindstedt ett avgörande som svar på sammanlagt åtta klagomål rörande adresslös utdelning av församlingstidningar. Alltså utdelning till alla hushåll på församlingens område. 30.4.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkornas Världsråd(WCC) och Lutherska Världsförbundet(LWF) har kritiserat kastväsendet i en FN-konferens i Genève förra fredagen. 28.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. "Homosexfrågan blir det stora tvisteämnet för kyrkan de närmaste åren. Den kommer också att dominera biskopsvalet i Borgå stift."  29.4.2009 kl. 00:00

Kultur. Att fungera som hjälpledare i skriftskolan är mycket populärt bland ungdomar i Finland.  29.4.2009 kl. 00:00

Världen. Världens kyrkor och den lutherska världsfederationen har gjort ett klagomål gällande kastsystemet. 28.4.2009 kl. 00:00

Samhälle. Teologiska fakulteten förblir enligt det nuvarande förslaget en egen fakultet. 28.4.2009 kl. 00:00

Världen. Religionens roll i Afrikas utveckling verkar positiv i ljuset av forskning. – Kristendomen har åtminstone många fler positiva än negativa verkningar, konstaterar filosofie doktor Charles Kessey från Ghana. 28.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Språkkrav på Åland, statistikföring och kyrkoherdeval står på agendan när kyrkomötet samlas nästa vecka i Åbo. 27.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har påbörjat ett initiativ för att utreda hur jämställdhetslagen följs i församlingarna. 25.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Enligt församlingens statistik från år 2008 tar människor kontakt med diakoniarbetarna allt oftare på grund av ekonomiska skäl. Mängden matstöd och andra ekonomiska stöd håller också på att stiga.  26.4.2009 kl. 00:00

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04
"Hundratals år av historia att låsa upp" är Juliana Sfeirs uttryck om jämställdhetsarbetet i den arabisktalande världen.

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26
Albanus väntar på pilgrimernas ankomst från vandringen utanför Sottunga.

pilgrimsvandring. Om två år ska förlängningen av Sankt Olofsleden från Åbo till Trondheim vara klar som certifierad pilgrimsväg. Den första provseglingen av den vattenburna leden St Olav Waterway är nu gjord. 13.6.2017 kl. 11:30

film. Kyrkans mediestiftelse har beviljat produktionsstöd till sammanlagt sjutton projekt i sin vårutdelning. 12.6.2017 kl. 13:26