Kyrkans lära och bekännelse

Ledare. I förra numret av Kyrkpressen ingick en nyhet om Missionsprovinsen och Luther-stiftelsens gemensamma planer på en egen biskop och ett missionsstift i Finland. I det här numret ingår intervjuer kring det nyligen inledda arbetet med diskrimineringsförbud i kyrkolagen. 3.12.2009 kl. 00:00

Det är det kanske inte så lätt att se kontaktytorna mellan dessa två saker, men de har en gemensam nämnare: kyrkans lära och bekännelse. Alltså det som är det mest centrala med tanke på kyrkans trovärdighet.

När det gäller frågan om Luther-stiftelsens och Missionsprovinsen planer bör kyrkan rimligtvis utgående från sin lära och bekännelse definiera sin position till den utmaning som planerna onekligen innebär.

Orsaken till att man vill ha en egen biskop och en egen missionsprovins är ju enligt både antydningar och öppen kritik att Finlands evangelisk-lutherska kyrka inte längre har Bibeln som rättesnöre och att det andliga ledarskapet ofta och i hög grad saknas.

Detta är allvarliga anklagelser och kyrkans trovärdighet kan knappast tåla att de viftas bort som nonsens. Kritiken framförs ju bland annat av präster i vår kyrka och den måste bemötas.

Frågan om diskrimineringsförbud är, som intervjun med justitierådet Timo Esko visar, en svårhanterlig och explosiv mix av teologi och juridik. Det ytterst därför att ett både teologiskt och juridiskt fungerande och trovärdigt kyrkligt diskrimineringsförbud förutsätter ett klarläggande av kyrkans lära och bekännelse.

De allmänna formuleringarna om detta i kyrkolagen och kyrkoordningen måste kort sagt preciseras på ett sätt som besvarar frågan vad skrivningarna innebär i konkreta situationer.


Detta förefaller ha konsekvenser som sträcker sig långt utöver diskrimineringsfrågan. Det som sägs om läran och bekännelsen måste rimligtvis leda till klarare spelregler rent allmänt.

Det kan ju knappast vara så att positionsbestämningar i fråga om lära och bekännelse har konsekvenser endast i fråga om diskriminering.

Lagutskottet konstaterade i sin beredning av tjänstemannalagpaketet att ett diskrimineringsförbud skulle ”lyfta fram rätten till övertygelse- och åsiktsfrihet för tjänsteinnehavare som har teologiska synpunkter som avviker från den kyrkliga majoritetens uppfattning”.

Det är svårt att tolka detta på något annat sätt än att också en minoritet ska kunna känna sig trygg. Som till exempel de präster som på grund av sin övertygelse inte kan acceptera kvinnliga präster.

Kyrkan har upprepade gånger sagt att också en ämbetssyn som inte godkänner kvinnliga präster ryms inom ramarna för kyrkans lära. Håller kyrkan fast vid detta då den närmare definierar sin lära och bekännelse i diskrimineringssammanhang uppstår frågan vilka tolkningar som då blir möjliga.

Kan kyrkan med bibehållen trovärdighet utforma ett diskrimineringsförbud som ger präster med en övertygelse som är i enlighet med kyrkans lära rätt att följa sin övertygelse? Eller kan trovärdigheten eventuellt bibehållas även om kyrkan fråntar dem rätten att i praktiken ge uttryck för sin övertygelse?

Den arbetsgrupp som nu inleder arbetet med att utforma ett diskrimineringsförbud för kyrkan har en stor och svår uppgift. Även om det generellt sett är viktigt att så snabbt som möjligt få ärendet till kyrkomötet bör arbetsgruppen ta den tid den behöver får att göra ett gediget arbete.

Det som presenteras för kyrkomötet bör vara hållbart både teologiskt och juridiskt. Något annat har kyrkan inte råd med. I synnerhet inte efter alla turer i en fråga som gäller kyrkans lära och bekännelse.

Enligt den preliminära tidtabellen ska arbetet vara klart så att det kan behandlas under kyrkomötets vårsession i maj 2010. Den tidtabellen förefaller kanske inte helt realistisk.

Stig Kankkonen



Kyrka. Evangelisk-lutherska kyrkans högsta beslutande organ kyrkomötet är åter samlat. Delegat Helene Liljeström ger inblickar i förhandlinagrna genom sin blogg. 6.5.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett stiftsinitiativ om att minska minimiantalet faddrar från två till en var den fråga som diskuterades mest i kyrkomötets remissdiskussion på tisdag. Ungas initiativrätt i kyrkan och språkkrav på Åland engagerade också. 5.5.2009 kl. 00:00

Samhälle. Chefen för Kyrkans familjerådgivningscentral Martti Esko tycker att den nya finska reality-tv-serien Biologinen kello är smaklös och lättsinnig. 6.5.2009 kl. 00:00

Kyrka. Verksamhetsutgifterna för Kyrkans Utlandshjälp steg 2008 med 15,6 procent till 27,2 miljoner euro. Sammanlagt 2,2, miljoner euro ur fonderna användes för biståndsarbete. 6.5.2009 kl. 00:00

Samhälle. På morsdagens afton samlas motorister till nationell motoristmässa i Lundo i Egentliga Finland. 5.5.2009 kl. 00:00

Kyrka. Finström-Geta väljer kyrkoherde den 17 maj. Tidningen Nya Åland har följt med valpredikningarna och satt betyg på kandidaternas talanger. 5.5.2009 kl. 00:00

Kyrka. Samfälligheten i Karleby har jobbat aktivt för att handikappade ska kunna besöka kyrkor och församlingshem. 5.5.2009 kl. 00:00

Samhälle. Solen sken från klarblå himmel när Jesusmarchen tågade iväg på första maj. Se bilder!   4.5.2009 kl. 00:00

Samhälle. FST5 träffar biskopskandidaterna i programmet Närbild. 4.5.2009 kl. 00:00

Världen. Beslutet om att slakta alla grisar i Egypten har lett till våldsamma uppror bland landets kristna kopter som både föder upp och äter grisarna. Nu erkänner hälsovårdsmyndigheterna att grisslakten inte hade med svininfluensan att göra. 4.5.2009 kl. 00:00

Samhälle. Högstadieeleverna i Berlin kan inte heller i framtiden välja mellan ämnena etik och religion. Vid en folkomröstning förra veckan vann nej-sidan med 51,3 procent  av rösterna mot 48,5 % ja-röster. 4.5.2009 kl. 00:00

Samhälle. De ekonomiskt sämre tiderna leder till att många söker sig till kyrkan. 3.5.2009 kl. 00:00

Världen. Påven Benedictus XVI fyra dagar långa resa till Det Heliga landet firas med nytryckta frimärken. 2.5.2009 kl. 00:00

Världen. Utredningarna kring den häktade rwandesiska pastorn från Borgå leder till en unik folkmordsrättegång i USA. 4.5.2009 kl. 00:00

Samhälle. Valborg och första maj har en lång ”förhistoria”. Sedan antiken har folk i Europa och på andra håll i världen firat vårens ankomst med en fest. 30.4.2009 kl. 00:00

En husförsäljning som slutade i katastrof gjorde att Catarina Nylund-Wentus plötsligt hade skulder upp över öronen.

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01
I Hawaii jobbar Samuel Snellman bland annat med barn som deltar i efter-skolan-programmet Ulu Pono. Han uppskattar ansvaret och utmaningarna volontärjobbet ger.

frivilligarbete. En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser. 5.7.2017 kl. 13:53
De träffades i början av 90-talet. Sirkka-Liisa Kiveläs bakgrund som professor och forskare i geriatrik hjälper henne i vården av minnessjuka Mauri Akkanen.

MINNESSJUKDOM. På hösten 2011 märkte Sirkka-Liisa Kivelä att något inte stod rätt till med hennes man Mauri Akkanen. Han hade svårt att komma ihåg saker och han gick inte som han brukade. 4.7.2017 kl. 15:50

barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00
Hemma i Pyttis har Harriet Sillanpää två hundar och en liten hönsgård.

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01