Kyrkans lära och bekännelse

Ledare. I förra numret av Kyrkpressen ingick en nyhet om Missionsprovinsen och Luther-stiftelsens gemensamma planer på en egen biskop och ett missionsstift i Finland. I det här numret ingår intervjuer kring det nyligen inledda arbetet med diskrimineringsförbud i kyrkolagen. 3.12.2009 kl. 00:00

Det är det kanske inte så lätt att se kontaktytorna mellan dessa två saker, men de har en gemensam nämnare: kyrkans lära och bekännelse. Alltså det som är det mest centrala med tanke på kyrkans trovärdighet.

När det gäller frågan om Luther-stiftelsens och Missionsprovinsen planer bör kyrkan rimligtvis utgående från sin lära och bekännelse definiera sin position till den utmaning som planerna onekligen innebär.

Orsaken till att man vill ha en egen biskop och en egen missionsprovins är ju enligt både antydningar och öppen kritik att Finlands evangelisk-lutherska kyrka inte längre har Bibeln som rättesnöre och att det andliga ledarskapet ofta och i hög grad saknas.

Detta är allvarliga anklagelser och kyrkans trovärdighet kan knappast tåla att de viftas bort som nonsens. Kritiken framförs ju bland annat av präster i vår kyrka och den måste bemötas.

Frågan om diskrimineringsförbud är, som intervjun med justitierådet Timo Esko visar, en svårhanterlig och explosiv mix av teologi och juridik. Det ytterst därför att ett både teologiskt och juridiskt fungerande och trovärdigt kyrkligt diskrimineringsförbud förutsätter ett klarläggande av kyrkans lära och bekännelse.

De allmänna formuleringarna om detta i kyrkolagen och kyrkoordningen måste kort sagt preciseras på ett sätt som besvarar frågan vad skrivningarna innebär i konkreta situationer.


Detta förefaller ha konsekvenser som sträcker sig långt utöver diskrimineringsfrågan. Det som sägs om läran och bekännelsen måste rimligtvis leda till klarare spelregler rent allmänt.

Det kan ju knappast vara så att positionsbestämningar i fråga om lära och bekännelse har konsekvenser endast i fråga om diskriminering.

Lagutskottet konstaterade i sin beredning av tjänstemannalagpaketet att ett diskrimineringsförbud skulle ”lyfta fram rätten till övertygelse- och åsiktsfrihet för tjänsteinnehavare som har teologiska synpunkter som avviker från den kyrkliga majoritetens uppfattning”.

Det är svårt att tolka detta på något annat sätt än att också en minoritet ska kunna känna sig trygg. Som till exempel de präster som på grund av sin övertygelse inte kan acceptera kvinnliga präster.

Kyrkan har upprepade gånger sagt att också en ämbetssyn som inte godkänner kvinnliga präster ryms inom ramarna för kyrkans lära. Håller kyrkan fast vid detta då den närmare definierar sin lära och bekännelse i diskrimineringssammanhang uppstår frågan vilka tolkningar som då blir möjliga.

Kan kyrkan med bibehållen trovärdighet utforma ett diskrimineringsförbud som ger präster med en övertygelse som är i enlighet med kyrkans lära rätt att följa sin övertygelse? Eller kan trovärdigheten eventuellt bibehållas även om kyrkan fråntar dem rätten att i praktiken ge uttryck för sin övertygelse?

Den arbetsgrupp som nu inleder arbetet med att utforma ett diskrimineringsförbud för kyrkan har en stor och svår uppgift. Även om det generellt sett är viktigt att så snabbt som möjligt få ärendet till kyrkomötet bör arbetsgruppen ta den tid den behöver får att göra ett gediget arbete.

Det som presenteras för kyrkomötet bör vara hållbart både teologiskt och juridiskt. Något annat har kyrkan inte råd med. I synnerhet inte efter alla turer i en fråga som gäller kyrkans lära och bekännelse.

Enligt den preliminära tidtabellen ska arbetet vara klart så att det kan behandlas under kyrkomötets vårsession i maj 2010. Den tidtabellen förefaller kanske inte helt realistisk.

Stig Kankkonen



Andreas Andersson. Under den senaste tiden har jag genom jobbet stött på en del frivilligarbete. Tidigare besökte jag ett Fida-lopptorg, nu senast fick jag ta del av evenemanget Urbaani Unelma. 13.8.2009 kl. 00:00

Ledare. Den ekonomiska nedgången har redan en längre tid satt sin prägel på nyhetsflödet. Fokuseringen har varit på företagens förluster, på uppsägningar och permitteringar, alltså på de direkta konsekvenserna av nedgången. 13.8.2009 kl. 00:00

Människa. Utlandsfinländarnas förening Suomi-Seura ry har valt läkaren Leena Pasanen till årets utlandsfinländare 2009. 12.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Uleåborgs fyra församlingar samarbetar kring en ny webbportal för ungdomar. Elossa.fi innehåller bland annat prästbloggar, fråga-svar spalter och händelsekalender.    11.8.2009 kl. 00:00

Samhälle. Skolorna inleder arbetsåret den här och nästa vecka. Skolstarten ökar antalet textmeddelanden till församlingarnas tjänst  "Textari-Helppi" (ungefär textarhjälpen). 10.8.2009 kl. 00:00

Människa. I dag reser tretton unga vuxna finlandssvenskar till kommuniteten Taizé i Frankrike. Följ deras resa på bloggen! 8.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Inkommande veckoslut firar Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF) traditionsenligt missionsfest i Jeppo. – Jag ser fram emot att träffa dem som stöder vårt arbete och de andra missionärerna, säger missionären Rut Åbacka. 7.8.2009 kl. 00:00

Människa. Kerstin Sundberg var bara 19 år då hon steg in på pastorskansliet för att fråga efter jobb. Hon ville egentligen bli frisör och planerade att stanna endast så pass länge att hon lärde sig finska. 6.8.2009 kl. 00:00

Samhälle. Fida fyller 30 år. – Förra året hjälpte vi omkring två miljoner människor, berättar Juha-Matti Kykkänen, chef för Fida-lopptorgen. 6.8.2009 kl. 00:00

Marina Wiik. Efter flera år av stiltje har jag i sommar bevittnat ett rekordantal bröllop. Kanske har allt fler börjat värdesätta gamla traditioner, eller så är min bekantskapskrets bara ”i den åldern” då man skaffar jobb, köper lägenhet och bildar familj. 6.8.2009 kl. 00:00

Ledare. I en kolumn i det socialdemokratiska huvudorganet Demari (24.7) gjorde sommarredaktören Ilkka Vuorikuru sitt bästa för att misskreditera den uttalat kristna televisionskanalen TV7. 6.8.2009 kl. 00:00

Världen. Nu vill president Dmitrij Medvedev att de ryska skoleleverna ska läsa religion – eller sekulär etik. Fast riktigt alla trosriktningar kommer inte att hamna på schemat. 5.8.2009 kl. 00:00

Samhälle. Efter domkyrkobranden i Borgå har församlingarna börjat ta säkerhetsåtgärder på större allvar än tidigare. Trots det utsattes avsevärt fler byggnader som tillhör religiösa samfund för bränder i fjol jämfört med tidigare år. 4.8.2009 kl. 00:00

Människa. – Det är berättelsen med det personliga tilltalet som är huvudnyckeln till att nå människorna, menar hela Norges populäre tv-pastor Egil Svartdahl. 30.7.2009 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Nyligen köpte min hustru och jag nya cyklar. 30.7.2009 kl. 00:00

Markus Weckström är militärpastor vid Nylands brigad.

olycka. – Våra främsta tankar går till de anhöriga och de som är svårt skadade, säger militärpastor Markus Weckström efter plankorsningsolyckan i Raseborg där tre beväringar och en civil person omkom. 31.10.2017 kl. 14:47

trafikolycka. Även Pedersöre kyrka har öppet i kväll i anledning av olyckan i Raseborg där fyra personer omkom. 26.10.2017 kl. 16:39
Bertel Widjeskog har jobbat som journalist under så gott som hela sin karriär. Särskilt gillade han uppdrag som andra gärna skuffade ifrån sig.

Profil. I kontakten med krigsveteraner har Bertel Widjeskog märkt att barndomens "Gud som haver" bär långt i ett förtvivlat läge. 26.10.2017 kl. 15:58

ekenäs. Kyrkan öppnas för sörjande efter dödskollisionen i Raseborg. 26.10.2017 kl. 11:41
Gudstjänsten äger rum i en bokhandel i centrala Helsingfors.

församling. Nu leder han lilla S:t Martins församling och siktar på att bygga upp en gemenskap för dem som känner att folkkyrkans tröskel blivit för låg och taket för högt. 25.10.2017 kl. 14:37