Advent: Om att komma igen

Kyrka. ”Hosianna! Wau! Här kommer Jesus ridande på sin åsna!” jublar en mycket liten gudstjänstgäst.
29.11.2009 kl. 00:00

Stock.xchng

”Men han kom ju redan på palmsöndagen. Varför måste han komma igen?” kontrar en annan, litet större, som minns litet längre bakåt.
Ur barnens mun, sanningen. Och sannerligen är det konstigt.

Annars har kyrkoåret berättelser och texter så det räcker många gånger om. Varför måste då Jesus göra sin kungaentré i repris just nu? Hittade man faktiskt ingenting annat för advent? Den ursprungliga åsneritten hör ju påsken till; det var då han kom på ett enastående sätt till den stad där han kom att stå ensam, och dö.

Palmblad och hosianna, tidigt på våren, och mitt i vintern. Det måste ligga någon mening bakom. Något som även den minsta gudstjänstdeltagaren anar ...

Hosianna! Välsignad vare han som kommer i Herrens namn. Och han kommer. Först, som ett litet barn. Sedan, som en vuxen man.Som ett barn var han värnlös och ofarlig, mycket liten i sin krubba. Det var bara de stora, lysande och talrika änglarna som fick hälsa herdarna på änglarnas vis: ”Var inte rädd!” Det där lilla barnet var inget man behövde vara rädd för, det såg man ju på långt håll. Däremot var det något heligt över honom, något tidlöst, som alltid hos ett nyfött barn. Tiden står stilla, liksom. Gamla texter och profetior kommer oinbjudna i minnet: Se, en ung flicka föder ett barn...

Som en vanlig man, ridande, var han en av folket, fredens man.  Den som på Jesu tid kom ridande på en häst var en romersk soldat, en med makt, en med vapen. Han satt högt uppe, och kunde krossa folk under hästens hovar. Men denna man på åsnan var inget att vara rädd för, det såg man på långt håll. Däremot var det något heligt kring honom, som alltid då ett pinat folk ser ett levande löfte, förlösaren. Tiden stannar, liksom. Gamla texter och profetior sprids som löpeld: Se, han som kommer på en åsna skall kallas Fridsfurste...

Så kommer han, till julen, till påsken. Två gånger om året kommer han med åsnan, och vi förnimmer: Kalendern är viktig, men inte allt. Det historiska händelseförloppet är intressant, men inte allt. Budskapet om frid är allt. Det är heligt.

Det heliga är tidlöst. Eller hellre: Det heliga har ingen tid. Det har sin egen tid. Det heliga upprepas och utspelas hela tiden. Det heliga är evigt och alltid nu.Så kommer julen. Och julnatten, den underbara och stjärnklara, öppnas till påskmorgonens bländande solsken, och tiden står stilla.

Hosianna! Välkommen!

Skribenten Hilkka Olkinuora är pastor, redaktör och författare.

Kp



covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

covid-19. – Det här kan vi leva med, säger Esbo svenska församlings kyrkoherde Kira Ertman om de nya samlingsrestriktionerna som träder i kraft på måndag – högst tjugo personer får samlas inomhus i huvudstadsregionen. 20.11.2020 kl. 16:28
Retorikexperten Elaine Eksvärd har pratat öppet om övergreppen och den skada de gjort.

Övergrepp. Elaine Eksvärd utsattes för sexuella övergrepp i barndomen. Långt senare kom ilskan, och den kunde drabba vem som helst. I dag brinner hon för att andra barn ska slippa gå igenom det hon upplevt. 19.11.2020 kl. 15:21
Bisop Bo-Göran Åstrand och församlingsrådets viceordförande Magnus Sundman säger att samtalet i måndags behövdes och var konstruktivt.

samtal. I måndags besökte biskop Bo-Göran Åstrand och domkapitlets lagfarne assessor Lars-Eric Henricson Väståbolands svenska församling med anledning av de konflikter som blossat upp där. Kyrkoherde Harry S. Backström var förhindrad att delta. 18.11.2020 kl. 18:45
En maktmänniska kan kännas stark, men bakom styrkan gömmer sig obearbetade sår.

ledarskap. En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada. 16.11.2020 kl. 14:21
Sara George är glad att den fria bönen gjort deltagarna mindre rädda att uttrycka sig inför varandra.

sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37
Mari Puska ser fram emot helgens kyrkodagar i Mariehamn. – Jag tror att behovet av det här är stort.

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01
Esther Kazen ser kyrkans potential att göra världen bättre.

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45
Vi behöver stå ut med paradoxer i livet, säger Katarina Gäddnäs.

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57
Pia Bengts har i många år jobbat som tf stiftssekreterare.

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33
– Jag vill hellre ge en läsupplevelse än en traditionell kommentar, säger Erik Vikström om sin nya bok.

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01
Anna Henning och hennes söners vardag är fylld av jobb, läxor och hobbyer. Men också av enkel samvaro. I och med coronan och distansjobb vann hon två timmar om dagen.

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22
Den andra omgången i valet av biskop i Åbo ärkestift hålls mellan kandidaterna Leppänen och Lehikoinen den tredje december.

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46