Statistiken saknar moral

Ledare. År 2008 gjordes enligt preliminära uppgifter från Institutet för hälsa och välfärd 10 230 aborter, det vill säga 8,7 aborter per 1 000 kvinnor i åldern 15–49 år. Detta är cirka 310 aborter  färre än 2007, vilket innebär en minskning med tre procent. 5.11.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Antalet aborter har minskat ganska jämnt under de senaste åren. År 2004 utfördes ännu 11 165 aborter. Minskningen beror i huvudsak på att antalet aborter i åldrarna under 20 år minskat tydligt.

Ändå görs alltså fortfarande cirka 28 aborter varje dag i Finland.

För att fortsätta med lite statistik.

Antalet socialrelaterade aborter ökade fortfarande 2008 och utgjorde 91 procent av totalantalet. Andra vanliga indikationer var ålder under 17 år (4,9 procent) eller över 40 år (3,7 procent) och fyra tidigare förlossningar (1,9 procent).

Av aborterna utfördes endast 0,4 procent på medicinsk indikation, det vill säga till följd av sjukdom, kroppslyte eller svaghet som kan medföra fara för kvinnans liv eller hälsa.

Antalet aborter på grund av möjlig eller konstaterad fosterskada utgjorde 2,8 procent av alla aborter.

Statistik är kanske som sådan en mer eller mindre exakt vetenskap, men det gäller inte tolkningarna och slutsatserna av statistiken. Och vad kanske värre är: statistiken säger absolut ingenting om hur det borde vara. Den saknar den moraliska dimensionen.

I denna mening är statistik ett utmärkt exempel på det som brukas kallas Humes giljotin. Enligt Hume är det nämligen omöjligt att på basen av hur något är säga hur något borde vara.

Humes giljotin gäller också abortstatistiken. Därför blir en abortdiskussion relevant först om den primärt fokuserar på annat än siffror. Den bör till exempel fokusera på orsaker och motiveringar, på varför siffrorna ser ut som de ser ut.

Det viktigaste är ju inte siffrorna i sig, utan verkligheten bakom dem. Rimligtvis borde man med hjälp av analyser kunna åtgärda åtminstone en del av inte minst de sociala orsakerna till aborter.

För att det ska finnas ett intresse att gå bakom abortsiffrorna måste man förstås anse att abort allmänt taget är något icke önskvärt, något som i möjligaste mån bör undvikas och endast vara en sista utväg.

Om man är överens om den saken blir det aktuellt att diskutera med vilka motiveringar abort kan göras. Alltså med vilka motiveringar en graviditet kan avbrytas artificiellt.

En av de absolut största frågor vi då ställs inför är om abort borde få användas för att säga nej till ett liv som man vet att inte medicinskt är perfekt enligt normer och standarder som inte heller de är perfekta.

Eller för att uttrycka det mera provokativt: kan abort få användas för att välja bort individer som har sådana konstaterbara egenskaper som vi betecknar som på ett eller annat sätt avvikande? Är det säkert att vi då väljer rätt?

Svarar vi ja på frågorna öppnar vi Pandoras ask och vet inte vad som kommer ut. Allt blir ju då mer eller mindre beroende dels av vad vi väljer att beteckna som avvikande och vilka avvikelser vi i framtiden kan upptäcka och bokföra.

Också i detta fall visar historien att praktiskt taget allt är möjligt och att människan är kapabel till de mest bestialiska dåd i normalitetens och abnormalitetens namn. Historien visar också att det mesta i den vägen kan motiveras vetenskapligt och rationellt.

Det avgörande är vad vi väljer att beteckna som odugligt, som något som kan sorteras bort.

I en debattartikel i den svenska tidningen Dagen påminns läsarna om att nästan 100 procent av foster med Downs syndrom aborteras i Danmark.

Skribenterna fortsätter: ”Vilken är nästa grupp som ska fösas ut ur samhället? Ja, den frågan kan bara besvaras med hur snabbt vi på ett enkelt och någorlunda säkert sätt kan diagnostisera avvikelser från det ”normala”. Vi är på ett brant sluttande plan. När bara A-barn föds blir det svårt också för alla dem som senare i livet får ett funktionshinder eller drabbas av sjukdom. Även friska förlorar på ett samhälle som enbart välkomnar perfekta individer.”

Gud bevare oss – bokstavligt talat – för en sådan utveckling.

Stig Kankkonen



Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23
Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46
Stora skepp vänder långsamt, sägs det. Men i kyrkomötet sägs det vara bråttom.

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23
Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45