Statistiken saknar moral

Ledare. År 2008 gjordes enligt preliminära uppgifter från Institutet för hälsa och välfärd 10 230 aborter, det vill säga 8,7 aborter per 1 000 kvinnor i åldern 15–49 år. Detta är cirka 310 aborter  färre än 2007, vilket innebär en minskning med tre procent. 5.11.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Antalet aborter har minskat ganska jämnt under de senaste åren. År 2004 utfördes ännu 11 165 aborter. Minskningen beror i huvudsak på att antalet aborter i åldrarna under 20 år minskat tydligt.

Ändå görs alltså fortfarande cirka 28 aborter varje dag i Finland.

För att fortsätta med lite statistik.

Antalet socialrelaterade aborter ökade fortfarande 2008 och utgjorde 91 procent av totalantalet. Andra vanliga indikationer var ålder under 17 år (4,9 procent) eller över 40 år (3,7 procent) och fyra tidigare förlossningar (1,9 procent).

Av aborterna utfördes endast 0,4 procent på medicinsk indikation, det vill säga till följd av sjukdom, kroppslyte eller svaghet som kan medföra fara för kvinnans liv eller hälsa.

Antalet aborter på grund av möjlig eller konstaterad fosterskada utgjorde 2,8 procent av alla aborter.

Statistik är kanske som sådan en mer eller mindre exakt vetenskap, men det gäller inte tolkningarna och slutsatserna av statistiken. Och vad kanske värre är: statistiken säger absolut ingenting om hur det borde vara. Den saknar den moraliska dimensionen.

I denna mening är statistik ett utmärkt exempel på det som brukas kallas Humes giljotin. Enligt Hume är det nämligen omöjligt att på basen av hur något är säga hur något borde vara.

Humes giljotin gäller också abortstatistiken. Därför blir en abortdiskussion relevant först om den primärt fokuserar på annat än siffror. Den bör till exempel fokusera på orsaker och motiveringar, på varför siffrorna ser ut som de ser ut.

Det viktigaste är ju inte siffrorna i sig, utan verkligheten bakom dem. Rimligtvis borde man med hjälp av analyser kunna åtgärda åtminstone en del av inte minst de sociala orsakerna till aborter.

För att det ska finnas ett intresse att gå bakom abortsiffrorna måste man förstås anse att abort allmänt taget är något icke önskvärt, något som i möjligaste mån bör undvikas och endast vara en sista utväg.

Om man är överens om den saken blir det aktuellt att diskutera med vilka motiveringar abort kan göras. Alltså med vilka motiveringar en graviditet kan avbrytas artificiellt.

En av de absolut största frågor vi då ställs inför är om abort borde få användas för att säga nej till ett liv som man vet att inte medicinskt är perfekt enligt normer och standarder som inte heller de är perfekta.

Eller för att uttrycka det mera provokativt: kan abort få användas för att välja bort individer som har sådana konstaterbara egenskaper som vi betecknar som på ett eller annat sätt avvikande? Är det säkert att vi då väljer rätt?

Svarar vi ja på frågorna öppnar vi Pandoras ask och vet inte vad som kommer ut. Allt blir ju då mer eller mindre beroende dels av vad vi väljer att beteckna som avvikande och vilka avvikelser vi i framtiden kan upptäcka och bokföra.

Också i detta fall visar historien att praktiskt taget allt är möjligt och att människan är kapabel till de mest bestialiska dåd i normalitetens och abnormalitetens namn. Historien visar också att det mesta i den vägen kan motiveras vetenskapligt och rationellt.

Det avgörande är vad vi väljer att beteckna som odugligt, som något som kan sorteras bort.

I en debattartikel i den svenska tidningen Dagen påminns läsarna om att nästan 100 procent av foster med Downs syndrom aborteras i Danmark.

Skribenterna fortsätter: ”Vilken är nästa grupp som ska fösas ut ur samhället? Ja, den frågan kan bara besvaras med hur snabbt vi på ett enkelt och någorlunda säkert sätt kan diagnostisera avvikelser från det ”normala”. Vi är på ett brant sluttande plan. När bara A-barn föds blir det svårt också för alla dem som senare i livet får ett funktionshinder eller drabbas av sjukdom. Även friska förlorar på ett samhälle som enbart välkomnar perfekta individer.”

Gud bevare oss – bokstavligt talat – för en sådan utveckling.

Stig Kankkonen



Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45
Anna Finell har deltagit i Kyrkans Ungdoms sommarläger cirka 35 gånger.

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51
Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31
Kollekter till Ryssland faller under EU-sanktionerna

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00
Martina Harms-Aalto valdes in i Kyrkostyrelsens plenum.

kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23
Fem gamla kyrkor ger Kimitoön full pott av statspengar

STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00
Prästombudet, stiftsdekan Mia Anderssén-Löf i debatten vid kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Liberala storstadspräster öppnade debatten om samkönad vigsel i kyrkomötet. Biskoparnas kompromiss om dubbel äktenskapssyn fick stöd – men också kritik från både regnbågsfronten och de konservativa. 15.5.2024 kl. 10:35
17, 18 och 19 maj uppträder Taylor Swift i Stockholm. Där kommer många att ha armband med rader ur Swifts låtar.

musik. De närmaste dagarna många båten eller flyget till Sverige inför Taylor Swifts konserter i Stockholm. Varför börjar man lyssna till världens bästsäljande artist, Taylor Swift? Sofia Torvalds skriver om hur hon trillade ner i kaninhålet. 16.5.2024 kl. 11:51

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00