Kyrkan och världen kolliderade på kyrkomötet

Kyrka. Förnyelsen av kyrkans tjänstemannarättsliga bestämmelser väckte livlig diskussion på kyrkomötet i går.
4.11.2009 kl. 00:00

Nina Österholm

Enligt många kyrkomötesombud står kyrkans lära och den världsliga lagstiftningen på kollisionskurs.

Kyrkomötet hade att ha ställning till ett betänkande från lagutskottet, som enligt lagutskottets ordförande Pirjo Pyhäjärvi inte är särskilt dramatiskt. Hon säger att det i nuläget är svårt att lösa problemsituationer i stil med klassikern "kyrkoherde med alkoholproblem" utan att ta till disciplinära förfaranden som är mycket otympliga verktyg då det gäller att ta itu med försummelser. Reformen ger kyrkan som arbetsgivare bättre möjligheter än förr att ingripa när en anställd försummar tjänsteplikterna. I det här skedet vill lagutskottet inte lägga in nya bestämmelser som förbjuder diskriminering av arbetstagare.

– Vårt förslag innehåller inte bestämmelser om diskriminering, trots att alla tycker att det är viktigt. En del är redo att godkänna liknande bestämmelser som i den kommunala lagstiftningen, andra skulle vilja ha egna bestämmelser för kyrkan. Att vi inte berör diskrimineringen är ett skönhetsfel, men innebär ingen laglöshet, eftersom den allmänna lagen tillämpas, menar Pyhäjärvi.

Hon föreslår att diskrimineringen blir en egen helhet som kyrkomötet tar upp så snart som möjligt.

–  Det är inte klokt att bita en större bit än man kan svälja. Av den här kakan blir några läckra bitar kvar för att ätas senare, avslutar hon.

Avvikande åsikt

Kyrkomötesombuden Pekka Lahdenperä och Leif Nummela föreslår att lagutskottets betänkande förfaller. Lahdenperä är rädd för att de föreslagna tjänstemannabestämmelserna ska leda till att det blir domstolar som avgör kyrkliga konflikter.

– Nu fattas bestämmelser som gör det möjligt för kyrkan att förfara på annat sätt ifall lagens krav står i konflikt med kyrkans lära och bekännelse, säger han.

– Kyrkans värderingar skiljer sig från samhällets och står allt oftare på kollisionskurs med den allmänna lagstiftningen.

Han vill låta förslaget förfalla och hänvisar till en kommentar av Ilkka Saraviita, professor emeritus i offentlig rätt. I den säger Saraviita att det med tanke på religionsfriheten och kyrkans autonomi varken är "nödvändigt eller brådskande" att gå in för några förändringar.

Konservativa drabbas?

Leif Nummela frågar sig varför dagens förslag till så stor liknar det som förföll i kyrkomötet för två år sedan.

– Beredningen bygger på samhällets allmänna lagstiftning, inte på Bibelns eller vår bekännelses uppfattning om herdeämbetet, menar Nummela.

När det gäller diskrimineringsdiskussionen säger att han det är klart att kyrkan måste få diskriminera, till exempel genom att välja sådana arbetstagare som har en kristen övertygelse. Han tror inte på att kyrkans lagstiftning alltid ska följa den världsliga.

– Präster måste ha frihet att följa sitt samvete i frågor där deras värderingar skiljer sig från samhällets, säger Nummela.

Han är rädd för att kyrkan med den här lagstiftningen skapar en situation där världsliga domstolar avgör vem som ska sägas upp inom kyrkan och varför.

– Det drabbar inte bara dem som motsätter sig kvinnliga präster, utan i framtiden kanske också dem som inte vill välsigna partnerskap, säger Nummela.

Behöver tid

Stig Kankkonen, ombud för Borgå stift, tar fasta på Pyhäjärvis uttalande om att beredningen har skönhetsfel och säger att felen nog är större än så. Han påminner om att både konstitutionsutskottet och lagutskottet medgett att bestämmelser om diskrimineringsförbud borde finnas med i tjänstemannalagstiftningen.

– Vi har en sådan situation att alla tycker att diskrimineringsförbundet borde finnas med i det här lagpaketet. Orsaken till att det inte finns med är att man inte har kunnat diskutera vad det skulle innebära gällande kyrkans lära eller bekännelse.

Han ser ingen annan möjlighet än att återremittera förslaget till kyrkostyrelsen.

– Jag vill klargöra vad kyrkans lära säger, vi behöver ta den tid som krävs.

Men alla ombud från Borgå stift är inte av samma åsikt. Åsa A Westerlund poängterar att de här ändringarna behövs och att kyrkomötet har fullmakt att fatta beslut om dem. Både Westerlund, Helene Liljeström och biskop electus Björn Vikström är redo att godkänna de nya tjänstemannarättsliga bestämmelserna och ser inga större problem i lagutskottets förlag.

– Förslaget ger oss redskap att lösa problemsituationer, säger Vikström.

Kyrkomötet torde rösta om förslaget i dag.

Sofia Torvalds



Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00
Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35
Palestinafödda Sally Azar vigs till präst för lutherska kyrkan i Jordanien och Israel. 

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30
Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30

Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58