Svenska kyrkans vägval

Ledare. Som första kyrka i världen börjar Svenska kyrkan från och med november viga par av samma kön. 29.10.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Sådana par kan alltså ingå äktenskap. Detta naturligtvis förutsatt att svenska staten beviljar kyrkan den vigselrätt som den har anhållit om. Efter beslutet att börja viga samkönade par finns det dock ingen orsak att tro att vigselrätten inte skulle beviljas. Beslutet var mer eller mindre en förutsättning för att rätten beviljas.

I en kommentar till kyrkomötets beslut att homosexuella ska få gifta sig kyrkligt skriver tidningen Smålandsposten bland annat följande i sin ledarkommentar: ”Oavsett vad man anser i sak står det klart att det är lagstiftaren som satt agendan för hur landets största trossamfund beaktar äktenskapet.”De sju biskopar som varnar för att beslutet splittrar Svenska kyrkan säger för sin del ”att kyrkomötets beslut om äktenskap och vigsel har tillkommit på ett sätt som inte fått en tillfredsställande förankring inomkyrkligt och ekumeniskt, inte fått en betryggande begrundning i vår kyrkas tro, bekännelse och lära”.

Smålandsposten och de sju biskoparna säger i stort sett samma sak: det är samhället och inte kyrkans tro, bekännelse och lära som definierat hur kyrkan ska ha det med sin äktenskapssyn och följaktligen med uppfattning om vilka man kan viga.

Intrycket av statens, i sista hand den politiskt formulerade allmänna opinionens avgörande roll, förstärks av den svenska ärkebiskopen Anders Wejryds konstaterande efter kyrkomötesbeslutet: ”Vi har ett samhälle där traditioner betyder förhållandevis lite. I Sverige är det viktigare för människor vad som känns rätt.”För att fortsätta med Smålandspostens formulering kan man säga att det är olyckligt oberoende av vad man anser i den aktuella frågan. En kyrka som är mera intresserad av människors uppfattning om vad som känns rätt än av vad kyrkans Herre vill, saknar kapten, karta, kompass, roder och mål. En sådan kyrka är som ett spökskepp som seglar omkring utan mening och utan mål.
En sådan kyrka kan knappast ens med välvillig tolkning göra anspråk på att vara en Kristi kyrka, en Guds kyrka.

De som arbetar för vigsel av samkörande ger naturligtvis inte upp sitt mål, det ska inte nås med ett aggressivt frontalangrepp utan steg för steg. Varje nytt steg motiveras med de som redan har tagits.  Har kyrkan sagt A ska den också säga B.
Ärkebiskop Jukka Paarma är dock entydig: i Finlands evangelisk-lutherska kyrka ser man äktenskapet som ett förbund mellan en man och en kvinna. Svenska kyrkans beslut att viga samkönade påverkar enligt honom på intet sätt detta.
Det är alltså inte alls sagt, vilket en del hoppas och andra fruktar, att vår kyrka följer det svenska exemplet. Sveriges vägval är Sveriges vägval och ingenting annat.

I och med beslutet i Svenska kyrkan är det troligt att diskussionen om välsignelse av homosexuella parförhållanden och i förlängningen vigsel av samkönade nu i alla fall blir livligare också hos oss.
För alla som följer med den diskussionen och/eller deltar i den skulle det gälla att hålla reda på argumenten och argumenteringen. En huvudfråga måste vara om det är den kristna läran som styr eller om det – som blivit uppenbart i Sverige – är opinionen som blivit gud.

Beslutet i Svenska kyrkan aktualiserar också en annan fråga, nämligen förhållandet mellan kyrkan och den samhälleliga utvecklingen, inklusive den allmänna lagstiftningen.
Smålandspostens konstaterande att det ”är lagstiftaren som satt agendan för hur landets största trossamfund beaktar äktenskapet” visar hur det kan gå. Tyvärr också hos oss.
I vår kyrka är det biskoparnas skyldighet att övervaka att kyrkans uppgift sköts troget i enlighet med kyrkans bekännelse. Deras uppgift är inte att se till att kyrkan likriktas med samhället eller att den allmänna känslan av vad som är rätt blir norm för kyrkan.

Utvecklingen i Sverige visar att detta påpekande kanske inte är helt obefogat trots att det kan kännas förmätet.

Stig Kankkonen



Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00