Björkstrand tog avsked av Borgå stift

Människa. Borgå domkyrka var välfylld då biskop Gustav Björkstrand tog avsked av Borgå stift. I sin predikan sade Björkstrand att alla mänskor är kallade till Jesu ambassadörer och att han upplevt biskopstiden som fylld av nåd och glädje. 26.10.2009 kl. 00:00

Christa Mickelsson

Gustav Björkstrands tid som biskop upphör den 31 oktober 2009 då han uppnår åldern för pension. Stiftets nya biskop Björn Vikström vigs till sitt ämbete på första advent, söndagen den 29 november i Borgå domkyra.

– Jag har - som många andra - varit utsänd att förkunna Guds nåderika evangelium under en kort bestämd tid, på ett bestämt område och för de människor som jag har kommit i kontakt med. Det har jag försökt göra i trohet och kärlek. Och det har varit en tid fylld av nåd och glädje.

I sin predikan betonade Björkstrand att vi alla är Jesu ambassadörer. 

– Mitt budskap till oss alla i Borgå domkyrka och till hela Svenskfinland blir därför att vi skall vara sanna ambassadörer för vår Herre. Vi är kallade att älska varandra. Vi är kallade att tjäna varandra och särskilt dem som ingen annan bryr sig om.

Björkstrand poängterade ändå att kyrkan inte alltid lyckats följa Jesu enkla budskap och exempel.

  –Det har skett när man har upphöjt egna uppfattningar och lärotolkningar till högsta norm och vägrat att lyssna till och respektera andras erfarenheter och övertygelser. Det har skett varje gång vi har svikit vår medmänniska i nöd.

Själv sammanfattade Björkstrand sin predikan på följande sätt.

– Min avskedspredikan handlar alltså om två enkla men helt centrala sanningar i vår kristna tro. Den handlar om den osjälviska kärlek vi är kallade att visa våra medmänniskor. Den handlar om att ta emot den förlåtelse Kristus skänker vid nattvardsbordet.

Gudtjänsten avslutades med att biskopen, assisterad av notarie Abrahamsson och stiftsdekan Sixten Ekstrand, överlämnade mitran, staven, mässkruden och biskopskorset vid altarrundeln. Därefter gick biskopen ensam ut längs mittgången till välsignande sång av barnbarnet Emelie Granvik.

Avskedspredikan

Biskop Gustav Björkstrands avskedspredikan i Borgå domkyrka 25.10.2009:

Kära vänner!

Jag har ofta den senaste tiden fått frågan: Nå, hur har du upplevt det att vara biskop? Svaret kan mot bakgrunden av dagens texter lyda: Det har känts som att vara ett sändebud som söndagens tema lyder eller en budbärare som Jesus kallar det i predikotexten. Ambassadör skulle vi kanske välja. Jag har - som många andra – varit utsänd att förkunna Guds nåderika evangelium under en kort bestämd tid, på ett bestämt område och för de människor som jag har kommit i kontakt med. Det har jag försökt göra i trohet och kärlek. Och det har varit en tid fylld av nåd och glädje.

Redan under sin livstid sände Jesus ut sina sändebud. Lukas berättar i en annan av evangelietexterna att han sände ut 72 lärjungar, två och två till varje stad och plats dit han själv ämnade sig. Deras uppgift var att berätta att Guds rike var hos dem och de skulle bota sjuka som fanns där. Efter sin uppståndelse gav han sina lärjungar uppdraget att gå ut till alla folk för att döpa och lära. Den uppgiften fullgör kyrkan fortfarande. Varje gång en präst eller diakon blir vigd till helig tjänst, varje gång ungdomsarbetsledare, församlingsmästare, andra anställda i församlingen eller församlingens förtroendevalda blir välsignade för sin uppgift blir de ambassadörer, dvs. sändebud för evangeliet. Ja, varje gång ett barn döps – är det en kallelse att bli Jesu sändebud. Ambassadörer – inte för ett jordiskt rike, utan för Guds rike – det är vad vi alla är.

Vilken är då vår uppgift? Dagens predikotext är till synes enkel och klar. Jesus gav sina lärjungar ett konkret exempel för att de lättare skulle komma ihåg uppgiften. Han tvättade lärjungarnas fötter – dvs. han gjorde det som en slav på lägsta rangskalan i det dåvarande Israel skulle utföra. Och han påminner dem om att en budbärare inte kan vara förmer än den som har sänt honom. Om nu jag, säger han, som är er Herre och Mästare har tvättat era fötter, är ni också skyldiga att tvätta varandras fötter, dvs. att visa varandra samma gränslösa, tjänande kärlek som jag har visat er.

Det finns få saker som kyrkan så fullständigt har misslyckats med som att följa det här enkla budskapet och exemplet. Det har skett när man har upphöjt egna uppfattningar och lärotolkningar till högsta norm och vägrat att lyssna till och respektera andras erfarenheter och övertygelser. Det har skett varje gång vi har svikit vår medmänniska i nöd.

Men visst har det funnits undantag. Den helige Franciskus lärde oss att vi skall vara redskap för Guds frid. Vår uppgift är att bringa kärlek där hatet gror, tro där tvivlet råder, hopp där förtvivlan härskar. Vi kallas att förlåta, skapa endräkt, sprida ljus och glädje. Vi skall inte så mycket söka att bli tröstade som att trösta, inte så mycket att bli förstådda som att förstå, inte så mycket att bli älskade som att älska. Agnes Gonza Nejaxin, mera känd som Moder Teresa, tog som sin livsuppgift när hon vandrade på Calcuttas gator att uppfylla de döendes sista önskningar om det också bara gällde några doppar vatten eller en hand att luta emot när de drog sin sista suck.

Kyrkan har genom hela sin historia tagit sig an de sjuka, gett barn och unga möjlighet till utbildning, verkat bland de mest underutvecklade genom mission och u-hjälp. Kyrkan erbjuder fortfarande invandrare skydd, bostadslösa härbärge, hungriga mat och förtvivlade medmänsklighet och hopp. Gjorde den inte det, då svek den sin Herres sista önskan: ”Ni skall göra som jag har gjort med er. Saliga är ni om ni handlar så.

Mitt budskap till oss alla i Borgå domkyrka och till hela Svenskfinland blir därför att vi skall vara sanna ambassadörer för vår Herre. Vi är kallade att älska varandra. Vi är kallade att tjäna varandra och särskilt dem som ingen annan bryr sig om. Det kan inte vara svårt för någon enda av oss att erinra oss vem som just i dag behöver ett vänligt ord, en konkret handräckning, en inbjudan till gemenskap. Vet ni det här, säger Jesus, saliga är ni om ni också handlar så. Låt mig än en gång påminna om Stig Dagermans dikt:

Jorden kan du inte göra om.
Stilla din häftiga själ!
Endast en sak kan du göra:
en annan människa väl.

Men detta är redan så mycket
att själva stjärnorna ler.
En hungrande människa mindre
betyder en Broder mer.

Det var det konkreta budskapet till oss i dag. Men texten har också ett annat innehåll. Bakom det enkla exemplet finns som så ofta i Johannesevangeliet en djupare andlig mening. Brödet som mättar femtusen blir en förkunnelse om livets bröd. Ljuset som tänds i den blindföddes ögon är ett tecken på honom som är världens ljus. Lasaros som väcks till liv igen blir en förebild för inte bara Jesu uppståndelse utan för det eviga liv som Gud har i beredskap åt oss alla.

I verserna före predikotexten heter det att lärjungarna hade samlats till måltid. Måltiden är nattvardens instiftelsemåltid som de andra evangelisterna berättar om. Här sägs ingenting om den – i stället berättas hur Petrus förtvivlat värjer sig emot att bli tvättad av Jesus. När Jesus säger att han inte har någon egenskap med honom ifall han inte blir tvättad, ber Petrus honom tvätta inte bara fötterna utan också händerna och huvudet. Jesus svarar litet gåtfullt: ”Den som har badat behöver bara få fötterna tvättade, i övrigt är han ren.”

Vad är det fråga om? Jo, Jesus hänvisar här till dopet som är själva grundvalen för ett kristet liv. Den som döps, förenas med Kristus och får del i frälsningens hela fullhet. Den döpte behöver därefter endast tvätta fötterna, dvs. be om och ta emot förlåtelse för de synder och försummelser som hon senare under sin livsvandring gör sig skyldig till. Tvättandet är ett bildspråk av samma slag som Johannes använder på andra ställen i sitt evangelium. Det är en bild för nattvarden. När vi firar den heliga måltiden, tar vi på ett konkret sätt emot förlåtelse för det själviska och orena i våra liv.

Nattvarden finns inte till enbart för dem som kan de rätta termerna och vet hur man skall bete sig i kyrkliga sammanhang. Nattvarden finns till för helt vanligt folk som vet att de inte är perfekta, som bär på skuldkänslor inför barn och familjemedlemmar, som vet att de brister i sin kärlek till nästan, som saknar mening i livet, som känner sig ensamma och övergivna. Nattvarden är ett förlåtelsens och gemenskapens bord, där allt det onda tvättas bort och vi får resa oss från det heliga bordet, befriade, glada och med en stilla frid i vårt inre.

Vi är som kristna och som kyrka framför allt satta att förmedla hans nåderika evangelium till alla besvikna, ångestfyllda och i sina egna ögon misslyckade människor. Vårt budskap är enkelt: ”Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu, att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du.”Hela bibelns budskap sammanfattas i de välkända orden: ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.”

Min avskedspredikan handlar alltså om två enkla men helt centrala sanningar i vår kristna tro. Den handlar om den osjälviska kärlek vi är kallade att visa våra medmänniskor. Den handlar om att ta emot den förlåtelse Kristus skänker vid nattvardsbordet.

Jag har haft förmånen att verka som biskop i Borgå stift under tre års tid. Det har helt visst varit en rik tid. Jag har besökt alla prosterier och församlingar. Jag har försökt knyta kontakt med alla församlingsmedlemmar, de aktiva och dem som besöker kyrkan sällan eller inte alls. Och mitt budskap har varit just detta: Att vi skall ta hand om varandra, älska varandra och att vi skall ta emot den förlåtelse och rening som endast Kristus kan erbjuda.

Och så har jag velat välsigna. I mitt herdabrev heter det sista kapitlet just ”Jag välsignar”. Jag har vid besöken i församlingarna välsignat alla medarbetare och förtroendevalda. Jag har välsignat alla som har deltagit i gudstjänster och samlingar. Jag har välsignat enskilda människor som har bett om det.

I välsignelsen ligger en bön om att de som mottar den skall få allt gott som livet bara kan erbjuda. Mose sammanfattar det i sin välsignelse av Israels tolv stammar med orden:

Välsignelse över dig inne i staden
och välsignelse på åkern.
Välsignelse över de barn du får,
den skörd du bärgar och de djur som föds,
kornas kalvar och tackornas lamm.
Välsignelse över dina korgar och dina baktråg.
Välsignelse över dig när du kommer
och välsignelse över dig när du går.

Välsignelsen är en bön om att hela den frid, glädje, gemenskap och det hopp som finns i det glada budskapet om Kristus skall nå alla i vårt stift, från Eckerö till Lovisa, från Karleby till Hangö. Alldeles särskilt ber jag att den skall som ett moln av nåd och frid nå dem som är sjuka, ensamma, gamla, bedrövade och modfällda. Må Guds rika välsignelse vila över alla församlingar och församlingsmedlemmar i Borgå stift och vår kyrka, nu och allt framgent.

KT/KP



Mats Fontell är ungdomsarbetsledare i Borgå svenska domkyrko­församling.

Kolumn. "Bråttom är ett ord som nästan ingen tycker om, det skapar mest gräl och sjuk mage." 27.10.2022 kl. 12:10
Från vänster: Hanna Saarijärvi, Camilla Vuoristo, Bo-Göran Åstrand och Mikael Hulten.

BORGÅ STIFT. Igår vigdes diakon Hanna Saarijärvi och prästerna Camilla Vuoristo och Mikael Hulten till tjänst i Borgå domkyrka. 31.10.2022 kl. 08:51
– Det som behövs i arbetslivet skiljer sig inte så mycket från vad människor allmänt behöver. Vi behöver få känna oss trygga, sedda och uppskattade, säger Heidi Juslin-Sandin.

PERSONALVÅRD. Heidi Juslin-Sandin har lång erfarenhet av krishantering. De erfarenheterna kan komma till nytta i arbetet med personalvård i Borgå stift. 27.10.2022 kl. 09:00
Då Benita Finne blev antagen till en missionärsutbildning startade en process där hon ifrågasatte Guds existens.

LIV. På Benita Finnes vägg i hemmet i Bennäs, Pedersöre hänger en färgglad tavla. Tavlans ram är mycket oansenlig, den syns knappt. För henne illustrerar tavlan det kristna livet. Tidigare var de yttre ramarna det viktiga. Nu är det innehållet – liv, frihet, glädje. 26.10.2022 kl. 19:00
Från sitt fönster hemma i Sibbo ser Maria Lindh-Hindsberg ett vackert höstlandskap i mjuka, gulbruna toner.

Bok. En svår skilsmässa, ett årtal karvat in i en kyrkbänk i Frankrike och en cykelolycka som ledde till döden – det här är några händelser som fick Maria Lindh-Hindsberg att skriva en roman om att förlora allt och kanske hitta en tro. 25.10.2022 kl. 11:09
Inomhustemperaturerna i församlingshemmen och kanslierna sänks och utebelysningen på begravningsplatsen i Malax tänds inte i vinter.

ENERGI. Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el. 24.10.2022 kl. 13:54

ENERGI. Det svenska Finland och Åland ligger väl framme i att ställa om kyrkorna på energismart jord- och bergvärme. Men inför vinterns hotande elkris står många kyrkor också i Borgå stift inför hotet om skenande elräkningar. 24.10.2022 kl. 14:16
Stina Lindgård såg gärna att kyrkorna blev mer mångfunktionella.

ENERGI. I Lovisanejden står en del kyrkor tomma och kalla i vinter: till exempel kyrkan i Liljendal och i Strömfors. 24.10.2022 kl. 14:35

ENERGI. Kyrkostyrelsen har tidigare haft rådgivare som har hjälpt församlingarna att spara energi och el. Men i vinter får församlingarna gå till den kommunala rådgivningen. 24.10.2022 kl. 14:40
Metropoliten Jevgeni leder den estniska ortodoxa kyrka som lyder under Moskvapatriarkatet.

METROPOLITEN JEVGENI. Den estniska ortodoxa metropoliten Jevgeni (också kallad Eugene), vars kyrka lyder under Moskvapatriarkatet, har nu tagit avstånd från Moskvapatriarken Kirill. 25.10.2022 kl. 11:20
Johan Fagerudd bor i Stockholm, men jobbar som frilansande skådespelare i både Sverige och Finland.

UNG. I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. Skådespelaren Johan Fagerudd säger: – Jag är egentligen lika sträng mot mig nu som jag var då, och det stör mig lite. Han önskar också att han vågat mer som tjugoåring. 13.10.2022 kl. 15:13
Den mångtydiga Maria Åkerblom görs av Karoliina McLoud

OPERA. Mezzosopranen Karoliina McLoud i minioperarollen som väckelsepredikanten Maria Åkerblom får beröm. 14.10.2022 kl. 13:49

TYSKA FÖRSAMLINGEN.. Biskop Bo-Göran Åstrand installerar Deutsche Gemeindes nya ledare på söndag. 14.10.2022 kl. 13:03
– Det finns inget direkt hot mot Finland. Vi kan känna oss trygga med att vi har en försvarsmakt som varje dag jobbar med att stärka tryggheten, säger Cecilia Alameri.

PERSONEN. – En finsk soldat utbildas inte till att döda utan till att försvara, säger Cecilia Alameri, som är teolog och löjtnant i reserven. 12.10.2022 kl. 18:59
Petra Lindblad, trebarnsmamma, jobbar vid studentkåren och hör till de aktiva som har ringt upp medlemmar om att kandidera.

FÖRSAMLINGSVALET. Ett öppet klimat i församlingen, där kyrkoherden är tydlig, öppen och mottaglig för förslag och motförslag. Det har skapat en bra utgångspunkt för församlingsvalet i Åbo. Petra Lindblad har suttit i arbetsgruppen som har vaskat fram många nya kandidater. 12.10.2022 kl. 10:00

Majla Ståhls följer noggrant med vad som händer i världen. ”Det är inte första gången vi haft problem med Ryssland", säger hon efter en nyhetssändning.

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24
– Jag kände i många år att jag höll på med något som jag egentligen inte ska göra, säger Ester Rudnäs.

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00
 – Jag klarar mig utan julklappar. Det låter klyschigt att säga så, men det är faktiskt sant, säger Kajsa Sjöström.

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29
FMS arbetar bland annat i Mauretanien.

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23
Emma Audas, Göran Stenlund, Gun Geisor, Stefan Myrskog och Jan-Erik Lindqvist har förlänats Mikael Agricola-medaljen.

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59