Som smulor från ett bord

Ledare.

Statistisk årsbok för kyrkan 2008 publicerades nyligen. På en av de första sidorna i den närmare 250-sidiga luntan finns en karta över stiften i Finland enligt kommungränserna.

Kartan talar sitt tydliga språk: de åtta finska stiften täcker större och mindre enhetliga geografiska områden. Från mastodonten Uleåborg till de geografiskt jämförelsevis små Esbo och Helsingfors stift.

22.10.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Det enda undantaget från den geografiska helhetsharmonin utgörs av Borgå stift. Det ser ut som spridda smulor från ett bord.

Ändå ger också den här kartan en allt för enhetlig bild av verkligheten i och för det svenska stiftet. Faktum är att många av de ljusbruna fläckar och prickar som utgör stiftets geografi skulle vara av annan färg om kartan hade färgats på basen av samfälligheternas stiftstillhörighet.

Då hade det inte funnits mycket ljusbrunt kvar. Detta på grund av att allt fler av det svenska stiftets församlingar ingår i samfälligheter som hör till finska stift.

Senaste stiftsfullmäktige hölls i Tammerfors, som är ett konkret om också ett extremt exempel på en svenskspråkig församling i en finskspråkig samfällighet.

Församlingen är också ett ypperligt exempel på en svensk församling som kunde växa om den nuvarande kopplingen mellan församlings- och kommungränser kunde luckras upp. Då kunde alla församlingsbor som registrerat sig med svenska som modersmål bli medlemmar i Tammerfors svenska församling även om de bor i någon av de omkringliggande kommunerna. Till denna del signalerade senaste biskopsmöte beredskap att tänka om och luckra upp parokialprincipen. En princip som säger att man måste vara medlem i den församling på vars område man bor.

Tammerfors var alltså en ypperlig plats att göra den betoning som biskop Gustav Björkstrand gjorde då han listade åtgärder för att trygga det svenska stiftets framtid. En av dem var: Sök nya strukturlösningar. Biskopen relaterade konkret just till beroendet mellan församlings- och kommungränserna.

Tammerfors är emellertid också ett exempel på att den nuvarande situationen och de existerande konstruktionerna i allmänhet fungerar mycket bra för de svenska församlingarna. Så bra att många förefaller anse att det inte spelar någon större roll att det är som det är.

Inom Borgå stift har vi orsak till glädje och tacksamhet för att det för tillfället faktiskt är så bra som det är. Samtidigt gäller det att vara pragmatisk och beakta att tiderna och stämningarna inte bara kan förändras utan att de med stor sannolikhet också gör det. Då är det realistiskt att anta att argument mot de svenska församlingarna i samfälligheten växer i antal och betydelse.

Det är med tanke på ekonomiskt och attitydmässigt sämre tider som vi måste planera för ännu bättre och säkrare lösningar. Det visar redan den allmänna utvecklingen och de konkreta åtgärder som inom den statliga och kommunala förvaltningen både direkt och indirekt försvagat möjligheterna att ge fullgod svenskspråkig service åt medborgarna.

Tyvärr ger de kyrkliga ramarna ingen immunitet mot en liknande utveckling. Också inom dem finns det därför skäl att på finlandssvenskt håll se om sitt hus. Kanske bland annat genom att aktivt börja arbeta för språkkonsekvensbedömningar också ur ett kyrkligt perspektiv, ett församlings- och stiftsperspektiv.

Tack vare nya tekniska lösningar, exempelvis på grund av skattetekniska skäl, som inte längre förutsätter att församlings- och kommungränserna är ett till ett finns möjligheter för nytänkande och nya, också språkligt fungerande lösningar.

Den stora frågan nu är därför om det finns beredskap att tänka och planera i nya banor eller inte.

Frågan är viktig och brådskande. Det är ju inte endast i fråga om finlandssvenskar på de så kallade språköarna som modersmålet är trons språk. Det är en sanning som gäller alla och över allt. Det är mot den bakgrunden frågan om de svenska församlingarnas och Borgå stifts framtid ska bedömas.

Frågan är inte endast en organisatorisk fråga utan innerst en fråga om hur vi optimalt kan ge uttryck för och utforma vår tro såväl individuellt som gemensamt.

Stig Kankkonen



Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54
Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola känner sig pirriga och ivriga inför premiären imorgon, den 30 juni.

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30
Dennis Svenfelt och Bo-Göran Åstrand.

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08
– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00
– Jag värdesätter att rörelsen är driven mot gemenskap, säger Matti Aspvik.

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44
Kyrkan vinner på skattereformen, och det kommer på sina håll att leda till sänkt kyrkoskatt. Men antagligen inte på alla orter.

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41
Dennis Svenfelt och biskop Bo-Göran Åstrand.

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 18:00
Mia Anderssén-Löf.

Stiftsdekan. Domkapitlet valde vid sitt möte idag Mia Anderssén-Löf till ny stiftsdekan. 16.6.2022 kl. 17:29
Mats Lindgård har svårt att acceptera att en allt större bit av prästernas arbetstid går till byråkrati.

Kolumn. Vi kyrkoherdar behöver frigöra tid för präster och anställda att mera möta församlingsbor, skriver domprost Mats Lindgård i Borgå i sin kolumn. 9.6.2022 kl. 11:02

Sara Mikander och Catharina Englund framhåller att det inte finns något trauma som är så stort att det inte finns någon hjälp att få. Det finns alltid hjälp.

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20
Ärkebiskop Tapio Luoma, biskop Bo-Göran Åstrand och Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus diskuterade krig och ekonomi, bland mycket annat.

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52
Karin Westerlund studerar kulturforskning och folkloristik vid Helsingfors universitet. Är en av bloggarna på kyrkpressen.fi/andetag

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00
I Upptäcktsresor inåt möts Robin Nyman från Jakobstad och Sofia Torvalds från Esbo.

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00
Elisabeth Stubb är aktuell med boken ”Öken, vatten och snö – vägen genom Israel” (Fontana
Media).

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53