Lagstadgad medmänsklighet

Ledare. Både officiella och inofficiella rapporter om brister i åldringsvården ledde nyligen till en interpellation med åldringsvården som tema.

8.10.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Det vi vet efter omsorgsminister Paula Risikkos svar på interpellationen är att regeringen arbetar med ett lagförslag, som ska lyfta en del kvalitetsrekommendationer från 2001 till lagnivå.
Den nya lagen ska också samla bestämmelserna i olika lagar om tjänster till de äldre i en enda lag samt skapa förutsättningar för tillsynsmyndigheterna att övervaka kvaliteten på tjänsterna inom äldreomsorgen.


Det man spontant kan tänka är att det inte är en dag för tidigt att kvaliteten i åldringsvården får en fast juridisk grund att stå på.
Detta efter att det visat sig att rekommendationer inte räcker.

Bara för att nämna ett exempel:
I social- och hälsovårdsministeriets nämnda kvalitetsrekommendation för äldreomsorgen räknade man med att det krävs omkring 4 000 nyanställningar för att få äldreomsorgen i skick. Men personalen i den kommunala institutionsvården för äldre har minskat under de senaste femton åren. År 1990 gick det 70 anställda på 1 000 åldringar som fyllt 75 år inom institutionsvården för äldre. År 2000 var de anställda 58 och 2004 bara 54. Personalen minskade ännu mer i den slutna vården inom primärvården.

Vid närmare eftertanke kan behovet av en lag som tryggar vad som kan betecknas som minimi-kvalitet på åldringsvården emellertid också ses ur en annan synvinkel. Det behovet vittnar om är att vi inte utan att därtill nödda och tvungna alltid tar han om alla våra åldringar på ett värdigt sätt.
Det är med andra ord fråga om att vi attityd- och värdemässigt är i behov av lagstadgad medmänsklighet. Och det kan knappast ses som något positivt. Tvärtom. Att vi måste lagstadga om medmänsklighet måste ses som ett nederlag för ett samhälle som vill vara civiliserat och humant.

Det kanske värsta med lagstadgad medmänsklighet är att en sådan medmänsklighet inte fungerar. Det visar inte minst de 2000 åren av kristendom.I den kristna tron byggs mellanmänskliga relationer på regeln som säger att vi ska handla mot vår nästa så som vi vill att hon eller han ska handla mot oss. Kort sagt att vi ska visa medmänsklighet.Regeln konkretiseras i berättelsen om den barmhärtige samariten och frågan vem den misshandlade och sönderslagna mannens nästa var och i uppmaningen att se på alla människor som vår nästa.

Nu har vi alltså kommit så långt att vi måste lagstadga om att följa denna självklara regel i fråga om våra åldringar. Alltså sist och slutligen i fråga om oss alla som får leva tills vi uppnår hög ålder.
Detta är inte ett juridiskt problem, utan ett moraliskt problem och ett attitydproblem. Det är med andra ord fråga om ett problem som vi i grunden inte kan lagstadga om.

Det som tyvärr med till visshet gränsande sannolikhet sker är att vi i stället för att lagstagda bort problem lagstadgar oss till nya problem.
Genom att med en detaljerad lagstiftning reglera omfång och kvalitet på servicen inom vissa sektorer berörs andra sektorer. De ”missgynnade” sektorerna pekar därefter på behov av lagstiftning också i fråga om omfång och kvalitet på deras service.
Då de kraven tillgodosetts träder andra sektorer fram och ställer krav …
Lagstiftarna, övervakare, jurister och nödvändiga blankettbyråkrater av olika slag får arbete, men samhället blir kanske inte alls mänskligare.

I stället för att försöka komma åt problem som vi skapar vore det visare att försöka låta bli att skapa problem. Då diskuterar vi attitydfostran och människosyn. Här har också – kanske till och med speciellt – kyrkan och församlingarna en stor uppgift.
Hur vore det om vi skulle sätta alla de resurser som nu sätts på att lösa självförvållade problem på att förebygga dem? Kanske vi då i framtiden i bästa fall inte behöver diskutera nya lagar om medmänsklighet?
Stig Kankkonen



I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Erika Boijes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15
Biskop Bo-Göran Åstrand och hushållsrådgivare Toni Rautakoski i provköket.

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00
En bok som berättar om det riktigt vanliga församlingslivet i Borgå stift – det skulle Robert Lemberg helst vilja göra.

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00
Alice Ahlfors, sopran, sjunger i mitten av fotot, klädd i blå tröja.

MAMMAKÖR. ”Nattmörkret sänker sig i våran stad, i alla fönster glimmar bågarna på rad”, sjunger mammakören Änglaklang i Grankulla. Snart har de sin första egna julkonsert. 8.12.2022 kl. 11:27
Sameprästen Mari Valjakka koordinerar kyrkans försoningsprocess i Sápmi.

samer. Kyrkan startar i snabb takt en försoningsprocess med samerna. Biskopsmötet startade projektet i dag. Sameprästen Mari Valjakka som själv är skoltsame ska koordinera arbetet. 7.12.2022 kl. 13:39
Mikael Hulten bor i Helsingfors och pendlar till jobbet i Kyrkslätt. Därhemma kläddes julgranen redan till lillajul.

TVÄRVÄNDNING. I över tio år gjorde Mikael Hulten karriär i Försvarsmakten. Sedan kom en livskris och en tvärvändning. Idag är han församlingspastor i Kyrkslätt. Det han väntar på mest i jul är julottan. 7.12.2022 kl. 08:46

SJÄLVSTÄNDIGHET. Jari Jolkkonen talade på självständighetsdagens ekumeniska festgudstjänst i Helsingfors domkyrka. Jari Jolkkonen är biskop i Kuopio stift. 6.12.2022 kl. 13:00
Edith Kortekangas och Elias Ahlskog stortrivs på jobbet.

Helsingfors. Under hösten har Petrus församling haft två ungdomsdiakoner på projektanställning. Här delar de sina tankar kring hur kyrkan möter ungdomar och vad den kunde göra annorlunda. 9.12.2022 kl. 10:18
 – Som kristen och artist på julen får jag sjunga om något viktigt för mig, säger Elna Romberg.

musik. Soulpop-artisten och låtskrivaren Elna Romberg är aktuell med ny musik. – Den handlar om att bryta ner de murar av rädsla och sår som man kanske byggt upp och går omkring och bär på. 5.12.2022 kl. 19:30
Rune Lindblom är kaplan i Korsholms svenska församling
och gillar att fira jul långt in i januari.

Kolumn. "Jag tror att vi blir lite fattigare på något viktigt när vi tappar bort advent ur kalendern och firar jul i stället." 23.11.2022 kl. 16:21

Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46
Fram till slutet av november hade 20 339 barn under ett år döpts i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06
Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21