Lagstadgad medmänsklighet

Ledare. Både officiella och inofficiella rapporter om brister i åldringsvården ledde nyligen till en interpellation med åldringsvården som tema.

8.10.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Det vi vet efter omsorgsminister Paula Risikkos svar på interpellationen är att regeringen arbetar med ett lagförslag, som ska lyfta en del kvalitetsrekommendationer från 2001 till lagnivå.
Den nya lagen ska också samla bestämmelserna i olika lagar om tjänster till de äldre i en enda lag samt skapa förutsättningar för tillsynsmyndigheterna att övervaka kvaliteten på tjänsterna inom äldreomsorgen.


Det man spontant kan tänka är att det inte är en dag för tidigt att kvaliteten i åldringsvården får en fast juridisk grund att stå på.
Detta efter att det visat sig att rekommendationer inte räcker.

Bara för att nämna ett exempel:
I social- och hälsovårdsministeriets nämnda kvalitetsrekommendation för äldreomsorgen räknade man med att det krävs omkring 4 000 nyanställningar för att få äldreomsorgen i skick. Men personalen i den kommunala institutionsvården för äldre har minskat under de senaste femton åren. År 1990 gick det 70 anställda på 1 000 åldringar som fyllt 75 år inom institutionsvården för äldre. År 2000 var de anställda 58 och 2004 bara 54. Personalen minskade ännu mer i den slutna vården inom primärvården.

Vid närmare eftertanke kan behovet av en lag som tryggar vad som kan betecknas som minimi-kvalitet på åldringsvården emellertid också ses ur en annan synvinkel. Det behovet vittnar om är att vi inte utan att därtill nödda och tvungna alltid tar han om alla våra åldringar på ett värdigt sätt.
Det är med andra ord fråga om att vi attityd- och värdemässigt är i behov av lagstadgad medmänsklighet. Och det kan knappast ses som något positivt. Tvärtom. Att vi måste lagstadga om medmänsklighet måste ses som ett nederlag för ett samhälle som vill vara civiliserat och humant.

Det kanske värsta med lagstadgad medmänsklighet är att en sådan medmänsklighet inte fungerar. Det visar inte minst de 2000 åren av kristendom.I den kristna tron byggs mellanmänskliga relationer på regeln som säger att vi ska handla mot vår nästa så som vi vill att hon eller han ska handla mot oss. Kort sagt att vi ska visa medmänsklighet.Regeln konkretiseras i berättelsen om den barmhärtige samariten och frågan vem den misshandlade och sönderslagna mannens nästa var och i uppmaningen att se på alla människor som vår nästa.

Nu har vi alltså kommit så långt att vi måste lagstadga om att följa denna självklara regel i fråga om våra åldringar. Alltså sist och slutligen i fråga om oss alla som får leva tills vi uppnår hög ålder.
Detta är inte ett juridiskt problem, utan ett moraliskt problem och ett attitydproblem. Det är med andra ord fråga om ett problem som vi i grunden inte kan lagstadga om.

Det som tyvärr med till visshet gränsande sannolikhet sker är att vi i stället för att lagstagda bort problem lagstadgar oss till nya problem.
Genom att med en detaljerad lagstiftning reglera omfång och kvalitet på servicen inom vissa sektorer berörs andra sektorer. De ”missgynnade” sektorerna pekar därefter på behov av lagstiftning också i fråga om omfång och kvalitet på deras service.
Då de kraven tillgodosetts träder andra sektorer fram och ställer krav …
Lagstiftarna, övervakare, jurister och nödvändiga blankettbyråkrater av olika slag får arbete, men samhället blir kanske inte alls mänskligare.

I stället för att försöka komma åt problem som vi skapar vore det visare att försöka låta bli att skapa problem. Då diskuterar vi attitydfostran och människosyn. Här har också – kanske till och med speciellt – kyrkan och församlingarna en stor uppgift.
Hur vore det om vi skulle sätta alla de resurser som nu sätts på att lösa självförvållade problem på att förebygga dem? Kanske vi då i framtiden i bästa fall inte behöver diskutera nya lagar om medmänsklighet?
Stig Kankkonen



Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58
Mia Anderssén-Löf håller i arbetet  med Borgå stifts strategi.

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02
Punsar bönehus

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23
Barn och ungdomar planterar eucalyptus och grevillea i Rukongo, Kenya.

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59

Stora skepp vänder långsamt, sägs det. Men i kyrkomötet sägs det vara bråttom.

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23
Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09