Kyrkans tro – och medlemmarnas

Ledare. En undersökning som Taloustutkimus gjort på uppdrag av tidskriften Valitut Palat innehåller intressant information om hur finländarna ser på tron, på kyrkan och på aktuella frågor i kyrkan. 1.10.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Sociologiprofessor Susan Sundback anser att undersökningen är trovärdig, men kommer också med konsumentupplysning gällande hur den ska läsas. Sundbacks tankar och webbadress till undersökningen och VP:s artikel finns på nyhetsplats.

Till vardagsmaten i undersökningen hör uppgifterna om utskrivningar och överväganden att skriva ut sig, om att kyrkornas gudstjänster inte är någon publikframgång eller om att kyrkans sociala insatser uppskattas.
I fråga om bland annat dessa element har kyrkan redan i åratal funderat på vad som kunde göras för att rätta till det negativa och förstärka det positiva. Till den delen tillför undersökningen därför knappast något nytt. Men intressant kan den förstås vara i alla fall.

Att församlingsmedlemmarna inte till alla delar riktigt tror som kyrkan lär är inte heller någon överraskning. I alla tider har ju människor trott på sitt sätt, med sina betoningar och sina preferenser.
Så kommer det också att vara till den dag vi får se allt förklarat till fullo.
Mot den bakgrunden är det därför ingen större överraskning då undersökningen visar att alla finländare inte tror på Gud som kyrkan lär.
Det som kanske borde vara en överraskning är att endast 28 procent av de tillfrågade uppger sig tro på Gud i enlighet med den kristna läran.
Den låga siffran kan förstås bero på många olika saker. För att riktigt kunna avgöra vad den säger borde man åtminstone veta hur väl insatta de tillfrågade är om vad kyrkan lär om Gud. Endast då är det möjligt att säga om man tror eller inte tror i enlighet med den läran.
Utan att undervärdera människors kunskap om vad den kristna tron och kyrkan säger om Gud finns det alltså här plats för frågetecken.

Oberoende av vad orsakerna är ger den låga procentsiffran anledning till eftertanke i kyrkan.
En central fråga som måste ställas är hur allvarligt kyrkan ser på det faktum att endast en tredjedel av finländarna delar dess lära om Gud. Eller omvänt: är det viktigt att människor tror på Gud enligt kyrkans lära?
Hur kyrkan väljer att gå vidare med denna fråga avgörs i hög grad av hur man ser på den saken. Om det är viktigt måste kyrkan göra något. Om det inte är viktigt är det bara att låta tiden ha sin gång, att vänta och se vad som komma skall.

Att kyrkan bara skulle låta utvecklingen mot en allt mera individualistisk tro ha sin gång är svårt att föreställa sig. Men vad göra?
Ett alternativ är att kyrkan profilerar sin lära om Gud. Att den aktivt går ut med information om vad den egentligen lär och varför. Den uppgiften borde vara självklar under alla förhållanden och oberoende av vilka siffror olika undersökningar kommer fram till.

Men är det en självklarhet? Vet människorna i det kristna Finland tillräckligt om den kristna lärans grundläggande sanningar, bland annat om vad kyrkan lär om Gud? Är kunskapen tillräcklig för att räcka till i ett möte med andra gudsuppfattningar och andra religioner som presenterar sina uppfattningar?

I en kommentar i Valitut Palat säger sig ecklesiastikrådet Pekka Huokuna vara övertygad om att de som säger sig tro annorlunda på Gud än vad kyrkan lär ligger ganska nära den officiella läran.
Det är möjligt att det är så. Men vad innebär det?
Är det tillräckligt för kyrkan att en stor majoritet av dess medlemmar är ganska nära dess lära om Gud? Och hur långt kan man avlägsna sig från den utan att sluta tro på kyrkans Gud?

Sist men inte minst: hur klar är kyrkans egen uppfattning i dag om sin lära om Gud?
Stig Kankkonen



Cecilie Hoxmark räknade alltid med att få barn.

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56
David Pettersson förespråkar lägre skatter, större individuellt ansvar och mindre statlig övervakning.

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32
Fredrik Kass hoppar in som kyrkoherde i Replot i höst. Han besöker församlingen ungefär en gång i veckan.

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34
Kalle Sällström har tagit ett sabbatsår från Församlingsförbundet och kastat sig in i skolvärlden.

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47
– Det politiska språket kommer sannolikt att hårdna. Och biskoparna och kyrkans ledning är ängsliga över vad de ska säga för att inte öka splittringen, säger professor Titus Hjelm.

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24
Pauliina Parhiala, verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23
Camilla Svevar lämnar Replot för Vasa, och domkapitlets notarie Linus Stråhlman bekräftar att ingen vikarie hittats än.

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13
Församlingsrådets viceordförande Jan-Erik Eklöf är glad över att förlikningsavtalet nåddes.

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50
Maria Widén är pensionerad sjukhuspräst och församlingspastor. Hon är uppvuxen i Solf och bor i Mariehamn.

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00
Ben, Rune (på skärmen) och Johan har hållit kontakt genom livet. Nu förenas de igen i ett gemensamt projekt.

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26
Daniel Björk trivs i sin nya församling, men upplever också att jobbet kräver mer än tidigare.

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00
Merete Mazzarella skule gärna ha en upplevelse av att fyllas av Guds närvaro.

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00
Niklas Wallis, Sebastian Widjeskog och Ville Kavilo är teologer och företagscoachar.

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59