I församlingsvalen denna månad deltog 12 procent av väljarna och i valen till stiftsfullmäktige 10 procent. Stiftsfullmäktige valdes första gången genom direkta val, som en del av ett fyraårigt demokratiseringsprojekt inom Den norske kirke.
Projektchef Sissel Vartdal säger att stortingsvalet gav draghjälp men att den kampanj som kyrkan drivit för att göra kyrkvalet känt var också framgångsrik.
– 98 procent av norrmännen känner nu till att kyrkovalen existerar, säger hon.
De personer som sitter med i stiftsfullmäktige representerar samtidigt sitt stift i kyrkomötet som är det högsta kyrkliga organet. Det innebär en betydande föryngring av kyrkomötets 115 ombud. Det finländska kyrkomötet har en medlem under trettio år.
Direktvalsregeln gäller inte alla stift, utan en del av ombuden väljs senare av församlingsråden genom indirekta val. Dessutom väljer de kyrkligt anställda sina representanter till kyrkomötet.
Den lutherska kyrkan i Norge är fortfarande en statskyrka där landets regering bestämmer i många frågor och där prästerna är statliga tjänstemän.