Ändå börjar hon med ett fult ord: Valfrihet.– Jag kan inte tåla det ordet, utbrister hon.Valfrihet
till varje pris betyder för henne rena rama Karlsson på
taket-inställningen. Ni vet, Astrid Lindgren-figuren som säger ”är det
inte roligt så är jag inte me´”.
Också elever som från början beaktar andra lärs av systemet att bara tänka på sitt.
– Vi skapar en egocentrisk människotyp, säger Anna Lena Bengelsdorff
som arbetat som lärare i historia och naturvetenskap vid många
helsingforsskolor. I dag är hon skriven i Raseborg där släkten driver
Kila gård i Öby.
Valfriheten far illa med så mycket annat, som med kreativiteten.
Bild och musik har gjorts till valbara ämnen. Sen stökar man till
schemat så man inte ens kan välja dem. Men skolan lär inte eleverna att
tolka bilder.
– Man fråntar våra ungdomar möjligheten att anpassa sig till en värld där bilden blir allt viktigare.
Hon tar den danska affären med Muhammedkarikatyrerna som exempel.
– En journalist skulle inte hitta på att säga sådana saker med ord. Han vet att det skulle bli ett jättespektakel.
En bild säger som bekant mer än tusen ord. Muhammedbråkets dimensioner blev därefter.
Varför gör skolan så? Jo, för att det finns en ny övergripande
värdering i samhället. Den heter Finlands konkurrenskraft. Bara fysik
och matematik är betydelsfulla ämnen.
– Intet ont om matematik och fysik och andra s.k. nyttiga ämnen. Matematik var faktiskt mitt älsklingsämne i gymnasiet.
Ändå borde alla politiker veta att det är kreativitet som behövs för
att skaffa fram konkurrenskraft. Kreativitet och valfrihet hör inte
ihop.
– Vi borde lyssna mer på Matti Bergström, säger hon. Ni vet, vår mesta
hjärnforskare och det här om de två olika hjärnhalvorna. Det kan aldrig
gå bra för en nation som går in för att krympa ner hälften av sin
hjärnkapacitet.
Valfrihet ett fult ord
Människa. Fula ord är inte det man i första hand kopplar ihop med pedagogen och kåsören Anna Lena Bengelsdorff.
24.9.2009 kl. 00:00
24.9.2009 kl. 00:00
Rolf af Hällström