Månadens fråga i september ställs inte med samma intensitet som den finska “onks tietoo?” när det begav sig. Men för oss som tycker att Thomas Alva Edisons uppfinning hör till de mera lysande känns det inte helt rätt att glödlampan ska bli förbjuden frukt.
Energisparlamporna håller så mycket längre än sin glödlampskusin som bara omvandlar fem procent av energin till ljus. Det vet vi. När energilampan var ny hade jag förmånen att i ett elevarbete räkna ut hur mycket billigare allt skulle bli med miljölamporna. Det var en liten besvikelse att den stora inbesparingen kom först när man satte pris på vaktmästaren som sprang med sin stege och bytte ut glödlampor.
Samma besvikelse som att vår fina position i Pisaundersökningen inte beror på att vår undervisning är så mycket bättre utan på att finländska elever går ut på rasten och får mat i skolan.
– Vet du varifrån kvicksilvret till energisparlamporna kommer? frågade en frustrerad försäljare i somras.
Hm. afrikanskas gruvor hör inte precis till världens mönsterarbetsplatser. Kvicksilvret betyder att varje lampa är problemavfall.
– I vårt land betyder det hundra kilo kvicksilver per år. Problemavfallsverket i Riihimäki tar emot kanske tio kilo per år. Vill du veta var resten hamnar?
Helst inte, förstås.
– Och så argumentet att Nya Zeeland och Australien har förbjudit glödlamporna. Där går den mesta energin till luftkonditionering. Är det så hos oss också, va?
Medges att värmen inte är samma problem i vårt klimat.
Kanske jag hamstrar, ett pyttelitet lager. Så länge det ännu är går.