Pargas bjöd på kluriga frågor

Kyrka. Kluriga frågor med annorlunda grepp. Så definierade notarie Clas Abrahamsson biskopsutfrågningen i Pargas på tisdag kväll. Se bilder!
26.8.2009 kl. 00:00

Nina Österholm

Ja eller nej, inga förklaringar. Utfrågarna gav kandidaterna en möjlighet att svara kort.

Nina Österholm

Kyrkoherden i Henric Schmidt i Pargas.

Nina Österholm

Professor Gunnar af Hällström var en av kvällens två kluriga utfrågare.

Nina Österholm

Hedvig Långbacka, andaktsredaktör på radion, bidrog med kvistiga frågor och glada skratt.

Nina Österholm

Stiftsfullmäktiges ordförande Lars.Runar Knuts frågade sig hur kandidaterna ställer sig till församlingssammanslagningar.

Nina Österholm

En välbesökt kandidatutfrågning i Pargas varma församlingshem.

Nina Österholm

Upp med skyltarna!

Nina Österholm

Ja, nej, kanske?

Nina Österholm

Nej, nej, nej, säger Vikström, Perret och Åstrand.

Nina Österholm

Sixten Ekstrand och Juanita Fagerholm-Urch.

Som utfrågare fungerade Hedvig Långbacka och Gunnar af Hällström med matchande rosa färger på skjortorna. Kaffet doftade och stämningen var god i ett välbesökt Pargas församlingshem. En knapp rad Raseborgare fanns också på plats men de flesta väntas besöka onsdagens utfrågning i Esbo.

– Jag liksom de sparar mina frågor dit, sade Abrahamsson.

Den elaka frågan

Efter en lättare öppningsfråga angående ledarskap ställde af Hällström ”den lite elaka frågan som kom till mitt sinne”, som han själv uttryckte saken:

– Behöver vi alls en biskop, en ledare som står lite över församlingens nivå eller borde vi ställa in valet den 2.9?

– Jag är mot det patriarkala systemet i kyrkan och vill gärna minska på maktpyramiden, sade Juanita Fagerholm-Urch och fick i princip medhåll av sina motkandidater.

Ingen var ändå beredd att avskaffa biskopsstolen med omedelbar verkan.

–Någon form av ledning behöver kyrkan ha och biskopen representerar en del av den läromässiga kontinuiteten i kyrkan, sade Björn Vikström.

Den som blir biskop ingår i en apostolisk succession konstaterade Hedvig Långbacka och väckte munterhet bland publiken med sin fråga:

– Vem av era föregångare bland Borgå stifts tidigare biskopar vill ni efterlikna?

– Nu ska vi se vad Björn säger, hörs en glad röst ur publiken.

Bo-Göran Åstrand fick inleda svarsrundan diplomatisk:

– De är ju fina allihop och jag minns deras ansikten från tavlorna i domkapitelsalen i Borgå. Men måste jag välja någon så blir det Forssell för hans poetiska och andliga djup och John Vikström för hans intellektuella skärpa, sociala ansvar och ekumeniska ansats.

Också Juanita Fagerholm-Urch väljer Forssell och John Vikström även om hon poängterar att hon i dag vill vara något helt annat.

Björn Vikström klarade den kvistiga situationen genom ett ärligt erkännande:

–Jag skulle ljuga för mig själv om jag sade att jag inte alls jämför mig med den biskopsgärning jag följde med som barn. Jag hoppas ändå att väljarna inte ser mig som en liten kopia av min pappa alternativt låter mitt efternamn utesluta mig från alternativen.

Henrik Perret kan räkna upp goda sidor hos alla stiftets biskopar och dessutom en och annan rolig historia därtill. Han konstaterar ändå att han vill efterlikna ingen och alla av dem.

– Det finns många egenskaper man kan söka men jag tror att vi borde bli bättre på att komplettera varandra och fylla i starka sidor hos varandra.

Kandidat Sixten Ekstrand nämnde Forssell och Björkstrand som sina förebilder:

– Forsell för hans lyssnande och bedjande karaktär, Björkstrand för hans målmedvetenhet.

Vilka två egenskaper är då de viktigaste för biskopen i dag? Undrar Långbacka.

– Lyssnande och aktivitet, säger Ekstrand.

– Samarbetsvillig och tydlig, säger Vikström.

– Att han eller hon vågar fatta också obekväma beslut och att han eller hon är samarbetsvillig, säger Fagerholm-Urch.

– Missionerande och medkänslig, säger Perret.

– Samarbetande och lyssnande, säger Åstrand.

Hissa skyltarna!

De kanske kvistigaste och mest omdebatterade frågorna valde kvällens utfrågare att lösa med skyltar. En ja-skylt och en nej-skylt var allt kandidaterna behövde och fick svara med. Frågorna varierade mellan inställning allt från kyrkoasyl till homosexualitet men också klädval för byafesten och predikans plats i gudstjänstens avgjordes genom kortlyftning.

Innan publiken fick komma till tals kommenterade kandidaterna även recessionens inverkan på kyrkan samt finlandssvenskhetens betydelse i biskopsarbetet. Kandidaterna var nästan lika överens om diakonins stora betydelse för kyrkan som att partipolitik inte får ha betydelse i kyrkan.

– Vi måste förvissa oss om att alla partitillhörigheter känner sig lika hemma i kyrkan, sade Perret.

– Det kan bli lite lustigt om kyrkoherden som medlem av miljönämnden går runt och inspekterar gödselstackarna i byn, konstaterar Ekstrand.

Gudstjänstens plats och betydelse 

Sammanlagt fyra frågor ställdes från publiken. En av dem gällde gudstjänstens plats och förnyelse.

– Vi måste sluta säga att gudstjänsten är det viktigaste om vi firar den klockan elva på söndag förmiddag. Vi måste ändra på det, sade Fagerholm-Urch och rekommenderade vuxenkatekumenat som ett alternativ för utveckling.

Björn Vikström instämde i att förändring behövs.

– Bäst blir gudstjänsten när växelverkan mellan deltagarna och prästen fungerar, när predikan anknyter till något aktuellt i församlingen och när vi själva känner att vi trivs i gudstjänsten.

Enligt Ekstrand borde vi fokusera mera på var vi står i dag:

– Nu har vi planerat för dem som inte är i gudstjänsten och det är lite fatalt. Vi borde se till de som finns här.

Gemenskap med Gud och församlingen är nyckeln i Åstrands resonemang för gudstjänsten.

–När jag har kören och förebedjarna med mig framme vid altaret känns det bra. Samtidigt måste vi också vara öppna för nya koncept och alternativa modeller.

Också Perret betonade mångfalden, alla sorters gudstjänster passar inte alla.

– Samtidigt ska vi bevara liturgin. Den är en hälsning från den gamla kyrkan, en stafettpinne som rör sig genom tiderna.

Var är debatten? 

Kvällen avslutades punktligt och med den goda pargasstämningen i behåll. Inte ens biskopsval kan röra till lugnet i stiftets filbunke. Någon debatt bjöd kvällen inte på och kandidaterna var åter tämligen överens i de flesta frågor.

I dag onsdag går den sista av domkapitlets utfrågningar av stapeln i Esbo klockan 18. Absolut sista chansen att träffa alla fem kandidater ges inkommande söndag i Högbergsgården i Helsingfors. Då är det Församlingsförbundet som samlar kandidaterna till utfrågning under Björn Walléns ledning.

Nina Österholm



Åsa Westerlund i Kyrkostyrelsen är glad över att lagen är klar.

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02
Till vänster Selma Nylund i klass åtta, till höger dagens Selma snart 20 år.

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09
Katarina Gäddnäs är församlingspastor och sjukhuspräst i Mariehamn. Hon minns bland annat en överraskande taxiresa.

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43
– Från februari till mitten av sommaren demonstrerade vi varje kväll, säger Rabbe Tianen.

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13
Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46