30 år i de kyrkliga böckerna

Människa. Kyrkan ska inte begränsa sitt budskap till enbart inomkyrkliga format. Alla sätt behövs. 18.8.2009 kl. 00:00

Rolf af Hällström

Henrik Perret

Vi träffas på sommartorget i västnyländska Bromarf där Henrik Perret firat sina somrar sedan 1957. Själva smultronstället ligger några kilometer därifrån, nära hans mormors barndomshem.

– Där gick jag i skriftskola för min morfar och i den konfirmerades jag, säger han och pekar på kyrkan. Prästen hette Uno Gräsbeck och var på sin tid en väckelseförkunnare av format.

Den gamla kyrkan alltså, den som brann 1979. Den nya byggdes upp på samma plats.

Trettio år med kyrkliga böcker

Kantorn lät honom spela på kyrkans orgel. Men musiken blev inte hans levebröd, den biten har han lämnat åt kusinerna på den gräsbeckska sidan. Men trettio år har han varit ”inblandad i de kyrkliga böckerna” som han säger, suttit i handbokskommittéer och psalmboksutskott och lämnat efter sig bland annat tre psalmer i vår psalmbok. ”Beställningsverk” säger han anspråkslöst men drar en historia från ett av sina många kyrkomöten:

– Krogmusik tyckte en av biskoparna och satte tummen ner för den psalmen.

– Ja, den musiken känner ju herr biskopen till, sa Perret och skrev en alternativ melodi som röstades in.

Att plocka fram en favoritbibelbok visar sig svårt. Det lyckas när han begränsar sig till Gamla Testamentet och väljer två: Första Mosebok som hans senaste teologiska artikel för övrigt råkar handla om: ”En zipfil som öppnar hela Bibeln”, motiverar han.

Psaltaren å sin sida innehåller livets hela spektrum, lovsång och tack men också sorg och bitterhet, ångest och förtvivlan.

– En mycket kontextuell bok.

Starkt medicinskt intresse

Henrik Perret har kommit till Bromarf kyrka i en röd räddningsbil. Den frivilliga räddningstjänsten är en krävande hobby som förenar hans teologiska och medicinska intressen.

Kring festligheter som nyår, valborg och skolavslutning, nu senast vid Hangöregattan, samverkar de frivilliga räddningstjänsterna inom den tredje sektorn. Plåstrar om, för till sjukhus och tar hand om slocknade.

På sin tid ”pryade” han över tusen timmar på läkarambulansen i huvudstaden och har en ambulansförarexamen i bakfickan. Ett engagemang som ledde till hans enda ”avhopp” från de kyrkliga rullorna, för att jobba som verksamhetsledare för läkarhelikoptern Medi-Heli under ett par, tre år.

– Det är bra för en präst att arbeta med kroppen, säger han.

Tron och familjen

Henrik växte upp på Mjölbollsta sanatorium som det då hette. Hans mormor samlade ibland personalens barn och berättade de bibliska historierna.

– Jag satt med hjärtat i halsgropen och lyssnade och undrade hur skall det gå för Josef i brunnen.

Hans troshistoria är en familjecentrerad sak där hans föräldrar, morföräldrar och fru är de som i olika skeden betytt mest.

– Det är en gåva att få växa upp i en kristen familj, säger han.

Med ett minus; det dramatiska vittnesbördet om ett förr och ett nu är inte hans story.

Han har aldrig tvivlat på Guds existens. Skriftskolan för morfar Uno var avgörande, men ”med fördröjning”, säger Perret och förklarar:

– Jag har alltid sett Jesus som min frälsare men inte alltid som herre i mitt liv.

Så det fanns en period under skoltiden när han hade eget band som spelade på skoldanser, för övrigt med svenska författaren Herman Lindqvist som trummis.

– Kanske det är mest för min egen skull jag blivit präst, funderar Perret. Har man tron som yrke tvingas man på ett annat sätt att hålla den andliga konditionen, om man nu kan använda ett sådant uttryck.

Det kyrkliga käbblet

Han var kyrkoherde i över 25 år i Markus församling, den som gick ihop med Lukas vid årsskiftet. I dag skulle han inte kunna bli kyrkoherde eller kaplan, knappast ens prästvigd. Bara vägen till biskop står fortfarande öppen.

Han tror inte det går att övertyga parterna i dagens ”kyrkliga käbbel” om vad som är rätt svar. Det är någonting man måste hitta tillsammans. Eller med en mer profetisk touche:

– Herren vill ge oss svaret tillsammans. Det ska inte komma från det ena eller andra hållet.

Han frågar också om man skulle föra samma diskussion om det var en verklig kris i Finland, och då menar han inte dagens recession.

Själv svarar han nej:

– Då skulle vi sitta vid samma bord och hitta lösningar.

Ge skäl för tron

Att ställa upp i biskopsvalet har skett i samförstånd med familjen men det har inte alltid varit så lätt; det är faktiskt tredje gången nu. Den här gången har kallelsen utifrån varit mycket målmedveten  och stark.

– Min andel har varit att ge mitt samtycke. Jobbet är något man kallas till.

Vad han vill som biskop? Att kyrkan i ord och handling är en kristen kyrka som håller fast vid Guds ord,

– Kyrkan ska också höja sin apologetiska profil, ge skäl för sin tro. Kristen tro är något som ska integreras i ett samhälle som i dag har många stora värdebeslut att fatta.

Kyrkan har enligt honom ett exklusivt budskap, men ska vara inklusiv till sin attityd. Det borde vara möjligt för specifika grupper att ha starkare eller svagare band till kyrkan. Han ger Nokiarörelsen som exempel.

Det andliga arvet väljs bort

Den verkliga utmaningen i dag är att så många i vårt folk väljer bort det andliga arvet. Antalet dop rasar, ateismen ökar och man vill driva ut Gud ur det offentliga rummet.

Så kanske viktigast av allt är en kyrka som förkunnar Jesus Kristus på alla de sätt som i dag är möjliga och inte begränsar formaten.
Perret tar den finlandssvenska filmmakaren Klaus Härö, han med filmen ”Brev till pastor Jakob”, som exempel på ett lyckat kristet format.

TV-pjäsen ”Tuomio” (Domen) tar i sin tur upp olika frågor i formatet rättegång, en användbar uppläggning som inte är specifikt kristen.

– Tänk att följa med påskens händelser i det formatet, säger Perret. Tron och människornas övertygelse handlar ju egentligen om en rättegång där Kristus är ”åtalad”, vi kristna är vittnen, den helige Ande försvarsadvokaten och vårt samvete är domare och jury.

– Jag tror att många kristna sanningar kunde förkunnas också på detta sätt, med andra format där ”domen” överlämnas till tittaren.

Resurser i medlemmarna

Ytterligare ett format är samtalet.– Jag gör många reflektioner när jag hör på ett tal. Men alla tycker inte om tal eller föredrag. Vi måste öva upp oss i att föra samtal med människorna…

Perret berättar om operasångaren Martti Talvela som påverkades så djupt av sin roll som Paavo Ruotsalainen att han sökte hjälp i samma klassiska andliga böcker som Paavo själv.

När sedan Talvela höll tal vid invigningen av Jyväskylä universitets musikinstitution var det ett andligt vittnesbörd. ”Hans formulering minns jag inte, för pennan ville inte skriva och papperet blev visst vått”, skrev en rörd journalist vid Suomen Kuvalehti.

– Har kyrkan kunnat ta de resurser i bruk som finns i dess egna medlemmar, frågar Perret till slut.

Rolf af Hällström



Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23
Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46
Stora skepp vänder långsamt, sägs det. Men i kyrkomötet sägs det vara bråttom.

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23
Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00