En överlåtelse bortom all kontroll

Människa. Att veta att man som präst ingår i en lång tradition skapar trygghet och lugn. Många har tolkat Bibelns texter förr, och många skall göra det senare. I det kan jag vila. 18.8.2009 kl. 00:00

Mao Lindholm

Björn Vikström

– Det skulle vara en helt annan tillvaro än vi har nu! Jag försöker vara naiv, eller kanske sorglös – beroende på hur man ser på det hela – men det är inte någonting man kan ta ut på förhand.

Björn Vikström svarar på frågan hur det skulle vara att som biskop, med sin familj, leva i ett nästan ständigt rampljus. Vi sitter i trädgården med Kimito kyrka som närmaste granne och scenografi. Den paradisiska idyllen kan knappast vara mer påtaglig än just här; syren och hägg blommar och doftar, fåglarna kvittrar. Och äldsta dottern Ylva fyller tjugo år och har just fått biljetter till Bo Kaspers orkesters konsert i Finlandiahuset.

– Det är klart – och det har jag sett från pappas tid som biskop och ärkebiskop – att man ibland måste vara tjockhudad, inte låta all kritik sjunka för djupt in. Kritik får man från många olika håll och det måste man lära sig att hantera.

Varje kristen har en kallelse

Björn Vikström säger att biskopen visserligen ofta för kyrkans talan men att det allra bästa skulle vara om vanliga kyrkomedlemmar, i sitt dagliga arbete i samhället, skulle känna att det som de gör även är en del av kyrkans liv.

– Att stärka medvetenheten om att varje kristen har en kallelse att i sin egen vardag förverkliga budskapet om barmhärtighet, kärlek och omtanke är det viktigaste. Men att få fram det budskapet är inte alldeles lätt.

Å andra sidan, tillägger Vikström snabbt, är det också viktigt att kyrkans representanter låter sina röster höras i sådana situationer där människovärdet blir ifrågasatt, och i synnerhet när det handlar om de svaga och utstötta i samhället.

– Idag är det viktigt att kyrkan, tydligare än man tidigare gjort, pekar på de faror som den smygande nyfattigdomen för med sig i den ekonomiska recessionens spår. Vi har ansvar för alla människor, men som Jesus säger, speciellt för dessa mina minsta små.

Det är här folkkyrkan, som Vikström vill tro att vår lutherska kyrka är, har ett speciellt uppdrag.

Juniorträning och joggning

Finlandssvenskarnas andliga och kulturella traditioner varierar i de olika regionerna. Hur bra känner Björn Vikström till det geografiska område som biskopen basar för?

– Jag har mina rötter i Österbotten och, sommartid, på Åland. Men jag är född i Åbo, växte upp i Borgå och bor sedan sjutton år i Kimito. Däremellan har jag arbetat i Hangö och Helsingfors. Jag är ganska långt en finlandssvensk blandning.

Sedan många år är det Kimitoön som livet kretsar kring för biskopskandidaten Vikström och hustrun Maria, lärare till yrket. Med de tre barnens – Ylva, Axel och Måns – uppväxt tillkom tränarinsatser inom idrotten, både Ylvas häcklöpning och sprinterträning och pojkarnas fotboll.

Någon friidrottare säger han sig inte vara men han fick träningshjälp av mer kunniga på området – ”tack och lov”.

Efter tio års tränande av Axels fotbollslag trodde han att det uppdraget var slutfört. Men så behövde Måns lag en tränare till, så nu är ett par kvällar i veckan, ett år framåt, igen bokade för fysiska aktiviteter. Däremellan joggar han själv regelbundet, ibland blir det motionsorientering.

I övrigt är det naturligtvis hemsysslorna som aktiverar familjens far och mor. Hemma delar man ”väldigt mycket” på arbetsuppgifterna.

Barnatro ochmysteriet Gud

Under trädgrenars svala skugga är det lätt att prata om vardagssysslor och familjeliv, om tro och andlighet. Men svaren på de stora frågorna dröjer.

– Jag kommer aldrig med mitt förnuft att förstå Guds mysterier. Guds outgrundlighet är alltid större än mina ord och tankar.

Det har aldrig funnits någon stor omvändelse i Björn Vikströms liv. Barnatron fanns där redan tidigt som en grundtrygghet. I tonåren kom en tid då de egna reflektionerna kring tro och livssyn ställdes i fokus.

– På sätt och vis är jag kvar där fortfarande: jag har barnatron kvar i grunden. Samtidigt är det jättemycket som jag har svårt att förstå när det gäller Gud, mycket som jag fortfarande grubblar över.

Kanske detta också var orsaken till att Björn Vikström började läsa till präst. Som riktigt ung ville han bli busschaufför, senare lockade pilotens yrke och på högstadiet var han ganska övertygad om att han skulle bli ingenjör. Under militärtiden låg tentböckerna till medicinska fakulteten under madrassen, men förblev olästa.

– Och då tänkte jag att om jag inte provar på teologiska studier så ångrar jag det kanske en gång. Kanske var det ett sätt att lura sig själv.

Det blev inte bara teologiska studier. Efter flytten från Åbo till Helsingfors började han också läsa litteraturvetenskap och sammanförde sedan sina intressen för text och teologi till en doktorsavhandling som handlade om läsarorienterad bibeltolkning. Den godkändes år 2000.

Markusevangeliet favorit

Hur motionerar en biskopskandidat sin själ och ande?

– Periodvis på lite olika sätt. Ofta stiger jag upp lite tidigare än de andra i familjen och just nu läser jag igenom Nya Testamentet. Men det har funnits perioder då även bibelläsningen kommit på undantag.

Som församlingspräst levde Vikström mycket i samklang med kyrkoåret. Veckans predikotexter och andakter kräver att bibelläsningen kompletteras med bibelstudium.

Vilken bok i Bibeln är då hans favorit. Svaret kommer blixtsnabbt:

– Markusevangeliet! Det är kort och koncist och här kommer människan Jesus fram på ett levande sätt utan att döljas av alltför många teologiska tolkningar. Det är nog den bok jag läst oftast.

Inne på ämnet favoriter undrar jag om det finns någon person som har påverkat honom speciellt mycket.
Nu är svaret inte lika klart. Visst, av många äldre kolleger har han tagit intryck under åren som församlingspräst. Och pappas, farbrors och morbrors prästgärningar går liksom inte att undvika. Men sedan..?

– Den svenska teologen Gustaf Wingren har jag läst mycket. Han har lyckats kombinera teologisk verksamhet med ett starkt engagemang för kyrka och kyrkligt liv. Speciellt under min studietid var han en person som betydde mycket för mig.

Därför biskop

Varför vill Björn Vikström bli biskop i Borgå stift?

– Det som lockar är den jättestora utmaningen som finns förknippad med uppdraget. Jag är säker på att det kommer att finnas många riktigt svåra frågor att jobba med inom kyrkan och stiftet under de närmaste fem-tio åren. Om väljarna tycker att jag är lämplig för det uppdraget så är jag beredd att gå in i det och göra allt jag kan för att fylla det så bra som möjligt.

Mao Lindholm



Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58
Mia Anderssén-Löf håller i arbetet  med Borgå stifts strategi.

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02
Punsar bönehus

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46
Stora skepp vänder långsamt, sägs det. Men i kyrkomötet sägs det vara bråttom.

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23
Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06