Med havet som smultronställe

Människa.

Biskopskandidat Sixten Ekstrand styr sin motorbåt mot Borgå.

18.8.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn

Sixten Ekstrand

Vid gästhamnen i Jakobstad ligger Sixten och Linnea Ekstrands motorbåt förtöjd. Semestern har börjat och de två ska under drygt tre veckor i lugn takt ta sig hem till Borgå via Sverige, Åland och Houtskär.

– Att ge sig ut på havet öppnar nya, vida vyer, säger Sixten Ekstrand. Havet och skärgården ger själen ro och vila.

Att de sent omsider blev båtägare började med att en vän ville ha kompanjoner för att bygga en brygga.

– Jag gick med i projektet trots att vi saknade båt. Men när bryggan var klar kom tanken: Varför inte skaffa en båt? Idag är båten vårt andningshål. Det är här vi hämtar krafter för vintern.

Snart farfar

Havsviken bjuder den här dagen på små stillsamma dyningar. Båten är som en minivärld i sig. Allt nödvändigt finns behändigt inpackat och till hands.

Linnea och Sixten gick i samma skola och började sällskapa då hon var fjorton och han sexton.

– Det är väl ett skolexempel på hur man inte borde göra, ler han. Men för oss har det fungerat bra.

De sällskapade i fyra år och gifte sig sedan.

Numera gör de oftast sina båtresor på tumanhand. Två av barnen är vuxna och den yngsta är som bäst hjälpledare på ett skriftskolläger.
Sommarens stora händelse i familjen är att första barnbarnet väntas i augusti.

Ekstrand smakar på ordet farfar och tycker att det känns lite gammalt.

Österbottniska rötter

Barnen har inte sagt så mycket om hans kandidatur i biskopsvalet, men han tycker att de verkar lite stolta. Medan Linnea har funderat en hel del på offentlighetens pris.

– Men vi har stöttat varandra genom livet. Jag känner av hennes stöd också nu.

Han är österbottning och finlandssvensk.

– Mina föräldrar var jordbrukare. Jag har fötterna stadigt i den österbottniska myllan, men jag har sett rikedomen i olika regioner då jag arbetat i Pernå, Helsingfors, Åbo och Borgå. Det finns sådant som skiljer oss åt, men språket förenar.

Han köper alltid bussbiljett på svenska. Och börjar för det mesta på svenska i butiker.

Karamell i kyrkan

– Min gudstro kom med modersmjölken, förklarar Ekstrand. Mamma var den som aktivt förmedlade sin tro. Till mina tidiga barndomsminnen hör att jag och min bror var med henne på möten. Predikningarna var långa. Vi fick karameller för att hålla oss lugna.

Tron växte sedan i söndagsskola, junior- och ungdomsgrupper. Församlingen och förbundet Kyrkans Ungdom var naturliga delar av uppväxten.

– Någon dramatisk omvändelse har jag inte upplevt. Och inte vet jag om det heller ligger för mig som person.

På sjuttiotalet fanns det syndaregister med bestämda förbud som gällde dans, teater och alkohol.

– Bakom reglerna fanns en omsorg om att vi skulle finna vägen. Men man måste också våga erkänna att det fanns inskränkta drag som kunde skada.

Teologin vann

Efter studenten stod valet mellan teologi och statskunskap.

– Jag siktade först på att bli religionslärare men tanken på att bli präst mognade redan under det andra studieåret.

I början av studierna varnades han för att teologin kunde skada hans tro.

– Och visst mötte jag bibelkritik som ifrågasatte det jag trodde på. Men det ledde inte till någon personlig kris. Tro handlar inte om vetenskap. Tro och vetenskap är som två goda grannar som kan leva sida vid sida, umgås och föra samtal. Man gör tron en björntjänst om man tränger in den i vetenskapliga mönster. Gud står över förnuft och vetenskap.

Stillar sig i vardagen

Psaltaren är hans favorit bland bibelböckerna.

– Den är en guldgruva. Psalmerna tolkar alla sidor av det mänskliga livet. Där finns allt från djupaste klagan till lovsång. Israels folk använde Psaltaren som sin sång- och bönbok. På samma sätt använder många vår egen psalmbok för sin själavård.

Sin arbetsdag vill han börja med bibelläsning och bön.

– Jag ber ofta då jag promenerar till jobbet, eller sitter i bussen. Jag pratar med vår Herre om mina nära och kära och om det som är aktuellt.

Gudstjänsten har med åren blivit allt viktigare.

Ta folks kunskap på allvar

Som biskop skulle han se det som en nyckelfråga att ta i bruk lekmännens resurser i församlingarna. Fråga folk vad de vill och kan göra.

– Jag tycker att kyrkan speciellt ska värna om barn och ungdomar och dem som i den ekonomiska nedgången fallit ur systemet. Många lever inte ett människovärdigt liv. De sociala problemen går i arv, det gör också bidragsberoendet.

– Här finns det många uppgifter för kyrkans anställda och lekmännen. Det behövs både själavård och praktiska aktiviteter. Det är endast vår kreativitet som sätter gränser. Kanske kan en pensionerad slöjdlärare ta med ett gäng händiga ungdomar till lägergården och fixa något där, andra kan hjälpa till i dagklubben eller på begravningsplatsen. Det handlar om att vi visar att allas kunskap och insats behövs.

De tomma kyrkorna bekymrar.

– Vi som är aktiva i kyrkan bör se oss i spegeln. Om inte anställda och förtroendevalda går i kyrkan hur kan man vänta att andra gör det.

Jag tror också att det behövs olika typer av gudstjänster. I större städer kan man med fördel profilera gudstjänsterna musikaliskt och stilmässigt med tanke på olika behov.

– Vi behöver gladare, mer människonära gudstjänster.

De troendes antal har inte minskat, men tron har blivit allt mer privat.

Han blickar ut över viken och säger:

– Många irrar omkring på livets hav i sin egen lilla båt. En del söker förgäves finna farleden, medan andra lider skeppsbrott. Båtfolk har en hederskod att hjälpa varandra. Den kunde vi ta efter i kyrkan.

Salt och ljus

Sitt nuvarande arbete som stiftsdekan vid domkapitlet betecknar han som utmanande och krävande. Han gillar utmaningar och är beredd att anta nya.

– Kyrkans främsta uppgift är att vara salt och ljus. Att förkunna Kristus och stå för tron. Men kyrkan bör också ta ställning i samhällsfrågor. Inte syssla med partipolitik, men låta sin röst höras i etiska och moraliska frågor som berör människovärdet.

Att ärkebiskoparna uttalat sig i olika samhällsfrågor är bra.

– Kyrkan ska frimodigt vara kyrka och inte följa samhället i allt. I många frågor är det inga motsättningar eftersom merparten av samhällets lagar följer Guds tio bud. Men när det gäller frågor som välsignelse av registrerat partnerskap och vigslar av människor med samma kön då är det skäl att fundera om kyrkan ska gå på samhällets linje eller ta en annan väg. Jag kan personligen inte acceptera den väg som Svenska kyrkan valt i den frågan.

Kerstin Haldin-Rönn



Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45
Anna Finell har deltagit i Kyrkans Ungdoms sommarläger cirka 35 gånger.

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51