Med havet som smultronställe

Människa.

Biskopskandidat Sixten Ekstrand styr sin motorbåt mot Borgå.

18.8.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn

Sixten Ekstrand

Vid gästhamnen i Jakobstad ligger Sixten och Linnea Ekstrands motorbåt förtöjd. Semestern har börjat och de två ska under drygt tre veckor i lugn takt ta sig hem till Borgå via Sverige, Åland och Houtskär.

– Att ge sig ut på havet öppnar nya, vida vyer, säger Sixten Ekstrand. Havet och skärgården ger själen ro och vila.

Att de sent omsider blev båtägare började med att en vän ville ha kompanjoner för att bygga en brygga.

– Jag gick med i projektet trots att vi saknade båt. Men när bryggan var klar kom tanken: Varför inte skaffa en båt? Idag är båten vårt andningshål. Det är här vi hämtar krafter för vintern.

Snart farfar

Havsviken bjuder den här dagen på små stillsamma dyningar. Båten är som en minivärld i sig. Allt nödvändigt finns behändigt inpackat och till hands.

Linnea och Sixten gick i samma skola och började sällskapa då hon var fjorton och han sexton.

– Det är väl ett skolexempel på hur man inte borde göra, ler han. Men för oss har det fungerat bra.

De sällskapade i fyra år och gifte sig sedan.

Numera gör de oftast sina båtresor på tumanhand. Två av barnen är vuxna och den yngsta är som bäst hjälpledare på ett skriftskolläger.
Sommarens stora händelse i familjen är att första barnbarnet väntas i augusti.

Ekstrand smakar på ordet farfar och tycker att det känns lite gammalt.

Österbottniska rötter

Barnen har inte sagt så mycket om hans kandidatur i biskopsvalet, men han tycker att de verkar lite stolta. Medan Linnea har funderat en hel del på offentlighetens pris.

– Men vi har stöttat varandra genom livet. Jag känner av hennes stöd också nu.

Han är österbottning och finlandssvensk.

– Mina föräldrar var jordbrukare. Jag har fötterna stadigt i den österbottniska myllan, men jag har sett rikedomen i olika regioner då jag arbetat i Pernå, Helsingfors, Åbo och Borgå. Det finns sådant som skiljer oss åt, men språket förenar.

Han köper alltid bussbiljett på svenska. Och börjar för det mesta på svenska i butiker.

Karamell i kyrkan

– Min gudstro kom med modersmjölken, förklarar Ekstrand. Mamma var den som aktivt förmedlade sin tro. Till mina tidiga barndomsminnen hör att jag och min bror var med henne på möten. Predikningarna var långa. Vi fick karameller för att hålla oss lugna.

Tron växte sedan i söndagsskola, junior- och ungdomsgrupper. Församlingen och förbundet Kyrkans Ungdom var naturliga delar av uppväxten.

– Någon dramatisk omvändelse har jag inte upplevt. Och inte vet jag om det heller ligger för mig som person.

På sjuttiotalet fanns det syndaregister med bestämda förbud som gällde dans, teater och alkohol.

– Bakom reglerna fanns en omsorg om att vi skulle finna vägen. Men man måste också våga erkänna att det fanns inskränkta drag som kunde skada.

Teologin vann

Efter studenten stod valet mellan teologi och statskunskap.

– Jag siktade först på att bli religionslärare men tanken på att bli präst mognade redan under det andra studieåret.

I början av studierna varnades han för att teologin kunde skada hans tro.

– Och visst mötte jag bibelkritik som ifrågasatte det jag trodde på. Men det ledde inte till någon personlig kris. Tro handlar inte om vetenskap. Tro och vetenskap är som två goda grannar som kan leva sida vid sida, umgås och föra samtal. Man gör tron en björntjänst om man tränger in den i vetenskapliga mönster. Gud står över förnuft och vetenskap.

Stillar sig i vardagen

Psaltaren är hans favorit bland bibelböckerna.

– Den är en guldgruva. Psalmerna tolkar alla sidor av det mänskliga livet. Där finns allt från djupaste klagan till lovsång. Israels folk använde Psaltaren som sin sång- och bönbok. På samma sätt använder många vår egen psalmbok för sin själavård.

Sin arbetsdag vill han börja med bibelläsning och bön.

– Jag ber ofta då jag promenerar till jobbet, eller sitter i bussen. Jag pratar med vår Herre om mina nära och kära och om det som är aktuellt.

Gudstjänsten har med åren blivit allt viktigare.

Ta folks kunskap på allvar

Som biskop skulle han se det som en nyckelfråga att ta i bruk lekmännens resurser i församlingarna. Fråga folk vad de vill och kan göra.

– Jag tycker att kyrkan speciellt ska värna om barn och ungdomar och dem som i den ekonomiska nedgången fallit ur systemet. Många lever inte ett människovärdigt liv. De sociala problemen går i arv, det gör också bidragsberoendet.

– Här finns det många uppgifter för kyrkans anställda och lekmännen. Det behövs både själavård och praktiska aktiviteter. Det är endast vår kreativitet som sätter gränser. Kanske kan en pensionerad slöjdlärare ta med ett gäng händiga ungdomar till lägergården och fixa något där, andra kan hjälpa till i dagklubben eller på begravningsplatsen. Det handlar om att vi visar att allas kunskap och insats behövs.

De tomma kyrkorna bekymrar.

– Vi som är aktiva i kyrkan bör se oss i spegeln. Om inte anställda och förtroendevalda går i kyrkan hur kan man vänta att andra gör det.

Jag tror också att det behövs olika typer av gudstjänster. I större städer kan man med fördel profilera gudstjänsterna musikaliskt och stilmässigt med tanke på olika behov.

– Vi behöver gladare, mer människonära gudstjänster.

De troendes antal har inte minskat, men tron har blivit allt mer privat.

Han blickar ut över viken och säger:

– Många irrar omkring på livets hav i sin egen lilla båt. En del söker förgäves finna farleden, medan andra lider skeppsbrott. Båtfolk har en hederskod att hjälpa varandra. Den kunde vi ta efter i kyrkan.

Salt och ljus

Sitt nuvarande arbete som stiftsdekan vid domkapitlet betecknar han som utmanande och krävande. Han gillar utmaningar och är beredd att anta nya.

– Kyrkans främsta uppgift är att vara salt och ljus. Att förkunna Kristus och stå för tron. Men kyrkan bör också ta ställning i samhällsfrågor. Inte syssla med partipolitik, men låta sin röst höras i etiska och moraliska frågor som berör människovärdet.

Att ärkebiskoparna uttalat sig i olika samhällsfrågor är bra.

– Kyrkan ska frimodigt vara kyrka och inte följa samhället i allt. I många frågor är det inga motsättningar eftersom merparten av samhällets lagar följer Guds tio bud. Men när det gäller frågor som välsignelse av registrerat partnerskap och vigslar av människor med samma kön då är det skäl att fundera om kyrkan ska gå på samhällets linje eller ta en annan väg. Jag kan personligen inte acceptera den väg som Svenska kyrkan valt i den frågan.

Kerstin Haldin-Rönn



– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54
Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola känner sig pirriga och ivriga inför premiären imorgon, den 30 juni.

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30
Dennis Svenfelt och Bo-Göran Åstrand.

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08
– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00
– Jag värdesätter att rörelsen är driven mot gemenskap, säger Matti Aspvik.

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44
Kyrkan vinner på skattereformen, och det kommer på sina håll att leda till sänkt kyrkoskatt. Men antagligen inte på alla orter.

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41
Dennis Svenfelt och biskop Bo-Göran Åstrand.

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 18:00
Mia Anderssén-Löf.

Stiftsdekan. Domkapitlet valde vid sitt möte idag Mia Anderssén-Löf till ny stiftsdekan. 16.6.2022 kl. 17:29

Rolf Steffansson konstaterar att det sker en ekonomisk polarisering mellan församlingarna.

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04
Sara Mikander och Catharina Englund framhåller att det inte finns något trauma som är så stort att det inte finns någon hjälp att få. Det finns alltid hjälp.

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20
Ärkebiskop Tapio Luoma, biskop Bo-Göran Åstrand och Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus diskuterade krig och ekonomi, bland mycket annat.

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52
Karin Westerlund studerar kulturforskning och folkloristik vid Helsingfors universitet. Är en av bloggarna på kyrkpressen.fi/andetag

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00
I Upptäcktsresor inåt möts Robin Nyman från Jakobstad och Sofia Torvalds från Esbo.

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00