Bussar med budskap

Ledare. Var och en har religions- och samvetsfrihet. Det garanteras i grundlagens elfte paragraf. Den som vill säga att Gud finns har rätt att göra det. Den som vill säga att han inte finns har rätt att göra det.
2.7.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Till denna del finns det inte mycket att diskutera i fråga om den busskampanj som fritänkarna och humanistförbundet står för. Alltså kampanjen som säger att Gud kanske inte finns och att det därför inte finns någon orsak att oroa sig. Det är bara att njuta av livet.Om det är så de ser på verkligheten, om det är så de tror, har de rätt att säga det.

En fråga som kanske inte kan besvaras lika klart och entydigt är om alla har rätt att säga vad som helst var som helst. En annan är om det kanske finns orsak för alla ¬ – inte endast för fritänkare och humanister – att överväga form och innehåll för sitt budskap.

När det gäller busskampanjen har frågan väckts om det är rätt att ifrågasätta Guds existens på det aktuella sättet. En del chaufförer menar att bussen är deras arbetsredskap och att den inte kan förses med budskap som de själva inte står för.
Det som gör resonemanget problematiskt är att bussen visserligen är ett arbetsredskap, men den ägs inte av en enskild chaufför utan av ett bussbolag. Därför är det också bussbolaget som har rätt att bestämma vad som står på arbetsredskapet.

Chaufförernas rätt är att göra vad de kan för att få bussägaren att säga nej till att bussen används för dylika kampanjer. Och naturligtvis kan de låta bli att använda det tilldelade arbetsredskapet. Med de konsekvenser det har.
En annan fråga är hur de bestämmelser som reglerar vad arbetstagare får och inte får konfronteras med på sin arbetsplats gäller i det aktuella fallet.

Men bussen är inte endast ett arbetsredskap. Den är också ett transportredskap och ett synligt inslag i gatubilden.
Är det rätt att de som betalar för sin resa tvingas göra den i ett transportmedel som ropar ut ett budskap de inte omfattar utan kanske till och med aktivt tar avstånd från? Och är det rätt att en del av dem som inte kan undgå att se bussen påtvingas ett budskap som de upplever som främmande eller helt motbjudande?
Att det i andra städer finns bussbolag som sagt nej till den kampanj som fått grönt ljus i huvudstadsregionen visar att man kan se olika på bland annat dessa frågor.

Det är skäl att komma ihåg att också kyrkan har haft, och förmodligen kommer att ha, liknande kampanjer. Att de förhoppningsvis är kampanjer för Gud och för det som kristendomen står för varken kan eller får undandra dem samma kritiska granskning och samma kritiska frågor som den pågående fritänkarkampanjen.
Om det är rätt eller fel med kampanjer som djupt berör människors övertygelse är det i princip rätt eller fel oberoende av innehåll.

Det mest beklagliga, för att inte säga bedrövliga, med den omdebatterade kampanjen är dock den känsla den väcker av tomhet och meningslöshet.
Men å andra sidan säger kanske just detta vad det i grunden är fråga om: om Gud kanske inte finns återstår kanske bara tomhet och meningslöshet? Detta trots de flåshurtiga försöken att tala om att leva ett fullt liv här och nu som ett alternativ till ett begränsat liv i gemenskap med Gud.
Fritänkarna och humanistförbundet må anse att det skrämmande att tänka sig en verklighet där Gud finns. För många av oss andra är det verkligt skrämmande att tänka sig en verklighet där Gud inte finns.

Sist och slutligen borde kanske alla kristna – och alla som tror på Gud på ett annat än det kristna sättet – tillsammans tacka kampanjmakarna för att de så klart avslöjar att det enda de har att erbjuda är ett kanske-hopp och en kanske-glädje som man försöker pressa ur ett mörkt tvivel.
Om de hade haft något positivt och konstruktivt att erbjuda skulle väl det ha varit i centrum i den påskostade kampanjen?

Det kristna budskapet är positivt och glatt: Gud finns helt säkert. Sluta bekymra dig, njut av livet.

Stig Kankkonen



Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka. Där har han hjärtat.

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00
Eric Schüldt är själv en sökare, en resa han inte tror han kommer bli färdig med under sin livstid.

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00
– Ja, nog var det många som höjde på ögonbrynen då jag som präst for med i spelmanslaget, säger Hans ”Hasse” Häggblom.

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00
Johan Kanckos landar efter många år som präst i Esbo och en kort period som präst i Vasa som kyrkoherde i Solfs församling.

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10
Som traditionen bjuder samlades samlades de unga till en grillfest på lördag kväll.

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59
Ett medvetet val av Jenni Haukio att inte tala om våra minoriteter? undrar teologiprofessor Björn Vikström.

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00
Emmanuel Acquah konstaterara att fler röster måste höjas mot rasismen. Annars går Finland en hård framtid till mötes.

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26
Hanna och Jonathan Lemmetti har trivts i Vanda – men nu väljer de Australien.

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18
Jimmy Österbacka har fördjupat sig i kristen mystik och arbetar med en doktorsavhandling i ämnet.

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53
Redan som tonåring vurmade Stefan Löv för rock. Det gör han fortfarande.

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25
Michaela von Kügelgen dikterade sin första bok för sin dagistant när hon var fem år.

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00
Om kroppen kremeras eller inte varierar från fall till fall.

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17
– Jag gick ifrån ett jobb tusentals musiker ha. Det var inte ens svårt. Det kan bara ha varit Gud, säger Ben Clark.

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59
Den 13 augusti väljer församlingsmedlemmarna i Solf kyrkoherde.

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52
Kajsa Åbacka gillar att vara hjälpledare.

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00