"De sexuella minoriteterna kommer att få sina rättigheter i kyrkan"

Samhälle. De sexuella minoriteterna bör få hemortsrätt och medlemsförmåner i vår kyrka och vårt samhälle som alla andra människor. Detta slutresultat är säkert och jag hoppas att det skall ske så snart som möjligt, sade biskopen i Kuopio Wille Riekkinen på ett teologiskt regnbågsseminarium i Helsingfors på fredagen. 23.5.2009 kl. 00:00

sxc-stock

Nästan 100 företrädare för kristna sexuella minoriteter och könsminoriteter (hbt) i 18 länder i Europa samlades på torsdagen i Järvenpää. Temat för konferensen är Mod att följa kärlekens lag.


Seminariet ingår i programmet för de kristna sexuella minoriteternas och könsminoriteternas Europaforum, som denna vecka pågår i Järvenpää. Efter seminariet överräckte Mikko Kivinen från föreningen Ranneliike en plakett till biskop Riekkinen som synligt bevis på hans utnämning till ambassadör i arbetet mot homofobi.

De sexuella minoriteternas angelägenheter måste fås i ordning såväl för de mänskliga rättigheternas som för evangeliet och kärlekens skull, betonade Riekkinen. Frågan gäller inte bara minoriteten utan hela människosynen och alla människors sexualitet.

Det beror på tidshistoriska skäl att det i Bibeln inte ett enda positivt ställningstagande till homosexualiteten, konstaterade Riekkinen. Bibelns tolkningshistoria befriar os att bedöma frågan utgående från förnuftet, samvetet och etiken i samhället och då räcker inte en direkt hänvisning till en text i Bibeln som argument.

Homosexualiteten utmanar kyrkans kärlek

Homosexualitet och sexuell inriktning utmanar inte kyrkans tro men de utmanar kyrkans tolkning av kärleken. De utmanar kyrkan att predika och leva kärlek tillämpad på vår tids villkor. Det sade docent Vesa Hirvonen vid seminariet.

Uppfattningar om sexuell inriktning och normer i anslutning till den hör inte till den oföränderliga tron eller evangeliet, framhöll Hirvonen. Kunskapen om människan, sexualiteten, mänskliga egenskaper och andra antropologiska frågor har ändrats och ändras med tiden. Därför är det klart att frågor av detta slag hör till de läror som kan förändras, området för lag, kärlek och etik.

Befrielseteologi för homosexuella

Kristen befrielseteologi utmanar kyrkorna att lyssna på de homosexuella och deras livshistorier och låta dem ta del i det kyrkliga beslutsfattandet, framhöll fil.dr Kerstin Söderblom från Götheuniversitetet i Frankfurt.

De makthavande har använt sin auktoritet till att definiera minoriteter som obetydliga, syndiga sjuka och/eller farliga, konstaterade Söderblom. I regel har majoriteten trott och följt de makthavande. Det har lett till fördomar, våld och förföljelser av minoriteter som främlingar och svarta, ofta tvivelaktigt motiverat med bibelcitat.

Söderblom uttryckte sin oro för de sexuella minoriteternas situation inom ortodoxa kyrkor i östeuropeiska länder. Från dessa länder har talrika rapporter om diskriminering, hätskt tal och hatbrott mot homosexuella inrapporterats. Våldsgärningar mot homosexuella har ofta legitimerats och understötts av ledare och präster inom ortodoxa kyrkor i Östeuropa, noterade Söderblom.

Alla ortodoxa har inte samma syn på homosexualiteten

Alla ortodoxa är överens om att en egenskap som en människa inte har valt av egen vilja inte kan vara synd för henne, framhöll fader Heikki Huttunen, generalsekreterare för Ekumeniska Rådet i Finland. En homosexuell människa är lika värd som andra och välkommen att tjäna kyrkan om hon så vill.

Däremot råder det inte enighet om huruvida man kan leva ut sin homosexuella identitet, till exempel i ett troget parförhållanden, betonade Huttunen. De flesta anser det omöjligt att ett sådant förhållande kunde få något slags välsignelse av kyrkan, medan några närmar sig katolska moralteologers uppfattning om handlingar som ”inte är allmänt acceptabla men möjliga i enskilda fall”.

Diskussionen om frågor i anslutning till homosexualiteten håller på att börja i de ortodoxa kyrkorna, konstaterade Huttunen. I Västeuropa och trakterna kring östra Medelhavet talar man öppnare om olika dimensionera av frågan än i Nordamerika eller de traditionella kulturerna i Östeuropa och Afrika.

Ulf Särs / KP



Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

– En rättvisefråga som ligger framför oss, anser kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30
– Enbart under de senaste tjugo åren har det grundats 1,2 miljoner nya kristna församlingar i världen, säger Johanna Björkholm-Kallio.

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00
Styrelsen är mån om att Barnoas ska få en fortsättning och har inlett diskussioner med en annan rörelse om ta över teamet.

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26
– Jag var också förvånad över att så många i stiftet inte kände till hela turneringen, säger lagledaren Kristian Willis.

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24
För Elsa Sandås är tro och kreativitet tätt sammanvävda.

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55