Andligt och världsligt

Ledare. 14.5.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Vad den ortodoxa kyrkan anser om politiskt aktiva ortodoxa präster kan inte vara någon hemlighet. Åtminstone inte för dem som brytt sig om att lyssna vad kyrkan säger. Beskedet är klart och entydigt: en ortodox präst ska inte vara politiskt aktivt.
Den principiella ståndpunkten bygger på Bibelns besked att det inte är möjligt att tjäna två herrar. I detta fall kyrkan och samhället. Det gäller att välja och är man präst har man valt att tjäna Gud.

En självklar följd är att en präst i ortodoxa kyrkan inte bör kandidera i ett politiskt val. Detta vet Mitro Repo säkert mycket väl. Han är präst i ortodoxa kyrkan och kallas då fader Mitro.
I offentligheten har Repo också betonat sina starka band till den ortodoxa kyrkan. Bland annat i Hufvudstadsbladet (9.5) har han hänvisat till att han är präst in tredje led, att han har gett upp familj, hustru och barn för att tjäna kyrkan. Den har han enligt egen utsago gett sitt allt.

Ändå vill Repo alltså nu, för att använda ortodoxa kyrkans resonemang, tjäna två herrar. Han kandiderar i EU-valet.
Frågan varför han egentligen gör det kan endast han själv svara på. Är hans behov av att tjäna Finland och finländarna i EU-parlamentet så mycket större än allt det som han själv hänvisat till: kyrkans och hans personliga tradition, hustru, barn och familj …
Eller är det något annat?
En självklar ”världslig” förklaring till Repos kandidatur är att han blev tillfrågad. Enligt uppgift av många olika partier. Repo valde socialdemokraterna.
I och med Repos kandidatur väcks en annan fråga: kände de partier som närmade sig honom till den ortodoxa kyrkans entydiga nej till att dess präster aktiverar sig politiskt?
Även om Repos beslut att kandidera naturligtvis är det avgörande i sammanhanget kan det knappast sägas vara egalt hur partierna resonerat.

Svaret på frågan varför de bad honom kandidera är givet: han förväntas dra röster. Så resonerar politiska partier och så måste de resonera. Det stöd ett parti får i val är avgörande för dess möjligheter att framgångsrikt driva de saker som det vill förverkliga.
En fråga med en annan dimension, en moralisk dimension, är om kampen om medborgarnas röster kör över allt annat. Som till exempel respekten för ortodoxa kyrkans inställning till prästers politiska aktivitet.

Partierna kan naturligtvis skjuta över det slutliga ansvaret på enskilda individer. Det är ju trots allt de som avgör om de väljer att kandidera eller inte. Den saken har partiet ingen makt över.
Så är det förstås. Men i alla fall.

I ett bredare principiellt perspektiv kan justitieminister Tuija Brax tankar i den aktuella frågan visa sig vara centrala.
Den fråga hon har ställt är hur kyrkolagen, den kanoniska rätten och grundlagens krav kan förenas. Detta med beaktande av att den ortodoxa kyrkan i Finland inte endast är ett religiöst samfund utan också ett offentligt-rättsligt samfund.
Kort och förenklat sagt kommer man då in på frågan om vilken autonomi kyrkan sist och slutligen har eller inte har i förhållande till den samhälleliga lagstiftningen.
I det konkreta fallet är det inte fråga om huruvida Mitro Repo får eller inte får kandidera, utan om fader Mitro får göra det.
Är det en fråga endast och enbart för den ortodoxa kyrkan eller är det en fråga där också staten ska ha talan?

Denna gång gäller linjedragningen en fråga i den ortodoxa kyrkan i Finland och en fråga som bland annat på grund av vår kyrkas syn på prästers rätt till politisk aktivitet inte är aktuell för oss.
Men det finns, och kommer att finnas, frågor som rör evangelisk-lutherska kyrkans i Finland autonomi. Frågor som är av mycket större betydelse än den nu aktuella. Och därför är ”fallet Mitro Repo” intressant och viktigt också för oss.

Stig Kankkonen



Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27
Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38
Marianne Blom är frivillig som sjukhusvän.

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58
Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog har sökt tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling.

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21