Andligt och världsligt

Ledare. 14.5.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Vad den ortodoxa kyrkan anser om politiskt aktiva ortodoxa präster kan inte vara någon hemlighet. Åtminstone inte för dem som brytt sig om att lyssna vad kyrkan säger. Beskedet är klart och entydigt: en ortodox präst ska inte vara politiskt aktivt.
Den principiella ståndpunkten bygger på Bibelns besked att det inte är möjligt att tjäna två herrar. I detta fall kyrkan och samhället. Det gäller att välja och är man präst har man valt att tjäna Gud.

En självklar följd är att en präst i ortodoxa kyrkan inte bör kandidera i ett politiskt val. Detta vet Mitro Repo säkert mycket väl. Han är präst i ortodoxa kyrkan och kallas då fader Mitro.
I offentligheten har Repo också betonat sina starka band till den ortodoxa kyrkan. Bland annat i Hufvudstadsbladet (9.5) har han hänvisat till att han är präst in tredje led, att han har gett upp familj, hustru och barn för att tjäna kyrkan. Den har han enligt egen utsago gett sitt allt.

Ändå vill Repo alltså nu, för att använda ortodoxa kyrkans resonemang, tjäna två herrar. Han kandiderar i EU-valet.
Frågan varför han egentligen gör det kan endast han själv svara på. Är hans behov av att tjäna Finland och finländarna i EU-parlamentet så mycket större än allt det som han själv hänvisat till: kyrkans och hans personliga tradition, hustru, barn och familj …
Eller är det något annat?
En självklar ”världslig” förklaring till Repos kandidatur är att han blev tillfrågad. Enligt uppgift av många olika partier. Repo valde socialdemokraterna.
I och med Repos kandidatur väcks en annan fråga: kände de partier som närmade sig honom till den ortodoxa kyrkans entydiga nej till att dess präster aktiverar sig politiskt?
Även om Repos beslut att kandidera naturligtvis är det avgörande i sammanhanget kan det knappast sägas vara egalt hur partierna resonerat.

Svaret på frågan varför de bad honom kandidera är givet: han förväntas dra röster. Så resonerar politiska partier och så måste de resonera. Det stöd ett parti får i val är avgörande för dess möjligheter att framgångsrikt driva de saker som det vill förverkliga.
En fråga med en annan dimension, en moralisk dimension, är om kampen om medborgarnas röster kör över allt annat. Som till exempel respekten för ortodoxa kyrkans inställning till prästers politiska aktivitet.

Partierna kan naturligtvis skjuta över det slutliga ansvaret på enskilda individer. Det är ju trots allt de som avgör om de väljer att kandidera eller inte. Den saken har partiet ingen makt över.
Så är det förstås. Men i alla fall.

I ett bredare principiellt perspektiv kan justitieminister Tuija Brax tankar i den aktuella frågan visa sig vara centrala.
Den fråga hon har ställt är hur kyrkolagen, den kanoniska rätten och grundlagens krav kan förenas. Detta med beaktande av att den ortodoxa kyrkan i Finland inte endast är ett religiöst samfund utan också ett offentligt-rättsligt samfund.
Kort och förenklat sagt kommer man då in på frågan om vilken autonomi kyrkan sist och slutligen har eller inte har i förhållande till den samhälleliga lagstiftningen.
I det konkreta fallet är det inte fråga om huruvida Mitro Repo får eller inte får kandidera, utan om fader Mitro får göra det.
Är det en fråga endast och enbart för den ortodoxa kyrkan eller är det en fråga där också staten ska ha talan?

Denna gång gäller linjedragningen en fråga i den ortodoxa kyrkan i Finland och en fråga som bland annat på grund av vår kyrkas syn på prästers rätt till politisk aktivitet inte är aktuell för oss.
Men det finns, och kommer att finnas, frågor som rör evangelisk-lutherska kyrkans i Finland autonomi. Frågor som är av mycket större betydelse än den nu aktuella. Och därför är ”fallet Mitro Repo” intressant och viktigt också för oss.

Stig Kankkonen



Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13
Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34