I Namibias utveckling har religionen haft en särskilt stor positiv roll. Men även i Etiopien och Senegal har kyrkorna på många sätt fört samhällsutvecklingen framåt.
De första skolorna och sjukhusen i Afrika har ofta uppstått tack vare kyrkans arbete.
Charles Kessey har inte stött på några skadliga verkningar av religionen i sitt forskningsarbete.
- Religiös intolerans kan visserligen skada utvecklingen, men själv har jag inte sett några tecken på skadliga verkningar av religionen i dessa länder.
Utan kyrka inte heller någon utveckling
Kessey intervjuade 180 afrikaner i sin undersökning. Han frågade dem om religionens och kyrkans roll i respektive lands utveckling.I Namibia ansåg hundra procent av de tillfrågade att religion och utveckling hör oskiljaktigt ihop i landets historia. ”Utan den (kristna)kyrkan skulle vi inte heller ha någon utveckling”, svarade de intervjuade.
I Etiopien var motsvarande procenttal 99 % och i Senegal 95 %. ”Religionen hör till en helhetsbetonad utveckling” och ”i globalt missionsarbete är religion och utveckling oskiljaktiga”, sammanfattar forskaren svaren.
Utveckling ger också mening
Inom forskningen definieras utveckling som att man ger människor bättre levnadsförhållanden och ett meningsfullare liv utan att trampa på kulturella och andra värderingar som är viktiga för lokalbefolkningen. Utvecklingen ska vara sådan att lokalbefolkningen själv kan påverka den och fatta beslut om vilken inriktning den ska ha. Religion avser i Kesseys forskning kristendomen, eftersom det är Finska Missionssällskapets verksamhet som undersökts. Den inleddes i Namibia 1870, i Etiopien 1969 och i Senegal 1974.Religionerna i samarbete
Som exempel i Etiopien nämner Kessey kyrkans aidsarbete, som stöds av
sällskapet. I ett av projekten har 70 barn vars föräldrar dött i aids
fått vård och annat stöd: fått gå i skola, skaffat ett yrke eller en
studie- eller arbetsplats.
– Med en liten ekonomisk satsning har man åstadkommit mycket gott, konstaterar Kessey.
I Senegal har kyrkan haft framgång bl.a. i ett vattenprojekt som
främjar dialogen mellan religionerna och där muslimer och kristna
arbetar och drar nytta av utvecklingen tillsammans.
Också kyrkans medelanskaffning, drivandet av ett värdshus och ett sparprogram producerar fungerande modeller.
Det finns välfungerande modeller för samarbete mellan religioner (kristna och muslimer) också i Etiopien.
Lärdomar från yrkesfolk inom utveckling
Trots utvecklingen är Afrikas stora utmaningar fortfarande fattigdom, sjukdomar – framför allt aids och malaria – analfabetism, naturkatastrofer och hela samhällets sårbarhet. Därför behöver Afrika fortfarande hjälp utifrån.
De flesta av dem som intervjuats för undersökningen ansåg att kyrkan och prästerna fortfarande behövs i landets utveckling.
Också kyrkorna kunde mera anlita yrkesfolk i utvecklingsarbetet. Dessa kunde i sin tur ta lärdom av kyrkans tro och arbete.
Religionens roll växer?
Religionen är enligt Kessey inbyggd i den afrikanska kulturen. Den har
en helt annan betydelse i människors liv och samhällsutvecklingen än i
Europa.
Kessey gissar att religionen och kyrkorna i utvecklingsländerna kommer att ha en stor samhällelig roll också i framtiden.
– Folket följer kyrkans ledare och väntar att de anger tonen speciellt i moralfrågor.
Men också i västerlandet kan religionens värde öka enligt forskaren från Ghana.
– Om den ekonomiska krisen förvärras, söker människor trygghet och mening i sitt liv på annat håll än i det materiella. Redan nu har den ekonomiska krisen t.ex. i USA fått människorna att vända sig till kyrkorna och söka hjälp från Gud.
– Jag tror att det kan bli väckelse även i västerlandet.
Han anser att det är betydelsefullt om de som har störst inflytande inom politiken talar för religionen.
– Till exempel Storbritanniens förre preimärminister Tony Blair har talat för att man offentligt ska tala om religion.
Religion ger vilja att hjälpa
Tro leder enligt Kessey i allmänhet till att människor gör gott och till att utvecklingen främjas.
– Så verkar åtminstone vara fallet när det gäller kristna, muslimer,
judar och även hinduer. Religion ger en inre vilja att hjälpa
Man kan förstås göra gott och föra utvecklingen framåt också på andra än religiösa grunder.
– Till exempel humanisterna tror att det är rätt och humant att hjälpa, konstaterar forskaren.
Mot bakgrunden av Kesseys forskning verkar det inte finnas något samband mellan mottagande av hjälp och tro.
– Visserligen upplevde vissa av dem som tog emot hjälp i synnerhet i Etiopien att deras tro stärktes när de såg engagemanget bland kyrkans medarbetare.