Evig säkerhet i osäker tid

Ledare. Det har knappast undgått någon att vi lever i oroliga tider, inte minst ekonomiskt. För en tid sedan var allt mer eller mindre ”business as usual”, alltså affärer som vanligt. 8.4.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

I dag förefaller ingen veta vad som egentligen har skett, sker eller kommer att ske. Det enda alla förefaller vara överens om är att allt är osäkert och att ingen med en någorlunda bestämdhet kan säga när vi kan tänkas få fastare mark under fötterna.

Och det förstärker den oro och osäkerhet som redan finns.

Men det är inte endast på den ekonomiska sidan utvecklingen skapar oro. Nyheterna om vad som sker med miljön gör det också, liksom nyheter om dödsskjutningar än i skolor, än på åldringshem.

Och inte blir vi tryggare av nyheter om hur utvecklingsstörda berövas sin rätt till upplivning på samma villkor som alla andra. Vem står näst i tur? Kanske åldringar som inte längre ”gör rätt för sig” eller som i vilket fall som helst ändå inte lever länge till?

Har vi kanske orsak att börja känna oro också för att inställningen till människans okränkbara värde håller på att naggas i kanterna?

Man behöver inte vara speciellt religiös, men nog ha lite bibelkännedom, för att komma att tänka på vad som sägs om att folken ska ”gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och bränningarnas dån. Människorna ska ge upp andan av skräck, i väntan på det som skall komma över världen. Ty himlens krafter skakas”.

Det är lätt att föreställa sig den känsla av hjälplöshet och vanmakt som ligger i den beskrivningen. Allt omkring är i uppror och det är ingenting människan egentligen kan göra. Ingenting annat än vänta på hur det hela ska utvecklas och vad det sist och slutligen ska leda till.

Det ställe i Bibeln som citatet ovan är hämtat från lämnar oss ändå inte i rådlöshet och ovisshet. Fortsättningen lyder nämligen: ”Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning”.

Budskapet är enkelt och det är att också om osäkerheten är stor och vi känner oss rådlösa får vi vara övertygade om att allt är i Guds hand och att det sist och slutligen är Han som avgör hur det blir. Både med världen och med oss var och en.

Jesu lidande, död och uppståndelse vittnar om Guds allmakt och om Guds avsikt med sin skapelse och med oss.
Jesus led, dog och uppstod för att vi ska få leva. Leva här utan att behöva gripas av ångest och stå rådlösa. Leva i evighet tillsammans med Honom.

Så är det oberoende av vad som händer omkring oss. Vi kan tack vare det som Gud har gjort känna oss trygga och säkra.

Det är naturligtvis inte det samma som att bli slöa, slappa och likgiltiga för vad som händer omkring oss, med vår natur och med våra medmänniskor. Vi har vårt ansvar som förvaltare av Guds skapelse.

Men det yttersta ansvaret tar Gud på sig. Vi har därför evig säkerhet i en osäker tid. Oberoende av ekonomi, konjunkturer, miljöförstöring, våld eller annat elände.

Vi kan, som en följd av långfredagens lidande och påskmorgonens uppståndelse, lyfta våra huvuden.

Många av oss har kanske svårt att tro Bibelns klara budskap att vi, trots allt det oroväckande och ångestfyllda omkring oss, kan vara fria, glada och trygga.

Av någon anledning fastnar vi så lätt i långfredagens mörker att det blir svårt att gå vidare mot påskdagens ljus.

Det är så lätt att instämma i ve-ropen vid Jesu kors och lätt att ropa ve över – som det heter – världens gång. Men det är så svårt att instämma i jublet att Kristus sannerligen är uppstånden.

Ändå är det just uppståndelsen och budskapet att allt är fullbordat och att den som låter sig frälsas blir frälst som vi kristna är kallade att föra vidare. Inte i en värld som motsvarar alla våra fromma, goda förhoppningar, utan i en värld som är just som den är.

Vår uppgift är att förkunna att Gud själv ger oss en framtid och ett hopp.

Stig Kankkonen



Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13