Evig säkerhet i osäker tid

Ledare. Det har knappast undgått någon att vi lever i oroliga tider, inte minst ekonomiskt. För en tid sedan var allt mer eller mindre ”business as usual”, alltså affärer som vanligt. 8.4.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

I dag förefaller ingen veta vad som egentligen har skett, sker eller kommer att ske. Det enda alla förefaller vara överens om är att allt är osäkert och att ingen med en någorlunda bestämdhet kan säga när vi kan tänkas få fastare mark under fötterna.

Och det förstärker den oro och osäkerhet som redan finns.

Men det är inte endast på den ekonomiska sidan utvecklingen skapar oro. Nyheterna om vad som sker med miljön gör det också, liksom nyheter om dödsskjutningar än i skolor, än på åldringshem.

Och inte blir vi tryggare av nyheter om hur utvecklingsstörda berövas sin rätt till upplivning på samma villkor som alla andra. Vem står näst i tur? Kanske åldringar som inte längre ”gör rätt för sig” eller som i vilket fall som helst ändå inte lever länge till?

Har vi kanske orsak att börja känna oro också för att inställningen till människans okränkbara värde håller på att naggas i kanterna?

Man behöver inte vara speciellt religiös, men nog ha lite bibelkännedom, för att komma att tänka på vad som sägs om att folken ska ”gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och bränningarnas dån. Människorna ska ge upp andan av skräck, i väntan på det som skall komma över världen. Ty himlens krafter skakas”.

Det är lätt att föreställa sig den känsla av hjälplöshet och vanmakt som ligger i den beskrivningen. Allt omkring är i uppror och det är ingenting människan egentligen kan göra. Ingenting annat än vänta på hur det hela ska utvecklas och vad det sist och slutligen ska leda till.

Det ställe i Bibeln som citatet ovan är hämtat från lämnar oss ändå inte i rådlöshet och ovisshet. Fortsättningen lyder nämligen: ”Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning”.

Budskapet är enkelt och det är att också om osäkerheten är stor och vi känner oss rådlösa får vi vara övertygade om att allt är i Guds hand och att det sist och slutligen är Han som avgör hur det blir. Både med världen och med oss var och en.

Jesu lidande, död och uppståndelse vittnar om Guds allmakt och om Guds avsikt med sin skapelse och med oss.
Jesus led, dog och uppstod för att vi ska få leva. Leva här utan att behöva gripas av ångest och stå rådlösa. Leva i evighet tillsammans med Honom.

Så är det oberoende av vad som händer omkring oss. Vi kan tack vare det som Gud har gjort känna oss trygga och säkra.

Det är naturligtvis inte det samma som att bli slöa, slappa och likgiltiga för vad som händer omkring oss, med vår natur och med våra medmänniskor. Vi har vårt ansvar som förvaltare av Guds skapelse.

Men det yttersta ansvaret tar Gud på sig. Vi har därför evig säkerhet i en osäker tid. Oberoende av ekonomi, konjunkturer, miljöförstöring, våld eller annat elände.

Vi kan, som en följd av långfredagens lidande och påskmorgonens uppståndelse, lyfta våra huvuden.

Många av oss har kanske svårt att tro Bibelns klara budskap att vi, trots allt det oroväckande och ångestfyllda omkring oss, kan vara fria, glada och trygga.

Av någon anledning fastnar vi så lätt i långfredagens mörker att det blir svårt att gå vidare mot påskdagens ljus.

Det är så lätt att instämma i ve-ropen vid Jesu kors och lätt att ropa ve över – som det heter – världens gång. Men det är så svårt att instämma i jublet att Kristus sannerligen är uppstånden.

Ändå är det just uppståndelsen och budskapet att allt är fullbordat och att den som låter sig frälsas blir frälst som vi kristna är kallade att föra vidare. Inte i en värld som motsvarar alla våra fromma, goda förhoppningar, utan i en värld som är just som den är.

Vår uppgift är att förkunna att Gud själv ger oss en framtid och ett hopp.

Stig Kankkonen



Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13
Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34