Teologiska fakulteten behövs

Ledare. Teologiska fakultetens dekanus Ingvar Dahlbacka och biskop Gustav Björkstrand kommenterade i Kyrkpressen nr 8 förslaget att grunda tre vetenskapssektorer och ett antal kunskapsområden vid Åbo Akademi. 26.2.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Förslaget förklaras i dagens tidning av rektor Jorma Mattinen.

Där Dahlbacka och Björkstrand ser latenta faror för den teologiska utbildningen ser Mattinen huvudsakligen en administrativ reform som inte gäller forskningen och undervisningen.

Praktiskt taget all erfarenhet visar att administrativa, byråkratiska, reformer direkt eller indirekt har betydelse också för det innehållsliga. I det aktuella fallet alltså också för forskning och undervisning.

Därför vore det av största betydelse att detta erkänns av alla och att reformen går vidare så att man samtidigt med de administrativa bedömningarna också gör grundliga bedömningar av den administrativa reformens konsekvenser för det innehållsliga.

I fråga om TF finns det i princip två sätt att se på fakulteten. Det ena är att de flesta – kanske alla – ämnen som samlats under fakultetens tak och mellan dess väggar kan och bör delas upp på andra fakulteter. Det andra är att hävda att ämnena tillsammans bildar en enhet och helhet och att den helheten inte kan delas upp om man vill hålla fast vid en fullödig teologisk forskning och utbildning. Kort sagt är det fråga om att se fakulteten antingen som en lös sammansättning av åtskiljbara element eller som en struktur där de olika elementen är helt beroende av varandra. I det förra fallet anses delarna fungera också var för sig. I den senare ses de som helt beroende av varandra.

En viktig fråga är vem eller vilka som ska ges rätten att göra bedömningarna för teologins och TF:s del. Ges den rätten åt någon som ser på verkligheten med en administratörs ögon? Eller ges den åt någon som ser på verkligheten med utgångspunkt och mål i forskningen och undervisningen samt i hurdana teologer kyrkan och samhället i stort är betjänta av?

För kyrkan och konkret för Borgå stift har svaret på frågan stor betydelse. I sämsta fall kan det ju faktiskt gå så att den utbildning som ges inte motsvarar de krav som biskopsmötet för kyrkans del slagit fast som förutsättning för prästvigning. Och då står bland annat Borgå stift inför stora problem. I lite bättre fall kan det gå så att utbildningen formellt klarar ribban, men att nivån på den sammanlagda teologiska forskningen och undervisningen sjunker. I praktiken innebär det med till visshet gränsande sannolikhet dels att intresset för teologi avtar, dels att uppskattningen av teologer minskar.

Till de frågor som de som fattar beslut om reformen övertygande måste kunna besvara hör vilka fördelar och nackdelar en eventuell splittring av teologiska fakulteten leder till. Sedan gäller det att väga och bedöma för- och nackdelarna.

Och allt bör göras inte endast administrativt utan också och inte minst med tanke på den fortsatta teologiska forskningen och undervisningen.

Lösningar som eventuellt kan ge administrativa plus kan visa sig resultera i långa minus då de omsätts i den verklighet som bland annat också teologiska fakulteten har i uppgift att tjäna. Och det kan bli dyrt. Också för Åbo Akademi.

Stig Kankkonen



Kyrka. – Innan jag kan bedöma fallet vill jag höra alla parter och få en helhetsbild av vad som har hänt, säger biskop Gustav Björkstrand. Han vill ha svar på hur visningen av en abortvideo på ett skriftskolläger i Helsingfors gått till före den 18 juli. 2.7.2008 kl. 00:00

Människa. Förutom att Ulf Särs informerar om Kyrkans Utlandshjälps biståndsprojekt, säljer han också annorlunda gåvor såsom getter, gräftor och skoldräkter. Säljarbetet blev han bekant med i början av 60-talet då han jobbade en månad som butiksbiträde. 2.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. En internationell konferens för universitetspastorer för samman deltagare från hela 28 länder i Tammerfors under veckan. 1.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Mårten Wallendahl har skrivit en pro gradu-avhandling om pjäsen Maria Magdalena som uppfördes och debatterades våren 2006. 1.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. S:t Michels stift får en ny biskop då Voitto Huotari går i pension i februari nästa år. Biskopsvalet hålls i oktober och den nya biskopen vigs till sitt ämbete på kyndelsmässodagen, 8 februari 2009. 1.7.2008 kl. 00:00

Världen. En historisk evangelisationssatsning under nyss avslutade fotbolls-EM ströps av säkerhetsskäl. 30.6.2008 kl. 00:00

Kyrka. Svenska Lutherska Evangeliföreningen (Slef) höll årsfest i Kristinestad förra helgen. Under fyra dagar samlades gamla och unga kring temat Herren – vår starkhet. 30.6.2008 kl. 00:00

Samhälle. I Esbo och Vanda har det skett flera inbrott i bilar som parkerats vid kyrkor. De fräcka tjuvarna bryter sig in i bilarna medan ägarna deltar i förrättningar. 30.6.2008 kl. 00:00

Världen. Trots rykten står det nu klart att de kinesiska myndigheterna kommer att tillåta biblar vid OS i Beijing. 29.6.2008 kl. 00:00

Kyrka. I princip kan vilken kyrka som helst med goda förbindelser fungera som vägkyrka. Men några enkla kriterier måste ändå uppfyllas. 28.6.2008 kl. 00:00

Kyrka. Det gemensamma kyrkorådet i Borgå beslöt på onsdagen att tillfälligt öppna domkyrkan för allmänheten. 27.6.2008 kl. 00:00

Samhälle. Två av tre finländare vill öka Finlands utvecklingsbistånd. 27.6.2008 kl. 00:00

Kultur. Ålands orgelfestval är öns äldsta musikfestival. Festivalen, som årligen lockar en publik på omkring 1 000 personer har bjudit på orgelmusik hela veckan. 27.6.2008 kl. 00:00

Världen. Religionen har fortsättningsvis en stor roll i USA. 58 procent ber varje dag, visar en stor rapport om amerikanernas religiösa liv. 26.6.2008 kl. 00:00

Världen. 67 procent av 15-åringarna i Norge valde att bli konfimerade i fjol. 26.6.2008 kl. 00:00

åbo svenska församling. Kyrkoherdarna och samfällighetens ledningsgrupp har olika åsikter om församlingsutvecklingen i Åbo. 23.5.2016 kl. 16:13

stafettkarnevalen. Bollkastning i kyrkans tält var en hit vid Stafettkarnevalen. 23.5.2016 kl. 16:11

Hon jämför hetsätning med missbruk och kallar sig själv matmissbrukare. 20.5.2016 kl. 15:38
Också kor har personligheter.
De flesta är snälla, men en del är elaka. Runa-Britt Willberg älskar sina kor.

landsbygden. Sin älskade hembygd kunde hon tänka sig att lämna för kärlekens skull, men inte korna. 20.5.2016 kl. 10:06
Bertrand och Anna Tikum bildar med döttrarna Nicole och Ronya en flerspråkig familj. Döttrarna behärskar svenska, engelska och serere samt lite franska och wolof.

FMS. Som en ny planet. Så beskriver Anna och Bertrand Tikum sin nya hemort Dakar i Senegal dit de återvänder efter en andningspaus i Finland. 19.5.2016 kl. 13:53