Av frukten känner man trädet

Ledare. Den sovjetiske diktatorn generalissimus Josef Stalin har präglat talesättet att en enskild människas död är en tragedi, en miljon döda är statistik. Ett annat talesätt som uttrycker samma sak lyder: vi ser inte träden för skogen. 19.2.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Exakt var gränsen mellan tragedi och statistik går, eller hur många träd som behövs för att de skall försvinna i en skog, kan knappast någon säga. Men de flesta torde vara överens om att talesätten ger uttryck för en djup sanning, nämligen att det finns en enskild människa och hennes öden i det som ser ut som en strid ström av siffror och statistik.

Detta gäller självfallet också den aktuella, praktiskt taget dagliga informationen om uppsägningar och permitteringar. Ibland kan det vara ett tiotal, ibland ett hundratal och i värsta fall om tusentals anställda.Också bakom dessa siffror, hur små eller stora de än är, finns alltid människor av kött och blod, människor med drömmar och förväntningar. Bakom en siffra kan en dröm om ett eget hus gå i kras. Bakom en annan skjuts möjligheten att ta emot ett barn på en obestämd framtid. Bakom en tredje grusas förhoppningen att få avsluta arbetslivet med full pension.

För en del kan det vara en liten tröst att man inte är ensam om att se sina drömmar grusas. Det känns lättare att dela besvikelsen och modlösheten med andra som drabbats av samma öde.

Om glädjen blir dubbel då den delas kan man säga att sorgen i bästa fall blir mindre då den delas.
Kanske inte hälften mindre, men i alla fall något mindre.

I ett samhälle som sägs präglas av allt större individualism lyser förståelsen för individen och hennes bästa allt för ofta med sin frånvaro där den borde finnas: där beslut som berör människor fattas.

I de sammanhangen vore det viktigt att inte låta enskilda människor bli statistik och att inte låta de enskilda träden försvinna i en skog.
Det förutsätter förstås att man inte endast i teorin utan också i praktiken ser människan och hennes bästa som utgångspunkten och målet för besluten.

Gör man inte det väljer man medvetet eller omedvetet andra utgångspunkter och andra mål. För det mesta sådant som kallas ekonomisk lönsamhet, effektivitet, produktion, konkurrenskraft och så vidare.

Placeras något annat än människan i centrum blir besluten med stor sannolikhet helt andra än om det verkligen är människan och hennes bästa som gäller.

Det som gör ett ärligt resonemang om grundläggande prioriteringar svårt är att alla naturligtvis hävdar att det självfallet är människors bästa man tänker på alltid, i alla sammanhang och inför varje beslut.

Frånsett skrämmande undantag finns sällan orsak att hävda att detta är lögn. Att göra det vore det samma som att hävda att någon vill det onda. Och så är det förstås inte.

Den viktiga och svåra frågan blir då hur det kommer sig att en del av allt det goda vi vill inte leder till önskat resultat.
 För knappast vill någon hävda att den pågående ekonomiska och sociala tudelningen av samhället är ett önskat resultat av fattade beslut? Samma gäller förhoppningsvis den senaste statistiken rörande psykofarmaka. Den visar att användningen av psykofarmaka tredubblats under åren 1997–2007. För att nämna ett par övergripande exempel.

Den pågående miljöförstöringen har lett till att miljökonsekvensbedömningar görs för projekt som på ett eller annat sätt påverkar vår fysiska omgivning.

Är inte indikationerna på att en del av oss och därmed hela vårt samhälle far illa redan så många att vi snabbt och effektivt måste börja göra bedömningar av vilka konsekvenser olika beslut inom till exempel ekonomi, social- och hälsovård, utbildning och kultur får för oss människor?

Speciellt i den rådande ekonomiska situationen blir det nödvändigt att prioritera. Vi har alla orsak att noga följa med hur de prioriteringarna ser ut och med vilka motiveringar de görs. Kommer till exempel eventuella krav på automatiska ökningar inom social- och hälsovården som de som nu föreslås för försvarsmakten att vinna allmän acceptans?

Det ska bli intressant att se hur ofta vi möts av argumentet att människors välbefinnande främjas eller lider minst av att det ena eller det andra görs eller lämnas ogjort. Och hur ofta vi får höra den intetsägande och till intet förpliktande frasen att den ekonomiska situationen nu är sådan att det ena eller det andra måste göras eller lämnas ogjort.

Stig Kankkonen



val. Edman har tjänstgjort i Nykarleby församling som tf. kyrkoherde sedan Mia Anderssén-Löf slutade som kyrkoherde. 4.4.2022 kl. 22:03
Tim Lillkvist är 23 år och jobbar med att köra olika arbetsfordon. Här står han i den park där han överdoserade för sista gången.

missbruk. För Tim Lillkvist var drogerna som att ligga i ett varmt bad och känna sig älskad – tills de bara svalde alla hans pengar och inte hade någon effekt. Nu tränar han på en vanlig vardag där han är värdefull bara för att han finns. 1.4.2022 kl. 16:33
- Ja, faktiskt, säger ärkebiskop Tapio Luoma. Det var förvånande att Ukrainakriget hade så tydliga religiösa element.

KRIGET I UKRAINA. Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje. 31.3.2022 kl. 09:00
– Jag hade inga positiva manliga referenser. Jag visste inte hur en fungerande parrelation skulle se ut, säger Anneli Pandora Magnusson.

Personligt. – När människor ojar sig över hur mycket otur jag haft säger jag: Det här har hänt, men nu finns ingen bitterhet kvar. säger Anneli Pandora Magnusson. 30.3.2022 kl. 20:04
Päivi Räsänen frias på alla punkter i den uppmärksammade rättegången. 

RÄTTEGÅNG. Riksdagsledamot Päivi Räsänen (KD) friades i tingsrätten från åtalen om hennes uttalanden om homosexuella. Tingsrätten i Helsingfors gav sin dom på onsdagen. 30.3.2022 kl. 13:05
– Jag har en syster som har Downs syndrom. Jag tror att jag är mer präglad av det än jag själv insett, säger Susanna Landor.

livsval. Susanna Landor var chefredaktör på Hbl. Nu är hon diakoniarbetare i Kyrkslätt. – Det här jobbet ger instant-belöning. Jag får räcka en kasse mat till en människa som inte har mat i skåpet. Och samtidigt handlar det om något mycket större: hur bemöter vi varandra? 30.3.2022 kl. 13:04
Den här bilden togs en dag innan invasionen började och föreställer Kievs centrum.

KRIGET I UKRAINA. Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss! 30.3.2022 kl. 06:00
Anders Mård är Svenska Yles medarbetare. I S:t Petersburg sedan 20 år tillbaka.

Ukraina. Efter att ha vistats i hemlandet av privata skäl har nu Anders Mård återvänt till S:t Petersburg, sin hemstad. 28.3.2022 kl. 20:21
– Vill du hjälpa, stöd först dem som har färdiga kanaler och kontakter, säger Ulla Siirto.

KRIGET I UKRAINA. 28.3.2022 kl. 16:01
Ungerns premiärminister Viktor Orbán beskrivs ha Kyrkans Utlandshjälps partnerorganisation i sitt nätverk – Ukrainsk flyktingkvinna i tåg från Lviv.

Ukraina. Kyrkans Utlandshjälp förmedlar miljoner euro som ger hundratals ton förnödenheter till Ukraina. Men den ekumeniska hjälporganisation i Ungern som är samarbetspartner har dragits med kopplingar till den kontroversielle premiärministern Viktor Orbáns nätverk. 21.3.2022 kl. 14:30
Johan Candelin ställs inför ett nytt åtal.

ÅTAL. Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin åtalas misstänkt för grovt skattebedrägeri. Rättegången hålls nästa vecka i Karleby, skriver Österbottens Tidning. 18.3.2022 kl. 16:10
Här en skärmdump av en video som visar hur Rabbe Tiainen förs bort av polis.

KRIGET I UKRAINA. Igår kväll stod Rabbe Tiainen och demonstrerade som vanligt utanför ryska ambassaden i Helsingfors. Nu blev han bortförd av poliser och skjutsad hem till Drumsö. – Jag tog genast följande buss tillbaka till Fabriksgatan, säger han. Helsingforspolisen kommenterar frågan med att säga att de följer sin normala praxis och att polisen i första hand alltid vill lösa konflikter genom att diskutera. 18.3.2022 kl. 09:29
– Vi gav, men fick jättemycket tillbaka. Vår vänfamilj har gett vårt liv en ny mening, säger Linnea Ekstrand.

VÄNFAMILJER. När flyktingvågen nådde Finland 2015 ställde Linnea Ekstrand och hennes man upp som vänfamilj. 18.3.2022 kl. 08:17
Så här ser örhängena som Edda Klingenberg gjort ut.

UKRAINAINSAMLING. Åttaåriga Edda Klingenberg började tillverka Ukrainaflaggor som örhängen för att samla pengar till Röda korset. – Det känns bra att hjälpa till, säger hon. 17.3.2022 kl. 12:50

sorg. Susanne Ringell har skrivit en bok som handlar om kärlek, vänskap, nåd och tro. – Det finns nåd, och den är enkel. 16.3.2022 kl. 16:50

Johanneskyrkan är Johannes församlings huvudkyrka.

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09
Henrik Törnqvist är kyrko-
herde på industriorten Trollhättan norr om Göteborg.

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32
Lika kyrkor, men olika roll för församlingsledarna.

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24
Erik Wessman blev prästvigd under coronapandemin – och inom ett år kyrkoherde.

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36
Louise Britze i Simeons kirke i Köpenhamn har fokus på studerande, unga vuxna och diakoni.

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34