När Sovjet tog över flydde över hälften av prästerna från landet. För dem som stannade kvar blev livet och arbetet en balansgång mellan dåliga och ännu sämre alternativ. Kyrkor förstördes, det kyrkliga livet stod stilla. Det fanns år då knappt någon konfirmerades.
– Före kriget hörde 55 procent av letterna till den lutherska kyrkan, 1948 var procenten elva, berättar Jouko Talonen som forskat och skrivit böcker om kyrkorna i Baltikum.
Hans nyaste bok utkom i höstas. Den handlar om prästutbildningen och den teologiska linjedragningen åren 1918-34 i Lettland, en bakgrundsforskning till kommunisttiden.
– Tidigare studerade letterna teologi i Dorpat (Tarto), men fick sedan en teologisk fakultet i Riga. Den teologiska kampen gick het och slutade med att den liberala falangen blev förhärskande.
Läs mera om de baltiska kyrkorna under kommunisttiden i Kyrkpressen nr 6/09.