Elektorsval i blindo

Ledare. Med tanke på diskussionen inför biskopsvalet för tre år sedan är tystnaden nu förvånande, för att inte säga märklig. 29.1.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Då efterlystes bred information och diskussion kring valet och kritik framfördes mot det som trots allt gjordes.Nu är det alltså tämligen tyst. Åtminstone utåt sett. Vilka planer och strategier som smids i mer eller mindre slutna kabinett är sedan en annan femma. Det som där sker behöver nödvändigtvis inte vara av ondo. Tvärtom. Men det gagnar inte öppenhet och meningsutbyte och det skapar inte en känsla av att valet är viktigt för alla församlingsmedlemmar.

Efter två veckor ska medlemmarna i församlingarnas församlingsråd eller kyrkofullmäktige välja de elektorer som tillsammans med stiftets präster och lektorer väljer nästa biskop för Borgå stift. Och fortfarande har biskopsdiskussionen alltså inte ens riktigt kommit igång.

Som Kyrkpressens och kyrkpressen.fi:s läsare kunnat notera är det inte många som antagit erbjudandet att säga vem de vill ha som biskop och varför. En handfull har gjort det på webben och några fler i papperstidningen.

Diskussioner och reflektioner är emellertid ingenting som kan eller ska kommenderas fram. Finns det inte intresse att diskutera biskopsvalet så finns det inte.
Inför valet av elektorer är bristen på diskussion i alla fall ett problem. Eller en utmaning om man hellre använder det ordet. Detta i synnerhet då det inte kan finnas egentliga kandidater som elektorerna kan kandidera för. Det är ju de som bildar valmansföreningar som nominerar kandidaterna.

Som situationen ser ut i dag förrättas alltså elektorsvalet i blindo på praktiskt taget alla sätt och på alla plan. Ingen vet vilka präster som kan tänka sig att tacka ja till en kallelse och därför vet ingen heller vilka alternativ elektorerna har att agera.

Därmed kan ingen heller bedöma på vilka grunder elektorerna väljs, alltså varför just den eller den personen är den lämpligaste att välja nästa biskop. Därmed kan ingen heller egentligen ställa krav eller förväntningar på elektorerna.

En möjlighet att skapa större klarhet i biskopsval vore förstås att det först finns kandidater och sedan väljs elektorer, som redovisar för vilken kandidat de stöder.

Problemet är att biskopsämbetet inte är ett ämbete man söker. Det kallas man till genom en inre och en yttre kallelse. Den inre kallelsen är en sak mellan varje präst och hans eller hennes Gud. Den yttre kallelsen sker i dag via valmansföreningar, som bildas av minst tio elektorer.

I det nuvarande systemet förutsätter alltså kallelsetanken att elektorerna väljs först.

Naturligtvis kan man tänka sig att också något annat organ kunde stå för den yttre kallelsen, men vilket?

En tanke kunde vara att kallelsen framförs av de präster och elektorer som automatiskt har rösträtt. En annan möjlighet är att komplettera dem med de lekmän som automatiskt har rösträtt, alltså stiftsfullmäktige och stiftets kyrkomötesombud.

Vill man hålla fast vid att antalet lekmannaelektorer ska vara det samma som antalet röstberättigade präster och lektorer är detta system naturligtvis omöjligt.

Ett annat alternativ diskuterades av kyrkomötets sessioner 2006. Då gällde det ett initiativ av professor emeritus Seikko Eskola och åtta andra kyrkomötes-
ombud om att biskopen väljs av ett förstärkt stiftsfullmäktige.

Tanken var att valorganet består av lika många präster och lekmän. En motivering för det nya valsystemet var att det inom ramen för ett förstärkt stiftsfullmäktige var möjligt att allsidigt bekanta sig med kandidaterna och att få allsidig information om dem.

Kyrkomötet lät initiativet förfalla.

I en intervju för Kyrkpressen i maj 2006 konstaterade Eskola att det med det nuvarande valsystemet nästan är en slump vem som väljs till biskop.
Slump eller inte. Faktum är i alla fall att alla tre biskopsval med det nya systemet – Borgå, S:t Michel, Tammerfors – har visat att det inte är helt tillfredsställande. Som det heter: något borde göras.

Situationen inför det stundande elektorsvalet och biskopsvalet i Borgå stift aktualiserar ytterligare den bedömningen.

Stig Kankkonen



Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55
Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27
Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38
Marianne Blom är frivillig som sjukhusvän.

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58