Livsbejakande arkitektur

Människa. – Jag ser på livet som ett skissblock: när man ritar bygger man vidare på tidigare utkast och får inte vara rädd för att börja om från början. 20.1.2009 kl. 00:00

Mikaela Antin

– Det var min dröm att bo i ett hus med historia. Jag tycker så om att se ljuset från de små fönsterrutorna reflekteras på väggarna, säger Gunnel M Helander och stiger in i salongen.

Gunnel M Helander börjar varje morgon med ett dopp i havet vid badhuset i Hangö. 

– Efter det känns inte ens de bitande havsvindarna från Finska viken kalla.

Hon betonar att det är just genom svårigheter och utsatthet som man kommer närmare Gud.

– Först när vi håller på att drunkna vågar vi överlämna oss helt åt Räddaren och vänder oss bort från vår självtillräcklighet och egoism.

Jugendhus mitt i naturen

Endast en handfull personer stiger av på centralstationen, trafiken på norra sidan av staden är obetydlig.

– Det är lätt att andas här. Naturen och livsmiljön är fantastisk, men de små sammanhangen gör att man lätt blir för bunden av andras omdömen, säger Helander och parkerar.

Hon har bott i Hangö sedan 1990 och i den vita jugendvillan sedan 1997.

– Det var min dröm att bo i ett hus med historia. Jag tycker så om att se ljuset från de små fönsterrutorna reflekteras på väggarna, säger hon och stiger in i salongen.

– Tapeterna är tidstypiska och liknar dem som vi hade i prästgården i Hammarland.

Livsbejakande arkitektur

Gunnel M Helander föddes i Helsigfors och växte upp i Stockholm. Varje sommar återvände familjen till sommarstugan i Bromarv.

– Jag har alltid haft en levande kontakt till finlandssvenskheten. I Stockholm var jag ständigt lite annorlunda. Mina föräldrar talade på ett annat sätt och vi hade våra egna traditioner, som att stöpa nyårslyckor och fira namnsdagar.

Helander fascineras av människors sätt att ge uttryck för det som hon kallar ”den inre skaparkraften”. Under skoltiden var hon intresserad av musik och litteratur, men valde ändå att söka in till arkitektutbildningen vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

– Jag fascineras av linjer, former och färger, men känner mig främmande inför vräkig monumental arkitektur. Byggnader ska vara livsbejakande – passa sin tid och omgivande miljö men samtidigt tillföra något nytt och vara en fröjd för våra sinnen.

Under studietiden bodde Helander i Tyresö cirka 15 kilometer utanför Stockholms centrum. På grund av avståndet blev hon ofta kvar i staden efter föreläsningarna för att sköta olika ärenden. Vid ett sådant tillfälle fick hon en kväll ingivelsen att besöka kyrkan där ungdomskören som hon var medlem i hade uppträtt veckan innan.

– I kyrkan pågick ett möte och den som predikade citerade uppenbarelseboken: ”Jag skulle önska att du vore antingen kall eller varm. Men nu, då du är ljum och varken varm eller kall, skall jag utspy dig ur min mun”. Orden gick rakt in i mig och jag kände en direkt kallelse att hängivet och varmt följa Jesus. 

Från singel till hemmamamma

Helander blev utexaminerad 1973 och jobbade som arkitekt både  i Schweiz och på Åland. Sedan fick hon chansen att gå på en lärjungaskola i Borgå och verkade också en kort tid som skolevangelist i ett team i Västnyland.

– Det var fint att få studera Bibeln på heltid och få fundera och samtala om kristna frågor.

År 1977 flyttade hon till Ekenäs och fick jobb på en liten planeringsbyrå i staden. Småningom träffade hon också sin kommande man Henrik.

– Vi möttes i ekumeniska sammanhang och fann glädje i att kunna dela både tro och visioner om församlingsgemenskap.

Paret gifte sig 1981 och flyttade till Hammarland på Åland, där Henrik Helander fått jobb som kyrkoherde.

– Jag var mogen för en ny livsfas men hade svårt att se min uppgift i den nya församlingsgemenskapen. Dessutom blev jag plötsligt ”hemmamamma” till Henriks två barn från ett tidigare äktenskap. Det var en stor och krävande omställning.

Helander jobbade som frilansarkitekt och församlingsengagemanget fick ett konkret uttryck då hon fick ansvar för församlingens nio syföreningar. Livet i nyfamiljen fann också sin form, mycket tack vare en god vilja från alla familjemedlemmarna och en gemensam förmåga att förlåta och be om förlåtelse.

– Jag är glad över att vi kunde reda ut konflikter genast. Så småningom fick vi också tre gemensamma barn och banden mellan alla fem är i dag starka. 

Säker i yrkesrollen         

När 1990-talet närmade sig kände familjen att det var dags att bryta upp. Flyttlasset gick till Hangö, där det fanns en ledig kyrkoherdetjänst.

–  På Åland levde vi i en slags symbios med församlingen, i Hangö var organisationen större men samtidigt också mera tungrodd. Ett tag sökte vi en möjlighet att flytta tillbaka, men med facit på hand är jag nöjd över att vi blev kvar.

Med nästan alla barnen utflugna och en gårdsateljé har Gunnel M Helander också bättre möjlighet att satsa på sin arkitektbyrå.

– Jag har blivit mer trygg i min yrkesroll och förmår vara stolt över mitt kunnande utan att jämföra mig med andra. Var och en av oss är unik och vi ska göra det bästa av de gåvor vi fått och den väg som är just vår.

Representant för kyrkan

Helander har planerat flera församlingshem och kyrkorenoveringar. Det har gett henne en möjlighet att kombinera flera intressen och samtidigt gett henne en bred kontaktyta.

– Jag upplever det djupt meningsfullt att visa på rikedomen i vårt kristna symbolspråk. Det är berikande att se människors förundran och  glädje över nya insikter, speciellt vad gäller kyrkorummets gestaltning och ljus.

I yrkeslivet känner hon sig ofta sedd som en representant för kyrkan och tron.

– Jag undviker att missionera, men är beredd att möta människor i deras livssituation och låta Gud använda mig som sitt redskap. 

Vad ser du som kyrkans uppgift?

– Att berätta om Jesus som världens Frälsare och att visa denna tro i handling och liv. Om vördnaden för människovärdet och skapelsen fattas, finns det inga gränser för människors ondska. 

Helander är kritisk till att möta ytlighet i kyrkan – vid gudstjänster och i mötet med människor.

– Kyrkan tenderar att bli mer publikfriande, den säger det som folk vill höra i stället för att vara sann. Samtidigt är det viktigt att vara öppen för olika slags kristen gemenskap – i min Faders hus finns många rum.

Helander läser Bibeln varje dag, mediterar och ber. Sedan 1982 håller hon också radioandakter.

– Andakterna har drivit mig att fundera över hur Gud och Jesus är närvarande i min vardag och försöka finna ord för det. Trots att framtiden ur ekonomisk aspekt ser dyster ut just nu, har jag gåvan att vara optimist. Kanske är det så att svåra ytre omständigheter skärper våra sinnen och för oss närmare det väsentliga?

Marina Wiik



DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13