Mindre pengar för begravningar och kyrkogårdar

Kyrka. Staten beräknas i år få drastiskt mindre inkomster på samfundsskatten. Det betyder ett lika drastiskt minskat statsstöd åt församlingarna. 21.1.2009 kl. 00:00

Arkivbild

Ett sextiotal församlingar ger fortfarande ut gravplatser utan kostnad. Ger man ut åt församlingens egna medlemmar måste man göra det åt alla.

Församlingarna sköter 97 procent av alla begravningar i vårt land och ersätts därför med en viss procent av samfundsskatten för att de fungerar som samhällets begravningsmyndighet. Skatteprocentens storlek bestäms av riksdagen men med allt fler företag i kris minskar de här skatteintäkterna. Prognosen talar om en minskning med en femtedel.

Det betyder 24 miljoner euro mindre åt församlingarna jämfört med i fjol, säger kyrkostyrelsens ekonomiplaneringschef Maija-Liisa Hietakangas. En hel del, med tanke på att församlingarnas  begravningsväsen kostar totalt runt hundra miljoner euro per år.

97 procent begravs i kyrkans jord

Sedan år 2004 finns det lag på att församlingarna måste erbjuda en gravplats åt alla, vare sig den döda tillhört kyrkan eller inte. En ny gravplats ska kosta lika för alla på orten, utsocknes som önskar gravplats kan däremot få betala extra.

I dag sker 97 procent av alla begravningar på kyrkans försorg, vilket innebär att kyrkan tillhandahåller gravplats och den personal som behövs för att begrava en död. 93 procent av begravningarna sker genom en kyrklig jordfästning.

Två delar i ekonomin

Markanvändningschef Harri Palo vid kyrkostyrelsen understryker att samhällsbiten av begravningväsendet, där församlingen och dess personal fungerar som begravningsmyndighet för alla, ska klara sig ekonomiskt på egen hand. Större delen av pengarna kommer som statsbidrag via samfundsskatten. Församlingarna tar sedan ut gravplatsavgifter som också är lika för alla – både sådana som hör till kyrkan och sådana som inte gör det – för att det hela ska komma i balans.

Ännu år 2007 räckte statsbidraget till, men inte nödvändigtvis mera i år.

– Det är inte meningen att församlingen ska betala för myndighetsbiten med kyrkoskattepengar, säger Palo. Om statsbidraget minskar borde gravplatsavgiften gå upp.

Ett sextiotal församlingar ger fortfarande ut gravplatser utan kostnad. Ger man ut åt församlingens egna medlemmar måste man göra det åt alla.

– En församling kan välja att stöda sin gravgård med egna medel, men det är i så fall församlingens eget val, säger Palo.

Ingen  medlemsrabatt

Däremot får församlingarna inte ge sina medlemmar förmåner gällande gravplatser.

– Kyrkostyrelsens ämbetskollegium har beslutat att församlingarna inte får ge rabatter.

Harri Palo känner väl till att församlingarna i Ekenäs och Korpo gått in för ett system som ger församlingsmedlemmar billigare gravplatser. Kyrkostyrelsen har för flera år sedan ålagt domkapitlet i Borgå att åtgärda saken. Från domkapitlet har saken gått vidare till länsstyrelserna.

Att länsstyrelserna låtit saken bero så här länge tolkar Palo så, att de i första hand vill låta kyrkan sköta frågan internt. Han tror inte att på någon åsiktsändring.

– När frågan går vidare beror helt på länsstyrelsernas tålamod.

Läs mera om begravningsbidrag i Kyrkpressen nr 4/09. 

Rolf af Hällström



Ann-Sofi Storbacka svarar på läsarfrågan om det går att byta församling om man inte trivs i den man hör till. 14.1.2016 kl. 14:48
Lärkkulla har samarbetat med Snoan i Lappvik sedan 1986. Nu tar Församlingsförbundet över samarbetet.  Foto: Snoan

Snoan. Vid årsskiftet tog Församlingsförbundet över samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen av Lärkkulla. Verksamheten på retreatgården Snoan kommer att fortsätta som förut. 14.1.2016 kl. 14:03

När solen går i moln, framgången sinar och skulderna växer. Kan man tro då? Ja, menar Tommy Hellsten i sin nya bok. 7.1.2016 kl. 15:09
Församlingssekreterare Kerstin Wikström och kyrkoherde Timo Viinikka inventerar rekvisitaförrådet inför trettondagens julspel i Olaus Petri kyrka i Helsingfors.

De är drygt 850 men kunde vara många fler. Alla med svenskt medborgarskap eller rötter i Sverige får höra till Olaus Petri församling, oberoende av bostadsort. 4.1.2016 kl. 00:00
Här, på tidningsryggen, har Kyrkpressens vits haft sin plats sedan över 20 år tillbaka.

vitsen. I höst blev det tjugo år sedan Kyrkpressens första vits publicerades. Den var ett resultat av spontan brainstorming en sen kväll. 5.1.2016 kl. 00:00

eroa kirkosta. Kyrkan besparades från oväntade toppar i statistiken över utträden under 2015. I stället har förtroendet för kyrkan som institution stärkts bland finländarna. 4.1.2016 kl. 14:44

film. RECENSION. Natalie Portmans regidebut är ett ambitiöst projekt. 23.12.2015 kl. 00:00

biskopens julhälsning. I biskopens julhälsning tar Björn Vikström fasta på barnet och den kanske för stora uppgift som vilar på dess axlar. 21.12.2015 kl. 00:00

samtalstjänst. Telefon, chatt, brev på posten. Alternativen är många för dig som behöver någon att tala med under julhelgen. 21.12.2015 kl. 13:42

våga fråga. Hur ska vi göra under julhelgen för att barnen inte ska lida av den tryckta stämningen oss vuxna emellan? Kyrkpressens expert svarar. 21.12.2015 kl. 00:00

bibeln. – Den kristna tron bygger på en barmhärtig Gud och det är inte bra att Gud förknippas med domstol, säger Bo-Göran Åstrand. 18.12.2015 kl. 15:26

religionsundervisning. 62 procent av finländarna är mycket eller rätt positiva till religionsundervisning i skolan. 21 procent är i sin tur mycket eller rätt kritiska. Det framgår i en undersökning som Kyrkans forskningscentral gjort. 18.12.2015 kl. 15:30
Med tid och vilja går alla konflikter att lösa, säger domkapitlets nya stiftssekreterare för personalvård Virva Nyback.

Stiftsekreteraren Virva Nyback är mycket glad över att domkapitlet valt att satsa på en organisationskonsult för att lösa problemen i Vanda svenska församling.– Konflikter sitter inte i väggarna, de går att lösa, säger hon. 17.12.2015 kl. 13:17

Bok. BOK. I sin nya roman väver Marianne Backlén samman livsberättelser från inte bara olika länder och kulturer men också olika tider. 18.12.2015 kl. 00:00
När Lucia Sonja Lehto och luciakrönaren Hilkka Olkinuora möttes talade de om att vara ung, vacker kvinna, om att tro på framtiden och om att fira jul.

Finlands lucia. Vem identifierar du dig med i julevangeliet? Vi ställde frågan till Finlands lucia Sonja Lehto och luciakrönaren Hilkka Olkinuora. 17.12.2015 kl. 10:15

Tina Westerlund klarar det mesta i vardagen själv. Men det tog tid att smälta att hon behöver rullstol.

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32
Lillemor Asplund-Haapasaari har fått må bra i snart två år.
– Det är en sådan lycka att få må bra, känna frid och vara en glad, närvarande och aktiv mamma.

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54
John Vikström har härliga minnen från barndomsjularna i Kronoby.

jul. Ärkebiskop emeritus John Vikström minns både barndomens härliga jular och en julandakt i Kakolafängelset, då några fångar planerat att ta ärkebiskopen som gisslan. 9.12.2021 kl. 08:35
Alexander Lycke är tillbaka på Svenska teaterns scen 
– också den här gången tillsammans med Maria Ylipää, som i musikalen Chess.

teater. Musikalen Next to Normal på Svenska teatern klär i ord och musik den sorg och de förluster många känt att pandemin inneburit för dem. Musikalen handlar om bipolär sjukdom och om medberoende. – Mannens sorg är totalförnekelse, han pratar inte om sorgen alls, säger skådespeladen Alexander Lycke. 8.12.2021 kl. 08:07