Himmelskt eller smärtsamt

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Samma dag som Israel utropades förklarade de omkringliggande arabstaterna den nybildade staten krig.

Situationen på Västbanken och Gazaremsan är kort sagt en följd av att Israel har försvarat sin existens.

De aktuella striderna på Gazaremsan gäller ytterst samma sak eftersom Hamas mål är att ersätta staten Israel med en islamisk stat omfattande nuvarande Israel, Västbanken och Gaza.

Den målsättningen är Hamas inte ensamt om. Iran talar öppet om att utrota Israel och kasta judarna i havet. En del av arbetet med det projektet kan sägas skötas via Hamas i Gaza och via Hizbollah i Libanon.

Inte att undra på att man i Israel ser mycket allvarligt på de kontinuerliga raketangreppen från Gaza (över 3 200 endast år 2008) och på det hot mot 750 000 civila som de utgör.

Den kritik som har riktats och riktas mot Israel är inte att Israel försvarar sin existens. Däremot anses Israel använda för mycket våld och att våldet i allt för hög grad drabbar civila.

Påståendet om överdimensionerat våld måste ses mot bakgrunden av det som ovan sagts om det övergripande hotet mot Israels existens. Gör man det uppstår bland annat frågan: hur mycket våld är lagom för att rädda sitt liv eller trygga en normal existens?

Bakom kritiken om övervåld skymtar ofta hänvisningar till de onekligen avgörande skillnaderna i frågan om vapen och vapenteknologi. Kritiken är endast delvis korrekt eftersom jämförelsen uteslutande gäller den materiella och inte minst den högteknologiska sidan av krigföringen. När det gäller andra sidor har det visat sig att Hamas är vida ”överlägset” Israel.

I motsats till Israel är nämligen Hamas berett att aktivt och målmedvetet använda civila och byggnader som vapen i kriget. En av ledarna, Ayman Taha, uttryckte detta för nyhetsbyrån AP med att konstatera att Hamas styrkor ”finns närvarande på varje gata och i varje hus”.

Också synen på konflikter och krig ger Hamas vapen av det icke materiella slaget.

Enligt Hamasledaren Osama Hamdan innebär Israels markoffensiv att ”himlens portar har öppnats för Hamas martyrer”.

Hamasledarna vet mycket väl att deras krigstaktik leder till att många civila får sätta livet till, såras och lider.

Men det ingår i deras vapenarsenal. De vet att det är Israel som huvudsakligen kommer att beskyllas för offren.

Verkligheten är därför just som ärkebiskop emeritus John Vikström uttrycker det (Hbl 8.1.): ”Israels agerande är den mest effektiva metoden att skapa nya terrorister”.

Men slutsatsen av att detta kan väl knappast vara att Israel bör avstå från att försvara sitt land och sitt folk?

Israels försvarsminister Ehud Barak har för sin del i ett tal till israelerna konstaterat att man tvingas ”betala ett högt och smärtsamt pris” för operationen, som döpts till Gjutet bly.

I dessa uttalanden kan man se två centrala skillnader i synen på kriserna och krigen.

För Hamas är det fråga om ett överjordiskt kall att med alla medel utrota den judiska staten Israel. Ett kall som öppnar himlens portar om det kräver ens liv att förverkliga det.

För Israel är det nödvändigt men smärtsamt att på detta sätt försvara sin rätt att finnas till och medborgarnas rätt till ett normalt liv.

Orsaken till den nu aktuella väpnade konflikten är också primärt att Hamas valde att eskalera sina raketangrepp mot Israel. Ännu i september och oktober gjordes endast två respektive tre angrepp. I november var antalet 150 och i december 120.

Man kan naturligtvis spekulera i vilken betydelse till exempel val i Israel och USA har, men som sagt: det primära är att Israel inte får leva i fred, i lugn och i ro.

Att kriget har konsekvenser som humanitärt sett är oacceptabla förändrar inte den saken.

Låt oss avsluta med ett tankeexperiment. Vem eller vilka tror eller anser ni att Israel skulle angripa militärt om alla de som nu önskar och arbetar för dess undergång skulle erkänna dess existens och judarnas rätt att leva i lugn och ro i sitt eget land?

Stig Kankkonen

Stig Kankkonen



Kyrka. Väckelserörelser, församlingen och Marthorna samarbetar kring storsamling. 16.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. När och hur får man sända kyrkliga evenemang på webben? Vilka lagar är det som gäller för sändingar över nätet? Osäkerheten om vad som gäller stoppade den planerade streamingen från Ungdomens kyrkodagar förra månaden. 16.2.2011 kl. 00:00

Kultur. Dödsannonsen hör till vår kulturs starkaste ritualer. När allt fler andra ritualer skalas bort kvarstår dödsannonsen – även om innehållet förändras. Katriina Hulkkonen har forskat i våra dödsannonser och vad de säger om religionens roll i medierna. 15.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Borgå kyrkliga samfällighet utreder möjligheten att sälja kaplansgården i Borgå, rapporterar Yle. 15.2.2011 kl. 00:00

Kultur. – Man är begränsad som människa, men genom film kan man få känna på hurudana existentiella frågor andra människor tänker på, säger Liisa Mendelin. Den existentiella filmfestivalen Exist ordnades i Åbo i helgen. 14.2.2011 kl. 00:00

Samhälle. De rumänska romer som kommer till Finland får inte betraktas som ett ordningsproblem utan som diskriminerade och hjälpbehövande medmänniskor. I stället för att försöka hindra romer som tigger att komma till Finland bör våra myndigheter verka för att trygga romernas mänskliga rättighet. Det krävde årsmötet för Emmaus Finland i Helsingfors i lördags. 14.2.2011 kl. 00:00

Världen. Kvinnor i Svenska kyrkan har fått en ny, webbaserad medlemstidning. 12.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Erfarenheter från barndomen har stir betydelse för hur aktivt man besöker gudstjänster som vuxen. Det visar en internationell undersökning med över 1000 deltagare från Finland. 11.2.2011 kl. 00:00

Kultur. I mars eller april, bara några månader efter att han gett ut skivan Linin’ Track kommer nästa skiva av Christian-Charles de Plicque, Dying to Live. 11.2.2011 kl. 00:00

Samhälle. Att få prata bort en stund, ta en promenad eller hjälpa till i hemmet är gott och trevligt. Att verkligen få bli någons vän är ett riktigt hedersuppdrag. 10.2.2011 kl. 00:00

Ledare. På femtonhundratalet körde Västeuropa förbi Kina i världsekonomin. Invånarna i resterna av romarriket hade, åtminstone statistiskt sett, högre köpkraft mätt i BNP per capita än den kultur som dittills hade behärskat världshandeln. Skillnaden mellan Väst och Öst ökade ännu mer i samband med den industriella revolutionen. 10.2.2011 kl. 00:00

Människa. Grå och fjärmad från verkligheten? Kyrkostyrelsen bekänner färg och tentar politikerna. 10.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskopsmötet som samlades i Helsingfors den 8-9 februari utarbetade pastorala anvisningar för en fritt utformad bön med och för par som registrerat sitt partnerskap. 9.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att de som arbetar i församlingens kök har ett hygienkompetensintyg. 9.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Kari Mäkinen lyfte i sitt tal vid öppningen av biskopsmötet fram den diskussion som förs i samhället om våra värderingar. 9.2.2011 kl. 00:00

Han kallar sig en rastös rebell som hittat hem. Magnus Persson, tidigare pastor i partykyrkan United är nu lutherska präst.

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28
Måste julklappen vara något man kan paketera?

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11
Jonas Jansson gillar jobbet på Intek i Jakobstad. Men ibland längtar han efter omväxling.

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56