Himmelskt eller smärtsamt

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Samma dag som Israel utropades förklarade de omkringliggande arabstaterna den nybildade staten krig.

Situationen på Västbanken och Gazaremsan är kort sagt en följd av att Israel har försvarat sin existens.

De aktuella striderna på Gazaremsan gäller ytterst samma sak eftersom Hamas mål är att ersätta staten Israel med en islamisk stat omfattande nuvarande Israel, Västbanken och Gaza.

Den målsättningen är Hamas inte ensamt om. Iran talar öppet om att utrota Israel och kasta judarna i havet. En del av arbetet med det projektet kan sägas skötas via Hamas i Gaza och via Hizbollah i Libanon.

Inte att undra på att man i Israel ser mycket allvarligt på de kontinuerliga raketangreppen från Gaza (över 3 200 endast år 2008) och på det hot mot 750 000 civila som de utgör.

Den kritik som har riktats och riktas mot Israel är inte att Israel försvarar sin existens. Däremot anses Israel använda för mycket våld och att våldet i allt för hög grad drabbar civila.

Påståendet om överdimensionerat våld måste ses mot bakgrunden av det som ovan sagts om det övergripande hotet mot Israels existens. Gör man det uppstår bland annat frågan: hur mycket våld är lagom för att rädda sitt liv eller trygga en normal existens?

Bakom kritiken om övervåld skymtar ofta hänvisningar till de onekligen avgörande skillnaderna i frågan om vapen och vapenteknologi. Kritiken är endast delvis korrekt eftersom jämförelsen uteslutande gäller den materiella och inte minst den högteknologiska sidan av krigföringen. När det gäller andra sidor har det visat sig att Hamas är vida ”överlägset” Israel.

I motsats till Israel är nämligen Hamas berett att aktivt och målmedvetet använda civila och byggnader som vapen i kriget. En av ledarna, Ayman Taha, uttryckte detta för nyhetsbyrån AP med att konstatera att Hamas styrkor ”finns närvarande på varje gata och i varje hus”.

Också synen på konflikter och krig ger Hamas vapen av det icke materiella slaget.

Enligt Hamasledaren Osama Hamdan innebär Israels markoffensiv att ”himlens portar har öppnats för Hamas martyrer”.

Hamasledarna vet mycket väl att deras krigstaktik leder till att många civila får sätta livet till, såras och lider.

Men det ingår i deras vapenarsenal. De vet att det är Israel som huvudsakligen kommer att beskyllas för offren.

Verkligheten är därför just som ärkebiskop emeritus John Vikström uttrycker det (Hbl 8.1.): ”Israels agerande är den mest effektiva metoden att skapa nya terrorister”.

Men slutsatsen av att detta kan väl knappast vara att Israel bör avstå från att försvara sitt land och sitt folk?

Israels försvarsminister Ehud Barak har för sin del i ett tal till israelerna konstaterat att man tvingas ”betala ett högt och smärtsamt pris” för operationen, som döpts till Gjutet bly.

I dessa uttalanden kan man se två centrala skillnader i synen på kriserna och krigen.

För Hamas är det fråga om ett överjordiskt kall att med alla medel utrota den judiska staten Israel. Ett kall som öppnar himlens portar om det kräver ens liv att förverkliga det.

För Israel är det nödvändigt men smärtsamt att på detta sätt försvara sin rätt att finnas till och medborgarnas rätt till ett normalt liv.

Orsaken till den nu aktuella väpnade konflikten är också primärt att Hamas valde att eskalera sina raketangrepp mot Israel. Ännu i september och oktober gjordes endast två respektive tre angrepp. I november var antalet 150 och i december 120.

Man kan naturligtvis spekulera i vilken betydelse till exempel val i Israel och USA har, men som sagt: det primära är att Israel inte får leva i fred, i lugn och i ro.

Att kriget har konsekvenser som humanitärt sett är oacceptabla förändrar inte den saken.

Låt oss avsluta med ett tankeexperiment. Vem eller vilka tror eller anser ni att Israel skulle angripa militärt om alla de som nu önskar och arbetar för dess undergång skulle erkänna dess existens och judarnas rätt att leva i lugn och ro i sitt eget land?

Stig Kankkonen

Stig Kankkonen



Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum beslöt igår att Borgå blir den svenska verksamhetspunkten för kyrkans personal- och ekonomiförvaltning. Hela kyrkans servicecentrum för ekonomi- och personalfrågor (HeTa) placeras i Uleåborg. 23.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Hur ska Borgå stift se ut om tio år? Det diskuterade stiftsfullmäktige i Borgå förra veckan. 23.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Vasa svenska och finska församlingar diskuterar samarbete med den anglikanska församlingen i Finland. 22.2.2011 kl. 00:00

Världen. Kristeligt Dagblads chefredaktör Erik Bjerager (52) har valts till ordförande för den internationella intresseorganisationen World Editors Forum i två år framöver. 22.2.2011 kl. 00:00

Världen. Tre kyrkor på Java har vandaliserats och bränts  efter att en kristen man dömts till fem års fängelse för hädelse mot islam. Attackerna kom från extrema islamister, som ansåg att domen varit för lindrig. 22.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Påven Benediktus XVI och president Dimitri Medvedev möttes förra veckan för första gången efter återupprättandet av fullständiga diplomatiska relationer mellan Vatikanen och Ryssland år 2009. 21.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den pågående stränga kylan sätter sin prägel på sportlovslägret i Pedersöre församling. Det bli färre och kortare uteaktiviteter för de 34 anmälda barnen. 21.2.2011 kl. 00:00

Världen. Söndagens kollekt går kyrkkollekten till ”Nådens hem” i Bangkok där ensamstående, gravida kvinnor får tillfälligt skydd. 20.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Faktaboksförfattaren Jaakko Heinimäki tilldelas Kyrkans informationspris för år 2010. Priset överräcktes av ärkebiskop Kari Mäkinen i dag, torsdag. 18.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Elva teologer inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland meddelar att de avstår från sin kyrkas biskopar. Uttalandet publicerades i går. 18.2.2011 kl. 00:00

Kultur. Saxen med till rådsmötet. Så började Birgitta Abbor i Kronoby sitt långvariga arbete för missionen. 18.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Henrik Perret fick i går, onsdag, ta emot Riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros orden. 17.2.2011 kl. 00:00

Ledare. På film möts vi av prästen som tigande måste bära ogärningsmäns våldsamma bekännelser utan att kunna lyfta biktens insegel. 17.2.2011 kl. 00:00

Människa. Varken livet eller tron får handla bara om det egna jaget, säger Ann Heberlein. 17.2.2011 kl. 00:00

. Julen som kom och gick blev den sista med min farmor. Det är redan flera år sedan hon dog, men först den här julen tömde vi släktingar hennes hem, det som fanns ovanför lanthandeln som stängts någon månad tidigare. 17.2.2011 kl. 00:00

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15
Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01
Eva Biaudet önskar sig stöd för de mänskliga rättigheterna i julklapp.

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13
När han mådde så dåligt att färgerna försvann ur hans liv började Matti Aspvik fotografera.

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25