Himmelskt eller smärtsamt

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Samma dag som Israel utropades förklarade de omkringliggande arabstaterna den nybildade staten krig.

Situationen på Västbanken och Gazaremsan är kort sagt en följd av att Israel har försvarat sin existens.

De aktuella striderna på Gazaremsan gäller ytterst samma sak eftersom Hamas mål är att ersätta staten Israel med en islamisk stat omfattande nuvarande Israel, Västbanken och Gaza.

Den målsättningen är Hamas inte ensamt om. Iran talar öppet om att utrota Israel och kasta judarna i havet. En del av arbetet med det projektet kan sägas skötas via Hamas i Gaza och via Hizbollah i Libanon.

Inte att undra på att man i Israel ser mycket allvarligt på de kontinuerliga raketangreppen från Gaza (över 3 200 endast år 2008) och på det hot mot 750 000 civila som de utgör.

Den kritik som har riktats och riktas mot Israel är inte att Israel försvarar sin existens. Däremot anses Israel använda för mycket våld och att våldet i allt för hög grad drabbar civila.

Påståendet om överdimensionerat våld måste ses mot bakgrunden av det som ovan sagts om det övergripande hotet mot Israels existens. Gör man det uppstår bland annat frågan: hur mycket våld är lagom för att rädda sitt liv eller trygga en normal existens?

Bakom kritiken om övervåld skymtar ofta hänvisningar till de onekligen avgörande skillnaderna i frågan om vapen och vapenteknologi. Kritiken är endast delvis korrekt eftersom jämförelsen uteslutande gäller den materiella och inte minst den högteknologiska sidan av krigföringen. När det gäller andra sidor har det visat sig att Hamas är vida ”överlägset” Israel.

I motsats till Israel är nämligen Hamas berett att aktivt och målmedvetet använda civila och byggnader som vapen i kriget. En av ledarna, Ayman Taha, uttryckte detta för nyhetsbyrån AP med att konstatera att Hamas styrkor ”finns närvarande på varje gata och i varje hus”.

Också synen på konflikter och krig ger Hamas vapen av det icke materiella slaget.

Enligt Hamasledaren Osama Hamdan innebär Israels markoffensiv att ”himlens portar har öppnats för Hamas martyrer”.

Hamasledarna vet mycket väl att deras krigstaktik leder till att många civila får sätta livet till, såras och lider.

Men det ingår i deras vapenarsenal. De vet att det är Israel som huvudsakligen kommer att beskyllas för offren.

Verkligheten är därför just som ärkebiskop emeritus John Vikström uttrycker det (Hbl 8.1.): ”Israels agerande är den mest effektiva metoden att skapa nya terrorister”.

Men slutsatsen av att detta kan väl knappast vara att Israel bör avstå från att försvara sitt land och sitt folk?

Israels försvarsminister Ehud Barak har för sin del i ett tal till israelerna konstaterat att man tvingas ”betala ett högt och smärtsamt pris” för operationen, som döpts till Gjutet bly.

I dessa uttalanden kan man se två centrala skillnader i synen på kriserna och krigen.

För Hamas är det fråga om ett överjordiskt kall att med alla medel utrota den judiska staten Israel. Ett kall som öppnar himlens portar om det kräver ens liv att förverkliga det.

För Israel är det nödvändigt men smärtsamt att på detta sätt försvara sin rätt att finnas till och medborgarnas rätt till ett normalt liv.

Orsaken till den nu aktuella väpnade konflikten är också primärt att Hamas valde att eskalera sina raketangrepp mot Israel. Ännu i september och oktober gjordes endast två respektive tre angrepp. I november var antalet 150 och i december 120.

Man kan naturligtvis spekulera i vilken betydelse till exempel val i Israel och USA har, men som sagt: det primära är att Israel inte får leva i fred, i lugn och i ro.

Att kriget har konsekvenser som humanitärt sett är oacceptabla förändrar inte den saken.

Låt oss avsluta med ett tankeexperiment. Vem eller vilka tror eller anser ni att Israel skulle angripa militärt om alla de som nu önskar och arbetar för dess undergång skulle erkänna dess existens och judarnas rätt att leva i lugn och ro i sitt eget land?

Stig Kankkonen

Stig Kankkonen



Kyrka. Ungdomssamlingen Höstdagarna arrangeras nästa gång i Lempäälä, cirka 20 km söder om Tammerfors. 23.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Aki Kaurismäkis film Le Havre har belönats med den ekumeniska juryns specialomnämnande under filmfestivalen i Cannes, rapporterar Yle. 23.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Borgå stift fick två nya präster i söndags när Jessica Bergström och Janne Heikkilä prästvigdes i Borgå domkyrka. 23.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet i Kuopio har meddelat att biskop Wille Riekkinen går i pension den 1 maj 2012. 23.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Efter två år i Sydösterbotten avvisas en kurdisk familj på sex personer från Finland. Kyrkoasylen ger dem en månads tidsfrist på avvisningen. 23.5.2011 kl. 00:00

Världen. Temat för den amerikanska popartisten Lady Gagas nyaste singel är lärjungen Judas. Videon till poplåten ”Judas” börjar med att de tolv lärjungarna åker in i en stad på motorcyklar. 21.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Det finska samhällets djupa religiösa rötter blev synliga i samband med årets ishockey-VM. Det säger Jussi Sohlberg, som är forskare vid Kyrkans forskningscentral, till tidningen Kotimaa. 20.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ett namnbyte diskuteras i nuvarande Lappfjärd-Kristinestads församling. Kyrkoherde Lars Nisula tror att det kunde bli aktuellt tidigast 2012.  20.5.2011 kl. 00:00

Världen. Den privatpraktiserande läkaren Allan Axelsen i Århus, Danmark, ber dagligen med sina patienter för att lindra deras smärta, skriver Kristeligt Dagblad. 22.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Hela sju av elva lediga prästtjänster i stiftet har inte inom utsatt ansökstid fått några sökanden. Samma gäller för sju av nio kantorstjänster. 19.5.2011 kl. 00:00

Människa. Forna studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors får något varmt i blicken när skolans vaktmästare Anders Westerholm kommer på tal. 19.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Vad gör en församling med en hel ö? Ingå församling vill göra Stora Fagerö till en skärgårdsoas för såväl anställda, förtroendevalda som församlingsmedlemmar. 19.5.2011 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Kan en flickas längd anses vara en sjukdom som behöver behandlas? På forskning.no läser jag en artikel om Kristin Espetøyl, i dag 44 år, som på 70-talet behandlades med tillväxthämmande hormon. Orsaken: Hon förutspåddes bli 1,87 centimeter lång. 19.5.2011 kl. 00:00

Ledare. Om en dryg vecka möts kyrka och skola i Den blomstertid nu kommer. Psalmen ger barn lyckofjärilar i magen, medelålders föräldrar snörp i halsen – och en och annan lärare en djup suck av lättnad. Om mötet sker, det vill säga. 19.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Esbo går in för en gemensam servicecentral från och med nästa år. 18.5.2011 kl. 00:00

Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49