Himmelskt eller smärtsamt

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Samma dag som Israel utropades förklarade de omkringliggande arabstaterna den nybildade staten krig.

Situationen på Västbanken och Gazaremsan är kort sagt en följd av att Israel har försvarat sin existens.

De aktuella striderna på Gazaremsan gäller ytterst samma sak eftersom Hamas mål är att ersätta staten Israel med en islamisk stat omfattande nuvarande Israel, Västbanken och Gaza.

Den målsättningen är Hamas inte ensamt om. Iran talar öppet om att utrota Israel och kasta judarna i havet. En del av arbetet med det projektet kan sägas skötas via Hamas i Gaza och via Hizbollah i Libanon.

Inte att undra på att man i Israel ser mycket allvarligt på de kontinuerliga raketangreppen från Gaza (över 3 200 endast år 2008) och på det hot mot 750 000 civila som de utgör.

Den kritik som har riktats och riktas mot Israel är inte att Israel försvarar sin existens. Däremot anses Israel använda för mycket våld och att våldet i allt för hög grad drabbar civila.

Påståendet om överdimensionerat våld måste ses mot bakgrunden av det som ovan sagts om det övergripande hotet mot Israels existens. Gör man det uppstår bland annat frågan: hur mycket våld är lagom för att rädda sitt liv eller trygga en normal existens?

Bakom kritiken om övervåld skymtar ofta hänvisningar till de onekligen avgörande skillnaderna i frågan om vapen och vapenteknologi. Kritiken är endast delvis korrekt eftersom jämförelsen uteslutande gäller den materiella och inte minst den högteknologiska sidan av krigföringen. När det gäller andra sidor har det visat sig att Hamas är vida ”överlägset” Israel.

I motsats till Israel är nämligen Hamas berett att aktivt och målmedvetet använda civila och byggnader som vapen i kriget. En av ledarna, Ayman Taha, uttryckte detta för nyhetsbyrån AP med att konstatera att Hamas styrkor ”finns närvarande på varje gata och i varje hus”.

Också synen på konflikter och krig ger Hamas vapen av det icke materiella slaget.

Enligt Hamasledaren Osama Hamdan innebär Israels markoffensiv att ”himlens portar har öppnats för Hamas martyrer”.

Hamasledarna vet mycket väl att deras krigstaktik leder till att många civila får sätta livet till, såras och lider.

Men det ingår i deras vapenarsenal. De vet att det är Israel som huvudsakligen kommer att beskyllas för offren.

Verkligheten är därför just som ärkebiskop emeritus John Vikström uttrycker det (Hbl 8.1.): ”Israels agerande är den mest effektiva metoden att skapa nya terrorister”.

Men slutsatsen av att detta kan väl knappast vara att Israel bör avstå från att försvara sitt land och sitt folk?

Israels försvarsminister Ehud Barak har för sin del i ett tal till israelerna konstaterat att man tvingas ”betala ett högt och smärtsamt pris” för operationen, som döpts till Gjutet bly.

I dessa uttalanden kan man se två centrala skillnader i synen på kriserna och krigen.

För Hamas är det fråga om ett överjordiskt kall att med alla medel utrota den judiska staten Israel. Ett kall som öppnar himlens portar om det kräver ens liv att förverkliga det.

För Israel är det nödvändigt men smärtsamt att på detta sätt försvara sin rätt att finnas till och medborgarnas rätt till ett normalt liv.

Orsaken till den nu aktuella väpnade konflikten är också primärt att Hamas valde att eskalera sina raketangrepp mot Israel. Ännu i september och oktober gjordes endast två respektive tre angrepp. I november var antalet 150 och i december 120.

Man kan naturligtvis spekulera i vilken betydelse till exempel val i Israel och USA har, men som sagt: det primära är att Israel inte får leva i fred, i lugn och i ro.

Att kriget har konsekvenser som humanitärt sett är oacceptabla förändrar inte den saken.

Låt oss avsluta med ett tankeexperiment. Vem eller vilka tror eller anser ni att Israel skulle angripa militärt om alla de som nu önskar och arbetar för dess undergång skulle erkänna dess existens och judarnas rätt att leva i lugn och ro i sitt eget land?

Stig Kankkonen

Stig Kankkonen



Kultur. Tomas Tranströmer har aldrig profilerat sig som en kristen poet. Ändå är de religiösa metaforerna ständigt närvarande i hans diktning. 18.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet i Borgå stift handlade fel då det i april 2009 avstängde Peter Lassus från kyrkoherdetjänsten i Övermark i sex månader. 17.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kaplanen i Karleby svenska församling, Jan Nygård, är ny ordförande för Oasrörelsen. Nygård valdes vid ett möte i Larsmo i början av månaden. 17.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan har fått sina första barnombudsmän. Men ingen av dem är från en svenskspråkig församling. 17.10.2011 kl. 00:00

Samhälle. Kustannus-Oy Kotimaa överklagar anbudsförfarandet kring tidningen Kirkko ja kaupunki till marknadsdomstolen. Enligt klagan uppfyller anbudsförfarandet inte EU-direktiv. Anbudsgivarna ska inte heller ha känt till bedömningskriterierna, rapporterar Kotimaa24. 17.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Oravais önskan om att få bli kapellförsamling har gått i uppfyllelse. Kapellförsamlingen inleder sin verksamhet den 1 januari 2012, det har domkapitlet redan stadfäst. 17.10.2011 kl. 00:00

Människa. Anita Krogell-Lehtinen sköter om sin kusin Gun flera gånger i veckan. Hon gör det trots att hon vet att det kanske hindrar Gun från att få mer vård.– Jag kan inte lämna henne. Det skulle vara som att lämna en bebis på gatan. 14.10.2011 kl. 00:00

Människa. – Min identitet finns i Kristus och därför kallar jag mig kristen, säger hon. Jag brukar undvika att kalla mig laestadian även om mitt andliga hem finns där. 13.10.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. Det hettar till kring kaffebordet. Vi diskuterar Facebook och åsikterna går isär. 13.10.2011 kl. 00:00

Ledare. Förra veckan bjöd på en dag vikt för två eldsjälar - en slags utdelning till två geniala människor som livets oförutsägbara vägkrökar serverat en tuff match, rent fysiskt. Den ena fick litteraturvärldens förnämsta pris. Den andra dog. Båda beundras och hyllas nu av otaliga fans, om än med sorgens och glädjens motsatta förtecken. 13.10.2011 kl. 00:00

Samhälle. – Det är som ett vanligt hembesök hos en församlingsmedlem. Bara den yttre miljön är annorlunda. 12.10.2011 kl. 00:00

Världen. Också Evangeliföreningens missionsområden har drabbats av torkan i östra Afrika. Missionsstationen Rukongo i Kenya ligger i ett krisområde. 12.10.2011 kl. 00:00

Människa. Den iranske pastorn Youssef Nadar-Khani som anklagas för apostasi, och som både ärkebiskopen och FMS direktor vädjat för, skulle enligt uppgifter hängas igår måndag. Det förnekar nu iranska ambassaden i Finland. 11.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ulrik Sandell installerades i söndags till kyrkoherde i Grankulla svenska församling. 11.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Helsingforsbor som vill gifta sig utan större åthävor kan göra det 11.11.2011 i Prismas parkeringshall i Gamlas, rapporterar tidningen Vartti. 11.10.2011 kl. 00:00

Viking Norrbäck med sitt dragspel.

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26

Coronapandemin. Finns det förutsättningar att skapa någon form av gemenskapsdagar för konfirmanderna i Jakobstads svenska i stället för de inställda konfirmandlägren? Den frågan söker nu kyrkoherde Jockum Krokfors svar på. 20.5.2020 kl. 16:34
– Jag är kvinna, människa, mamma, präst, maka – jag har många roller. Styrkeidrottare är bara en bland dem.

styrka. I skolan blev Salla Romo mobbad för sin storlek. När hon började styrketräna hade hon inget särskilt mål. Två år senare kunde hon kalla sig Finlands tredje starkaste kvinna. Den styrkesportande prästen har hittat det hon är född att göra, och önskar att andra skulle få uppleva detsamma. 21.5.2020 kl. 13:23
Eva Frantz är uppvuxen i Helsingfors men bor idag i Esbo.

deckardrottning. Hur gör en deckardrottning med mingelskräck? Hon vågar mingla fast hon är hur rädd som helst. 20.5.2020 kl. 14:15
– Hur vi har behandlat skapelsen visar hur vi föraktat Gud som skapare, säger Peter Halldorf.

Klimathot. Peter Halldorfs närläsning av Jeremias bok i Gamla testamentet fick honom att ta klimatnyheterna på större allvar. Det resulterade i boken Därför sörjer jorden, en bok som handlar om klimathot, ansvar och hopp. 21.5.2020 kl. 07:00