Himmelskt eller smärtsamt

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Samma dag som Israel utropades förklarade de omkringliggande arabstaterna den nybildade staten krig.

Situationen på Västbanken och Gazaremsan är kort sagt en följd av att Israel har försvarat sin existens.

De aktuella striderna på Gazaremsan gäller ytterst samma sak eftersom Hamas mål är att ersätta staten Israel med en islamisk stat omfattande nuvarande Israel, Västbanken och Gaza.

Den målsättningen är Hamas inte ensamt om. Iran talar öppet om att utrota Israel och kasta judarna i havet. En del av arbetet med det projektet kan sägas skötas via Hamas i Gaza och via Hizbollah i Libanon.

Inte att undra på att man i Israel ser mycket allvarligt på de kontinuerliga raketangreppen från Gaza (över 3 200 endast år 2008) och på det hot mot 750 000 civila som de utgör.

Den kritik som har riktats och riktas mot Israel är inte att Israel försvarar sin existens. Däremot anses Israel använda för mycket våld och att våldet i allt för hög grad drabbar civila.

Påståendet om överdimensionerat våld måste ses mot bakgrunden av det som ovan sagts om det övergripande hotet mot Israels existens. Gör man det uppstår bland annat frågan: hur mycket våld är lagom för att rädda sitt liv eller trygga en normal existens?

Bakom kritiken om övervåld skymtar ofta hänvisningar till de onekligen avgörande skillnaderna i frågan om vapen och vapenteknologi. Kritiken är endast delvis korrekt eftersom jämförelsen uteslutande gäller den materiella och inte minst den högteknologiska sidan av krigföringen. När det gäller andra sidor har det visat sig att Hamas är vida ”överlägset” Israel.

I motsats till Israel är nämligen Hamas berett att aktivt och målmedvetet använda civila och byggnader som vapen i kriget. En av ledarna, Ayman Taha, uttryckte detta för nyhetsbyrån AP med att konstatera att Hamas styrkor ”finns närvarande på varje gata och i varje hus”.

Också synen på konflikter och krig ger Hamas vapen av det icke materiella slaget.

Enligt Hamasledaren Osama Hamdan innebär Israels markoffensiv att ”himlens portar har öppnats för Hamas martyrer”.

Hamasledarna vet mycket väl att deras krigstaktik leder till att många civila får sätta livet till, såras och lider.

Men det ingår i deras vapenarsenal. De vet att det är Israel som huvudsakligen kommer att beskyllas för offren.

Verkligheten är därför just som ärkebiskop emeritus John Vikström uttrycker det (Hbl 8.1.): ”Israels agerande är den mest effektiva metoden att skapa nya terrorister”.

Men slutsatsen av att detta kan väl knappast vara att Israel bör avstå från att försvara sitt land och sitt folk?

Israels försvarsminister Ehud Barak har för sin del i ett tal till israelerna konstaterat att man tvingas ”betala ett högt och smärtsamt pris” för operationen, som döpts till Gjutet bly.

I dessa uttalanden kan man se två centrala skillnader i synen på kriserna och krigen.

För Hamas är det fråga om ett överjordiskt kall att med alla medel utrota den judiska staten Israel. Ett kall som öppnar himlens portar om det kräver ens liv att förverkliga det.

För Israel är det nödvändigt men smärtsamt att på detta sätt försvara sin rätt att finnas till och medborgarnas rätt till ett normalt liv.

Orsaken till den nu aktuella väpnade konflikten är också primärt att Hamas valde att eskalera sina raketangrepp mot Israel. Ännu i september och oktober gjordes endast två respektive tre angrepp. I november var antalet 150 och i december 120.

Man kan naturligtvis spekulera i vilken betydelse till exempel val i Israel och USA har, men som sagt: det primära är att Israel inte får leva i fred, i lugn och i ro.

Att kriget har konsekvenser som humanitärt sett är oacceptabla förändrar inte den saken.

Låt oss avsluta med ett tankeexperiment. Vem eller vilka tror eller anser ni att Israel skulle angripa militärt om alla de som nu önskar och arbetar för dess undergång skulle erkänna dess existens och judarnas rätt att leva i lugn och ro i sitt eget land?

Stig Kankkonen

Stig Kankkonen



församlingsvalet. Du kan rösta i församlingsvalet fram till klockan 20 på söndagen. Kyrkpressen publicerar valresultaten i den takt de blir klara under kvällen. 9.11.2014 kl. 18:02

Kyrkomötet. Kyrkomötets framtidsutskott har tid på sig till maj nästa år att hitta medlemmar till den nya kommitté som ska utreda och ge förslag till ny organisations- och verksamhetsmodell för kyrkan. 6.11.2014 kl. 10:08

Kyrkomötet. Frågan om möjligheten att grunda personförsamlingar väckte diskussion i kyrkomötet men förslaget om att låta initiativet förfalla skedde utan omröstning. 6.11.2014 kl. 08:49

Kyrkomötet i Åbo vill effektivera arbetet i vår. 5.11.2014 kl. 11:18

feminism. Tio skribenter reflekterar över feminism och kyrka i en ny svensk antologi. Kan kyrkan lösgöra sig från de strukturer som gynnar den etablerade mannen? 5.11.2014 kl. 00:00

En tidigare församlingsanställd i Tammerfors stift är misstänkt för grovt brott. Mannen ska ha uppträtt olämpligt mot minderåriga unga. 5.11.2014 kl. 10:34
I dagsläget är det omöjligt att specialisera sig inom gynekologi om man inte kan tänka sig att utföra aborter. (Foto: Colourbox)

Genom att låta vårdpersonalen välja om de vill medverka under en abort respekterar man samvetsfriheten och motverkar diskriminering. Det anser de som undertecknat ett medborgarinitiativ i frågan. 4.11.2014 kl. 09:43

Höstdagarna. Till publikfavoriterna på årets Höstdagar hörde nytappningen på humorbandet KAJ:s Youtube-succé "Jåo nåo e ja jåo yolo ja nåo". 3.11.2014 kl. 15:14

HD 2014. Knappt 600 tonåringar från hela Svenskfinland samlades i helgen till Höstdagar, FKS årliga storsamling. 3.11.2014 kl. 15:36
Fiona Chow har varit dirigent för Furaha sedan 2013.

Furaha är swahili och betyder glädje. Furahakören firar sitt 40-årsjubileum med en konsert i Munkshöjdens kyrka lördagen den 15 november. 3.11.2014 kl. 15:01

Monica Heikel-Nyberg har nu lämnat in en rättelseyrkan till församlingsrådet i Petrus församling. 31.10.2014 kl. 13:52

I advent publicerar vi julminnen både i tidningen och på webben. Skicka in din berättelse! 30.10.2014 kl. 11:38
Kyrkan i Suetuk saknar inte kopplingar till Österbotten

Den sista lutherska kyrkan i Sibirien som står kvar på sin ursprungliga plats renoveras i maklig takt av talkogrupper som i första hand kommer från Österbotten. 30.10.2014 kl. 10:12
Katolska kyrkans synod för familjen visade att det finns klyftor mellan biskopar och lekmän av olika falanger. Katoliken Emil Anton påminner om att påven Franciskus har sista ordet, men han vill ge rum för en öppen diskussion.

Den katolska biskopssynoden röstade ner de besvärliga punkterna om omgifta och homosexuella. Men katoliken Emil Anton tror ändå att Katolska kyrkan kommer att göra betydande förnyelser under Franciskus ledning. 28.10.2014 kl. 10:46

församlingsval. Här får du en snabblektion i hur det går till att förhandsrösta i församlingsvalet. Förhandsröstningen pågår den här veckan, fram till fredagen den 31 oktober. 27.10.2014 kl. 16:02

Att samtala i en kyrka är en signal om att också det omätbara ryms med – det som inte kan vägas, mätas eller göras statistik på.

samtal. Vad är ett gott samtal? Vad händer när människor möts i dialog istället för debatt? Jakten på det goda samtalet tog sig uttryck i en talkshow i kyrkan. 27.5.2021 kl. 17:02
Sund-Vårdö och Finström-Geta blir i januari 2022 Norra Ålands församling.

sammanslagning. Fyra församlingar slås samman på Åland och bildar två nya. Sammanslagningarna godkändes av Kyrkostyrelsens plenum idag. 27.5.2021 kl. 14:38
Med utsikten över Monäs sund från stugknuten har Ove Stråka inga problem att tro på skapelsen.

tro. Han har fallit ner från tre politiska träd. När det gäller sin tro aktar sig Ove Stråka därför för att klättra upp i fel träd igen. 27.5.2021 kl. 09:53
Minna Opara har själv fått hjälp när hon mår dåligt, som erfarenhetsexpert vill hon hjälpa andra.

tro. Minna Opara förlorade sin pappa som 15-åring. Med åren kom barndomens oro ut i form av panikångest. – När jag känner paniken komma säger jag till Jesus: Gör någonting. Jag är bara en mamma, men du är allsmäktig. 26.5.2021 kl. 16:18
– Att gå in i en parallell värld när jag skriver är otroligt roligt, säger Annika Gustafsson-
Flinck.

BERÄTTANDE. Lovisabon Annika Gustafsson-Flinck har varit lärare i 30 år. – De ämnen som ligger mig varmast om hjärtat är historia och religion. I vår har hon också tagit sitt berättande till en annan nivå och debuterar som romanförfattare. 26.5.2021 kl. 10:42