Himmelskt eller smärtsamt

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Samma dag som Israel utropades förklarade de omkringliggande arabstaterna den nybildade staten krig.

Situationen på Västbanken och Gazaremsan är kort sagt en följd av att Israel har försvarat sin existens.

De aktuella striderna på Gazaremsan gäller ytterst samma sak eftersom Hamas mål är att ersätta staten Israel med en islamisk stat omfattande nuvarande Israel, Västbanken och Gaza.

Den målsättningen är Hamas inte ensamt om. Iran talar öppet om att utrota Israel och kasta judarna i havet. En del av arbetet med det projektet kan sägas skötas via Hamas i Gaza och via Hizbollah i Libanon.

Inte att undra på att man i Israel ser mycket allvarligt på de kontinuerliga raketangreppen från Gaza (över 3 200 endast år 2008) och på det hot mot 750 000 civila som de utgör.

Den kritik som har riktats och riktas mot Israel är inte att Israel försvarar sin existens. Däremot anses Israel använda för mycket våld och att våldet i allt för hög grad drabbar civila.

Påståendet om överdimensionerat våld måste ses mot bakgrunden av det som ovan sagts om det övergripande hotet mot Israels existens. Gör man det uppstår bland annat frågan: hur mycket våld är lagom för att rädda sitt liv eller trygga en normal existens?

Bakom kritiken om övervåld skymtar ofta hänvisningar till de onekligen avgörande skillnaderna i frågan om vapen och vapenteknologi. Kritiken är endast delvis korrekt eftersom jämförelsen uteslutande gäller den materiella och inte minst den högteknologiska sidan av krigföringen. När det gäller andra sidor har det visat sig att Hamas är vida ”överlägset” Israel.

I motsats till Israel är nämligen Hamas berett att aktivt och målmedvetet använda civila och byggnader som vapen i kriget. En av ledarna, Ayman Taha, uttryckte detta för nyhetsbyrån AP med att konstatera att Hamas styrkor ”finns närvarande på varje gata och i varje hus”.

Också synen på konflikter och krig ger Hamas vapen av det icke materiella slaget.

Enligt Hamasledaren Osama Hamdan innebär Israels markoffensiv att ”himlens portar har öppnats för Hamas martyrer”.

Hamasledarna vet mycket väl att deras krigstaktik leder till att många civila får sätta livet till, såras och lider.

Men det ingår i deras vapenarsenal. De vet att det är Israel som huvudsakligen kommer att beskyllas för offren.

Verkligheten är därför just som ärkebiskop emeritus John Vikström uttrycker det (Hbl 8.1.): ”Israels agerande är den mest effektiva metoden att skapa nya terrorister”.

Men slutsatsen av att detta kan väl knappast vara att Israel bör avstå från att försvara sitt land och sitt folk?

Israels försvarsminister Ehud Barak har för sin del i ett tal till israelerna konstaterat att man tvingas ”betala ett högt och smärtsamt pris” för operationen, som döpts till Gjutet bly.

I dessa uttalanden kan man se två centrala skillnader i synen på kriserna och krigen.

För Hamas är det fråga om ett överjordiskt kall att med alla medel utrota den judiska staten Israel. Ett kall som öppnar himlens portar om det kräver ens liv att förverkliga det.

För Israel är det nödvändigt men smärtsamt att på detta sätt försvara sin rätt att finnas till och medborgarnas rätt till ett normalt liv.

Orsaken till den nu aktuella väpnade konflikten är också primärt att Hamas valde att eskalera sina raketangrepp mot Israel. Ännu i september och oktober gjordes endast två respektive tre angrepp. I november var antalet 150 och i december 120.

Man kan naturligtvis spekulera i vilken betydelse till exempel val i Israel och USA har, men som sagt: det primära är att Israel inte får leva i fred, i lugn och i ro.

Att kriget har konsekvenser som humanitärt sett är oacceptabla förändrar inte den saken.

Låt oss avsluta med ett tankeexperiment. Vem eller vilka tror eller anser ni att Israel skulle angripa militärt om alla de som nu önskar och arbetar för dess undergång skulle erkänna dess existens och judarnas rätt att leva i lugn och ro i sitt eget land?

Stig Kankkonen

Stig Kankkonen



Ett plock bland sångerna i det nya psalmbokstillägget. Kyrkomötet godkände ett tillägg till psalmboken förra veckan. Vi har gjort en Spotify-lista med plock bland de nya melodierna. Listan är inte fullständig utan utgör endast ett urval bland alla de nya psalmerna i olika tappningar och tolkningar. 9.11.2015 kl. 10:03

Kyrkomötet gav inga eftergifter gällande kyrkans nya servicecentral Kipa. 6.11.2015 kl. 13:56

Kyrkan utreder nya äktenskapslagens juridiska följder. 5.11.2015 kl. 16:03

Kyrkomötet beslöt att stöda de kyrkliga organisationer som berörs av nedskärningar gällande biståndssamarbetet med 200 000 euro. 5.11.2015 kl. 15:12

judendom. När Yaron Nadbornik var femton frågade hans pappa varför han gick så lite i synagogan. Tio år senare frågade pappan i stället varför Yaron gick dit så ofta. 5.11.2015 kl. 14:08
Henrik Huldén är en av de främsta finlandssvenska visartisterna och en mångsysslare inom kulturfältet.

kyrkomötet 2015. Henrik Huldén har skrivit en av de nya psalmer som kyrkomötet igår godkände som tillägg till psalmboken. 5.11.2015 kl. 12:38

Till första advent nästa år får vi 147 nya psalmer att sjunga, slog kyrkomötet fast i går. 5.11.2015 kl. 09:36
Twittermolnet, sammanställt av sajten #pinnalla, visar populära teman bland finländarna på twitter tisdagen den 3 november.

twitter. Allt fler kyrkomötesombud använder sig av Twitter för att kommunicera utåt och med varandra under kyrkomötets sessioner. 4.11.2015 kl. 10:36
Efter revolutionen har SAT-7 årligen televiserat en bönenatt för Egypten i klippkyrkan i slumstaden Mokattam i Kairo. 70 000 egyptier deltog senast och evenemanget väckte stor medial uppmärksamhet.

Egyptiska myndigheter har censurerat programproduktion och direktsändningar från SAT-7 i Kairo. 4.11.2015 kl. 10:06

sanni grahn-laasonen. I statsmaktens hälsning på kyrkomötet tackade Sanni Grahn-Laasonen församlingarna för deras insatser i flyktingarbetet, framför för den nödkvartering de ordnat. 4.11.2015 kl. 08:11

Kyrkomötet. Undervisningsministern lyfte fram behovet av en reform av den omfattande kyrkolagstiftningen. 4.11.2015 kl. 08:02

Med rösterna 3– 97 förföll ett iniativ om en förändring i kyrkolagen som skulle göra det möjligt för förtroendevalda att delta i församlingsrådets möte via en videotjänst online. 3.11.2015 kl. 19:23

Kyrkomötet. I sitt tal då kyrkomötet öppnades lyfte ärkebiskop Kari Mäkinen fram att flyktingkrisen inte finns hos oss, utan i de länder därifrån människor flyr. 3.11.2015 kl. 12:57

Kyrkpressen var med på ett av Svenskfinlands mest efterlängtade veckoslut: Höstdagarna. 2.11.2015 kl. 15:30

kredu. Kristliga folkhögskolan i Nykarleby, Kredu, inleder ett samarbete med Seurakuntaopisto. Målet är att på sikt trygga den svenskspråkiga kyrkliga utbildningen av barnledare. 2.11.2015 kl. 14:03

ETT GOTT RÅD. I den här serien ger personer goda råd till sitt yngre jag.

ETT GOTT RÅD. – Din osäkerhet är något värdefullt, skulle Monika Fagerholm säga till Monika, 20 år. I den här serien ger personer goda råd till sitt yngre jag. 26.10.2021 kl. 14:52
Harry Månsus är framför allt bibelteolog och ser hur våra folks andliga arv eroderas för varje år som går, skriver Henry Byskata.

recension. Den bok som pastorn, ekoteologen, skaparen av Brommadialogen Harry Månsus, nyss fyllda 80 år, nu gett ut visar den långa väg mot vidsynthet och andlig öppenhet han gått sedan han startade som baptistson till jordbrukande föräldrar i Kaitsor, Vörå. 26.10.2021 kl. 16:45
Maria Udd berättar om sin depression i föreställningen Bär det som en krona på Wasa Teater. Agneta Lindroos är regissör.

wasa teater. När Maria Udd kom tillbaka från depressionen såg hon tydligare allt det vackra i livet. – Tidigare då jag kände så mycket smärta var allt svart, säger hon. 26.10.2021 kl. 07:00
– Att göra musik tillsammans är det bästa, säger Tove Wingren.

KONSERTSERIE. Tove Wingren gör nu sin första konsertturné efter coronan med en helhet som passar in i kyrkorummet. 25.10.2021 kl. 15:54
Biskop Bo-Göran Åstrand hoppas att Dennis Svenfelt nu ska ta sig tid att reflektera över sitt beslut.

PRÄSTLÖFTEN. Om man inte håller de löften man avgett vid prästvigningen måste man slå sig ner och fatta nödvändiga beslut, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om Pedersöreprästen Dennis Svenfelt, som nu meddelat att han inte kan samarbeta med kvinnor vid altaret. 22.10.2021 kl. 10:51