Himmelskt eller smärtsamt

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Samma dag som Israel utropades förklarade de omkringliggande arabstaterna den nybildade staten krig.

Situationen på Västbanken och Gazaremsan är kort sagt en följd av att Israel har försvarat sin existens.

De aktuella striderna på Gazaremsan gäller ytterst samma sak eftersom Hamas mål är att ersätta staten Israel med en islamisk stat omfattande nuvarande Israel, Västbanken och Gaza.

Den målsättningen är Hamas inte ensamt om. Iran talar öppet om att utrota Israel och kasta judarna i havet. En del av arbetet med det projektet kan sägas skötas via Hamas i Gaza och via Hizbollah i Libanon.

Inte att undra på att man i Israel ser mycket allvarligt på de kontinuerliga raketangreppen från Gaza (över 3 200 endast år 2008) och på det hot mot 750 000 civila som de utgör.

Den kritik som har riktats och riktas mot Israel är inte att Israel försvarar sin existens. Däremot anses Israel använda för mycket våld och att våldet i allt för hög grad drabbar civila.

Påståendet om överdimensionerat våld måste ses mot bakgrunden av det som ovan sagts om det övergripande hotet mot Israels existens. Gör man det uppstår bland annat frågan: hur mycket våld är lagom för att rädda sitt liv eller trygga en normal existens?

Bakom kritiken om övervåld skymtar ofta hänvisningar till de onekligen avgörande skillnaderna i frågan om vapen och vapenteknologi. Kritiken är endast delvis korrekt eftersom jämförelsen uteslutande gäller den materiella och inte minst den högteknologiska sidan av krigföringen. När det gäller andra sidor har det visat sig att Hamas är vida ”överlägset” Israel.

I motsats till Israel är nämligen Hamas berett att aktivt och målmedvetet använda civila och byggnader som vapen i kriget. En av ledarna, Ayman Taha, uttryckte detta för nyhetsbyrån AP med att konstatera att Hamas styrkor ”finns närvarande på varje gata och i varje hus”.

Också synen på konflikter och krig ger Hamas vapen av det icke materiella slaget.

Enligt Hamasledaren Osama Hamdan innebär Israels markoffensiv att ”himlens portar har öppnats för Hamas martyrer”.

Hamasledarna vet mycket väl att deras krigstaktik leder till att många civila får sätta livet till, såras och lider.

Men det ingår i deras vapenarsenal. De vet att det är Israel som huvudsakligen kommer att beskyllas för offren.

Verkligheten är därför just som ärkebiskop emeritus John Vikström uttrycker det (Hbl 8.1.): ”Israels agerande är den mest effektiva metoden att skapa nya terrorister”.

Men slutsatsen av att detta kan väl knappast vara att Israel bör avstå från att försvara sitt land och sitt folk?

Israels försvarsminister Ehud Barak har för sin del i ett tal till israelerna konstaterat att man tvingas ”betala ett högt och smärtsamt pris” för operationen, som döpts till Gjutet bly.

I dessa uttalanden kan man se två centrala skillnader i synen på kriserna och krigen.

För Hamas är det fråga om ett överjordiskt kall att med alla medel utrota den judiska staten Israel. Ett kall som öppnar himlens portar om det kräver ens liv att förverkliga det.

För Israel är det nödvändigt men smärtsamt att på detta sätt försvara sin rätt att finnas till och medborgarnas rätt till ett normalt liv.

Orsaken till den nu aktuella väpnade konflikten är också primärt att Hamas valde att eskalera sina raketangrepp mot Israel. Ännu i september och oktober gjordes endast två respektive tre angrepp. I november var antalet 150 och i december 120.

Man kan naturligtvis spekulera i vilken betydelse till exempel val i Israel och USA har, men som sagt: det primära är att Israel inte får leva i fred, i lugn och i ro.

Att kriget har konsekvenser som humanitärt sett är oacceptabla förändrar inte den saken.

Låt oss avsluta med ett tankeexperiment. Vem eller vilka tror eller anser ni att Israel skulle angripa militärt om alla de som nu önskar och arbetar för dess undergång skulle erkänna dess existens och judarnas rätt att leva i lugn och ro i sitt eget land?

Stig Kankkonen

Stig Kankkonen



Stan Saanila säger att pjäsen Bländad är som berg-och-dalbanan på Borgbacken: spännande men inte farlig på riktigt.

Byggnadsvård. Stan Saanila debuterar som manusskribent med en religiöst betonad skräckpjäs. Under hela föreställningen är publikens ögon förbundna. 7.4.2016 kl. 00:00
Konsten är att placera ledningarna till sprinklermunstyckena så obemärkt som möjligt i de gamla träkyrkorna. Den här lösningen är från Malax kyrka.

Livet på landet. Borgå stifts församlingar har hand om ett trettiotal gamla träkyrkor, och det är inte alla som har nya sprinklersystem. 4.4.2016 kl. 10:59

bibeln. Tack vare ett brandsäkert kassaskåp klarade sig en del av nattvardskärlen branden i Ylivieska kyrka oförstörda. 4.4.2016 kl. 10:51

Skottland. FILM. Först låses ytterdörren till det stora trähuset på den turkiska landsbygden. Telefoner och datorer plockas bort. Så småningom portförses trapphuset. Till sist svetsas galler för fönstren. Orsaken? Fem växande systrars kyskhet ska bevaras – till varje pris. 1.4.2016 kl. 15:32

notis. Kyrkan i Ylivieska ska byggas upp på nytt, har fullmäktige i Ylivieska församling enhälligt beslutat. 1.4.2016 kl. 15:26

Test. Församlingarna i Borgå donerar 10 000 euro till återuppbyggnaden av kyrkan i Ylivieska. 1.4.2016 kl. 15:22
Västra Nylands fotograf Vidar Lindqvist fick tips om branden, kastade sig i en taxi som körde om några brandbilar på väg till Bromarv, och var därför en av de första på plats.

En februarinatt år 1979 förlorade Bromarvborna sin kyrka. I dag har de vant sig vid den nya. Det här är en hälsning till Ylivieskaborna, som förlorade sin kyrka i påsk. 1.4.2016 kl. 09:46

Ylivieskaborna miste sin kyrka i häftig brand på lördag kväll. Allt tyder på att branden var anlagd. 26.3.2016 kl. 23:22

biskopens påskhälsning. Påsken vägrar att inordna sig i enkelt förutsägbara upprepningar, skriver biskop Björn Vikström i sin påskhälsning. 22.3.2016 kl. 00:00

prästvigning. Vid prästvigningen i Borgå domkyrka 20.3.2016 har teologie magister Daniel Nyberg ordinerats till prästämbetet. 22.3.2016 kl. 09:34
Tanya Weinstein vill inte ge färdiga svar, men hon vill att publiken stannar upp och tänker efter.

”Vem är rädd för svarte man?” sjunger det fiktiva punkbandet Lampedusa i bakgrunden, medan regissören Tanya Weinstein ser på. 22.3.2016 kl. 09:00

skärtorsdag. Förra året öppnade präster i Helsingfors ett tillfälligt fottvätteri till påsken. Nu fortsätter Vanda finska församling i deras fotspår. 22.3.2016 kl. 00:00

Här finns alla färgläggningsbilder som ingått i Kyrkpressen under vårvintern. Klicka på bilderna så kommer du till en utskrivbar version. Bilderna är skapade av Johanna Öst-Häggblom och Sofie Björkgren-Näse. 21.3.2016 kl. 14:58

fattigdom. Hälften av det ekonomiska stöd på totalt 7,8 miljoner som diakonin delade ut ifjol riktades till barnfamiljer. 18.3.2016 kl. 00:00
Den gemensamma undervisning som föreslås gäller de delar av läroplanen som har ett gemensamt innehåll, inte alla lektioner.

livsåskådning. Utbildningsverkets svenska sektion i Helsingfors planerar införa gemensamma lektioner i livsåskådning och religion i grundskolan. 18.3.2016 kl. 11:21

Boris Salo har tillsammans med Larsmo När-TV spelat in åtta avsnitt om Markusevangeliet avsedda för samtal inom smågrupper.

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00
Kommunistregimen i Sovjet klassade Bibeln som en sagobok. Varför var de så rädda för den, undrar Håkan Nitivuori.

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43
Jan-Erik Andelin har bland annat jobbat som Nordenkorrespondent för Hufvudstadsbladet.

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00
Terese Norrvik, Jona Granlund, Ingrid Björkskog, Eva-Maria Ilmoni och Nenne Lappalainen börjar som medarbetare i Borgå stift.

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02