Himmelskt eller smärtsamt

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Samma dag som Israel utropades förklarade de omkringliggande arabstaterna den nybildade staten krig.

Situationen på Västbanken och Gazaremsan är kort sagt en följd av att Israel har försvarat sin existens.

De aktuella striderna på Gazaremsan gäller ytterst samma sak eftersom Hamas mål är att ersätta staten Israel med en islamisk stat omfattande nuvarande Israel, Västbanken och Gaza.

Den målsättningen är Hamas inte ensamt om. Iran talar öppet om att utrota Israel och kasta judarna i havet. En del av arbetet med det projektet kan sägas skötas via Hamas i Gaza och via Hizbollah i Libanon.

Inte att undra på att man i Israel ser mycket allvarligt på de kontinuerliga raketangreppen från Gaza (över 3 200 endast år 2008) och på det hot mot 750 000 civila som de utgör.

Den kritik som har riktats och riktas mot Israel är inte att Israel försvarar sin existens. Däremot anses Israel använda för mycket våld och att våldet i allt för hög grad drabbar civila.

Påståendet om överdimensionerat våld måste ses mot bakgrunden av det som ovan sagts om det övergripande hotet mot Israels existens. Gör man det uppstår bland annat frågan: hur mycket våld är lagom för att rädda sitt liv eller trygga en normal existens?

Bakom kritiken om övervåld skymtar ofta hänvisningar till de onekligen avgörande skillnaderna i frågan om vapen och vapenteknologi. Kritiken är endast delvis korrekt eftersom jämförelsen uteslutande gäller den materiella och inte minst den högteknologiska sidan av krigföringen. När det gäller andra sidor har det visat sig att Hamas är vida ”överlägset” Israel.

I motsats till Israel är nämligen Hamas berett att aktivt och målmedvetet använda civila och byggnader som vapen i kriget. En av ledarna, Ayman Taha, uttryckte detta för nyhetsbyrån AP med att konstatera att Hamas styrkor ”finns närvarande på varje gata och i varje hus”.

Också synen på konflikter och krig ger Hamas vapen av det icke materiella slaget.

Enligt Hamasledaren Osama Hamdan innebär Israels markoffensiv att ”himlens portar har öppnats för Hamas martyrer”.

Hamasledarna vet mycket väl att deras krigstaktik leder till att många civila får sätta livet till, såras och lider.

Men det ingår i deras vapenarsenal. De vet att det är Israel som huvudsakligen kommer att beskyllas för offren.

Verkligheten är därför just som ärkebiskop emeritus John Vikström uttrycker det (Hbl 8.1.): ”Israels agerande är den mest effektiva metoden att skapa nya terrorister”.

Men slutsatsen av att detta kan väl knappast vara att Israel bör avstå från att försvara sitt land och sitt folk?

Israels försvarsminister Ehud Barak har för sin del i ett tal till israelerna konstaterat att man tvingas ”betala ett högt och smärtsamt pris” för operationen, som döpts till Gjutet bly.

I dessa uttalanden kan man se två centrala skillnader i synen på kriserna och krigen.

För Hamas är det fråga om ett överjordiskt kall att med alla medel utrota den judiska staten Israel. Ett kall som öppnar himlens portar om det kräver ens liv att förverkliga det.

För Israel är det nödvändigt men smärtsamt att på detta sätt försvara sin rätt att finnas till och medborgarnas rätt till ett normalt liv.

Orsaken till den nu aktuella väpnade konflikten är också primärt att Hamas valde att eskalera sina raketangrepp mot Israel. Ännu i september och oktober gjordes endast två respektive tre angrepp. I november var antalet 150 och i december 120.

Man kan naturligtvis spekulera i vilken betydelse till exempel val i Israel och USA har, men som sagt: det primära är att Israel inte får leva i fred, i lugn och i ro.

Att kriget har konsekvenser som humanitärt sett är oacceptabla förändrar inte den saken.

Låt oss avsluta med ett tankeexperiment. Vem eller vilka tror eller anser ni att Israel skulle angripa militärt om alla de som nu önskar och arbetar för dess undergång skulle erkänna dess existens och judarnas rätt att leva i lugn och ro i sitt eget land?

Stig Kankkonen

Stig Kankkonen



Liisa Tuovinen vill viga homosexuella par – men inte förrän lutherska kyrkan ger grönt ljus.

äktenskapet. Viga eller inte viga? Det frågar sig många präster nu, då det framkommit att prästerna ur juridisk synvinkel torde ha rätt att viga också homosexuella par när den nya lagen träder i kraft – oberoende av kyrkans linje i frågan. 28.4.2016 kl. 00:00
På Åland finns sammanlagt tio församlingar, flera av dem behöver nu en ny herde.

åland. Kyrkoherdetjänsten i Mariehamn har utannonserats två gånger, men inte fått sökande. Snart blir ytterligare tre kyrkoherdetjänster lediga på Åland. Hur ska herdebristen lösas? 26.4.2016 kl. 14:57

Sex kristna kyrkbyggnader hör till de 6 300 tomter i sydöstra Turkiet som den turkiska staten tvångsinlöst. 26.4.2016 kl. 07:22

äktenskap. Förra året ingicks aningen fler äktenskap än de två föregående åren 2013 och 2014. Det visar Statistikcentralens senaste framställning. 25.4.2016 kl. 16:20

Vad ska man göra med sitt häftiga temperament? 22.4.2016 kl. 14:05
Har du en förfader som varit tjänsteman?
Försök med att knappa in namnet i Arkivverkets digitalarkiv – kanske får du napp. KP:s redaktör hittade morfars farfars tjänste-
förteckning.

slktforskning. Om sekretessbestämmelserna vållar problem för släktforskaren kan församlingen hjälpa. 22.4.2016 kl. 13:52
Här, i Templet på Nylandsgatan i Helsingfors, har Eva Kleman fortfarande sitt arbetsrum. Men i hemmet i Munksnäs samlas redan flyttlådorna på hög inför det nya uppdraget i Sverige.

frälsningsarmén. – Jag kan nästan tycka att det är ett större under av Gud att orka hålla mig under armarna än att göra mig helt frisk, säger Eva Kleman, nyutnämnd kommendör för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland. 22.4.2016 kl. 13:45

hanna lehtonen. För tre år sedan var hon osäker på om någon alls skulle vilja sjunga i hennes kör. 21.4.2016 kl. 07:16
Jenny Salminen ska vända Janina Salminen i framstupa sidoläge. Johan Nyman instruerar.

frsta hjlp. De lär sig rädda liv - till takten av Bee Gees hitlåt Stayin’ Alive. 20.4.2016 kl. 07:00

understd. Förbundet Kyrkans Ungdom (KU) fick 11 000 euro när Kyrkostyrelsens plenum delade ut understöd till kyrkliga organisationer. 19.4.2016 kl. 15:39

lediga tjnster. Däremot ville fyra bli stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet i Borgå, och en kyrkoherde i Sjundeå. 18.4.2016 kl. 15:45

tempelplatsens kyrka. Tusentals turister gästar sommartid tempelplatsens kyrka varje dag. 18.4.2016 kl. 11:17

våga fråga. Veckans läsarfråga handlar om föräldrar som lägger sig i sina vuxna barns liv. 18.4.2016 kl. 09:59

scouting. Under Scoutveckan 18-24.4 hörs och syns scouterna extra mycket. 15.4.2016 kl. 13:56

Försvarsmakten. Dopundervisning och att vistelsen i Finland är registrerad räcker för den som vill bli döpt och medlem i den evangelisk-lutherska kyrkan. 15.4.2016 kl. 11:36

Mikael Lindfelt är en i raden av många teologer som varit rektorer vid ÅA – den senaste var Gustav Björkstrand.

UTNÄMNING. Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP. 2.2.2022 kl. 14:59
– Jag ville skriva för att skapa en dialog, där det inte finns en dialog idag, säger Patrick Tiainen.

Bok. Fem år efter att Patrick Tiainens tillvaro kraschade har han skrivit en bok om sin livkris. – Nu tänker jag att det viktigaste är att höra hemma hos sig själv. En viss brustenhet får jag fortsätta att leva med och vara redo att bära med mig resten av livet. 2.2.2022 kl. 10:30
Teemu Hälli tror att vi kommer att märka att coronapandemin sätter spår som tar länge att reparera.

Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42
Sara Grönqvist är för tillfället tf kyrkoherde i Väståboland, medan Janne Heikkilä är kyrkoherde i Korsnäs.

TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43
Päivi Huhtanen skattar sig lycklig som haft föräldrar, en man och vänner som förstått sig på hennes viljestyrka.

ÅSIKTER. Päivi Huhtanen var flickan med många åsikter i skolan – något som väckte motstånd. Hon har ofta gått mot strömmen och vågat ta oväntade beslut, som till exempel den där morgonen när hon blev ursinnig på Juha Sipilä. 1.2.2022 kl. 14:09