Skrifterna talar om Jesus

Teologi. Den kristna tron är stadigt förankrad i Gamla testamentet, som Jesus kallade Skriften, men som han själv sade: Ni är tröga och oförståndiga att förstå vad profeterna har sagt. 30.12.2008 kl. 00:00

– Vi har en Frälsare som kommit för att rädda oss och det är något som ibland är svårt att erkänna, sade Antti Laato.

Det blev en djupdykning i  bibeltexter och kristendomens judiska rötter då Lausannerörelsens avdelning för  evangelisation bland judar (JUST) samlades till sin årliga Israeldag. Samlingen hölls i Myrbacka kyrka i slutet av november.

Allt måste uppfyllas

Antti Laato, professor vid Teologiska fakulteten i Åbo Akademi, tog avstamp i ett av sina forskningsobjekt, det vill säga Emmausvandringen, som evangelisten Lukas berättar om i kapitel 24. Den Uppståndnes möte med två bedrövade lärjungar resulterade i ett oförglömligt bibelstudium där Jesus punkt för punkt förklarade vad  som skrivits om honom ”överallt i hela Skriften”. I slutet av samma kapitel rapporterar Lukas om hur Jesus kort därefter  uppenbarar sig för en större lärjungaskara och undervisar dem ännu mera detaljerat (Luk 24:44-49). ”Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag, hos profeterna och i psalmerna”, sade han och ”öppnade deras sinnen så att de kunde förstå Skrifterna”: Messias skulle lida och uppstå från de döda på tredje dagen, och syndernas förlåtelse genom omvändelse skall förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem.

– När Skrifterna öppnas, börjar lärjungarna inse innebörden av Jesu uppdrag. Gamla testamentet är grunden när man söker Gud, slog Laato fast samtidigt som han skisserade upp kristologins (läran om Kristus) inträde på världsscenen.

Källor i skarven mellan GT och NT

Med Jesu bibelföreläsning på Emmausvägen som utgångspunkt befinner sig den kristna tron alltså stadigt på gammaltestamentlig grund. Det handlar om judisk bibeltolkning om den utlovade Frälsaren, Messias.

För att närmare gå in på Nya testamentets kristologi anser Laato att ett studium om vad den tidens judiska bibelförklaringar gick ut på är av nöden. Det handlar alltså om Det andra templets tid, i skarven mellan Gamla och Nya testamentet, som slutar år 70 eKr då templet förstördes av romarna.

– Det finns en hel del bevarade skrifter: de gammaltestamentliga apokryferna, judiska pseudepigrafer och apokalyptiska texter, som skrevs i en del bibliska personers namn, till exempel Esra och Henok, vidare Qumrantexterna samt skrifter av den judiska filosofen Filon och den judiska historikern Josefus.

Guds Vishet

Ett nedslag i Ordspråksboken ger ett exempel på hur ovannämnda textstudier klarlägger de stora sanningarna om Kristus.

Kapitel 8:22-31 ger en beskrivning av en person, Visheten, som assisterade Gud vid skapelsen. Visheten har funnits vid Guds sida redan ”i begynnelsen innan jorden fanns”, och är ”skapad som det första”. ”När han spände upp himlen var jag där”, står det.

– Genom Visheten – Kristus –  skapade Gud världen. Han är också Guds personliga svar på varför världen skapades, sade Laato och förklarar det hebreiska ordet ”qana”, som betyder ”skaffa”, ”köpa” men också ”skapa”. Gud skaffade före tidernas begynnelse Visheten till arbetskamrat.

Perspektiven hisnar då Laato går vidare till Bibelns skapelseberättelse där Gud säger: ”Vi ska göra människor till vår avbild”.

Vilka ”vi”?

– Syraks bok, som hör till de apokryfiska böckerna, sätter likhetstecken mellan Visheten och Guds Ord. Också Salomos vishetsbok talar om ett ”vi”.
Laato anser att den judiska Vishetsteologin och skapelseberättelsens första ord i Genesis, ”I begynnelsen skapade Gud ...”, troligen ligger  bakom

Johannesevangeliets  inledningsord: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud och Ordet var Gud. Han var från begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till ...”

Den intresserade bibelläsaren kan vidare begrunda 1 Kor 8:6, Kol 1:15-20 och Hebr 1:1-3.

Guds  Son

Ett annat studium gäller ”Människosonen” och ”Guds Son”, två nyckelbegrepp i läran om Kristus. Laato hänvisar till Daniels bok, kapitel sju där vers tretton talar om ”en som liknade en människa”. Parallellt med Daniels syn kan man studera Henoks första bok, en tidig judisk skrift, som närmare beskriver Människosonen. I Bibeln nämns Henok i Första Mosebok kapitel fem.

Här kommer vidare en av Qumrantexterna, den så kallade Guds Son-texten, till hjälp i förståelsen.

– I den arameiskspråkiga texten kallas Människosonen i Daniels bok här för Guds Son. Qumrantexten påminner om bebådelsetexten i början av Lukasevangeliet och ängeln Gabriels ord: ”Han skall bli stor och kallas den Högstes son ... hans välde skall aldrig ta slut ...  barnet skall kallas heligt och Guds son”.

– Nya testamentets kristologi är alltså även här grundad i judisk tro.

Gud av Gud

Citat och exempel från ett stort utbud av bevarade texter duggar tätt i Laatos vetenskapliga föreläsning. Hans slutsats är emellertid entydig: Nytestamentlig kristologi har sin bakgrund i Gamla testamentet och judiska bibelförklaringar under andra templets tid. Också den nicenska trosbekännelsen från år 325 återspeglar i sin lära om Kristus den judiska monoteistiska trosuppfattningen:

”Vi tror på en Gud, / en allsmäktig Fader, / som har skapat himmel och jord och allting, / både det synliga och det osynliga: och på en Herre, Jesus Kristus, / som är Guds enfödde Son, / av Fadern född före all tid, / Gud av Gud,  / ljus av Guds klarhets ljus, / sann Gud av sann Gud, / född och icke gjord, / samma väsende som Fadern, / genom vilken alla ting är gjorda ...”

Kristina Fernström



Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18