"Julfreden börjar i hemmet"

Kyrka. Vår gemensamma frid byggs upp av hem där alla har det tryggt. Vi måste fästa uppmärksamhet vid kravet på ett samhälle fritt från våld på alla nivåer, hälsar ärkebiskop  Jukka Paarma i juletider. 23.12.2008 kl. 00:00

– Kristenheten står inför en stor fest. Vi är vana att se julen som en tid för stilla gemenskap, men tyvärr är det så att julen i många hem inte kommer med frid och kärlek, påminner ärkebiskop Jukka Paarma.

– Tigandet om våld i nära relationer måste upphöra, kräver ärkebiskopen.

Under hösten har vårt land skakats av nyheter om våldsdåd med dödlig utgång i finländska familjer. Sådant får en att stanna upp. Förvirring, rädsla och otrygghet tar över. Vi har tvingats erkänna att vi inte alltid vet vad som händer inom hemmens fyra väggar.

Våldsstatistiken visar att julen är en tid då många familjerelationer råkar i kris och problem som kanske länge har pyrt under ytan trappas upp. När den hårt pressade vardagen möter en efterlängtad helg kommer känslorna till ytan och förväntningarna är stora. I vissa familjer kan det visa sig att de konflikter som man har mött, den belastning som arbetslivet innebär och julens gemensamma fest blir en alltför svår kombination: som känt ökar antalet polisutryckningar till privata hem under julhelgen.

Ärkebiskopen kräver därför nolltolerans mot våld i alla hem. Våld i nära relationer är en grav kränkning av de mänskliga rättigheterna och ett brott som inte får accepteras. Vi får inte heller glömma bort de djupa spår som mentalt våld sätter i människors sinnen.

– Det måste bli ett slut på det tigande som omgärdar den här frågan. Julfreden måste sträcka sig ända till våra hem.

Ingrip i tid mot hot om våld

Avgörande för förebyggande insatser är att man tar tag i problemen och börjar nysta upp en ångestladdad situation i tid. Hot om våld får inte tillåtas eller tolereras. Grannar, släktingar och vänner måste ta mod till sig och ingripa i tid när situationen i en familj hotar att urarta i våld. Stöd från anhöriga och vänner är oersättligt för en människa som har upplevt våld eller hot om våld.

– När offrets egna resurser tryter behöver människorna i den närmaste kretsen ta sitt ansvar och visa att de bryr sig. Den som har upplevt våld i en nära relation får inte lämnas ensam, påminner ärkebiskop Jukka Paarma.

Förutom de hjälpande samhällsorgan som finns kan man ringa kyrkans Samtalstjänst för att tala om sådant som tynger en och tillsammans med en medmänniska försöka hitta alternativa lösningar på en problemtyngd situation. Samtalstjänst har jour som vanligt även under julhelgen.

Fridfull jul för barnen

Det är också viktigt att komma ihåg att våld inte är ett internt relationsproblem mellan två vuxna, utan att familjevåld även påverkar barnen. Redan en spänd och ängslig atmosfär kan i sig vara skadlig för ett barns uppväxt, även om barnet slipper bevittna direkta våldshandlingar eller själv bli utsatt för misshandel. Tre av fyra finländare motsätter sig barnaga som uppfostringsmetod, men trots att attityderna har förändrats misshandlas barn fortfarande i finländska hem.

– Vuxna har allt skäl att stanna upp under julen och fundera över vilka minnen och modeller för familjehögtider vi vill ge våra barn.

När julfreden förkunnas heter det ”varder förty härigenom en allmän julfred kungjord och påbjuden, med åtvarning till envar att denna högtid med tillbörlig andakt fira, och i övrigt iakttaga ett stilla och fridsamt uppförande”.

– Den förkunnelsen är det gott att efterleva i de hem som förbereder sig för julfirandet, konstaterar ärkebiskopen.

KT



Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54
Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola känner sig pirriga och ivriga inför premiären imorgon, den 30 juni.

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30
Dennis Svenfelt och Bo-Göran Åstrand.

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08
– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00
– Jag värdesätter att rörelsen är driven mot gemenskap, säger Matti Aspvik.

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44
Kyrkan vinner på skattereformen, och det kommer på sina håll att leda till sänkt kyrkoskatt. Men antagligen inte på alla orter.

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41

I december 
ger kvartetten
som jobbar i församlingen 
i Sibbo julkonserter i Sibbo gamla kyrka.

sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08
Med sin bok vill Jennifer Granqvist öppna en dialog om religiöst trauma.

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17
Rolf Steffansson konstaterar att det sker en ekonomisk polarisering mellan församlingarna.

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04
Sara Mikander och Catharina Englund framhåller att det inte finns något trauma som är så stort att det inte finns någon hjälp att få. Det finns alltid hjälp.

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20
Ärkebiskop Tapio Luoma, biskop Bo-Göran Åstrand och Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus diskuterade krig och ekonomi, bland mycket annat.

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52