"Julfreden börjar i hemmet"

Kyrka. Vår gemensamma frid byggs upp av hem där alla har det tryggt. Vi måste fästa uppmärksamhet vid kravet på ett samhälle fritt från våld på alla nivåer, hälsar ärkebiskop  Jukka Paarma i juletider. 23.12.2008 kl. 00:00

– Kristenheten står inför en stor fest. Vi är vana att se julen som en tid för stilla gemenskap, men tyvärr är det så att julen i många hem inte kommer med frid och kärlek, påminner ärkebiskop Jukka Paarma.

– Tigandet om våld i nära relationer måste upphöra, kräver ärkebiskopen.

Under hösten har vårt land skakats av nyheter om våldsdåd med dödlig utgång i finländska familjer. Sådant får en att stanna upp. Förvirring, rädsla och otrygghet tar över. Vi har tvingats erkänna att vi inte alltid vet vad som händer inom hemmens fyra väggar.

Våldsstatistiken visar att julen är en tid då många familjerelationer råkar i kris och problem som kanske länge har pyrt under ytan trappas upp. När den hårt pressade vardagen möter en efterlängtad helg kommer känslorna till ytan och förväntningarna är stora. I vissa familjer kan det visa sig att de konflikter som man har mött, den belastning som arbetslivet innebär och julens gemensamma fest blir en alltför svår kombination: som känt ökar antalet polisutryckningar till privata hem under julhelgen.

Ärkebiskopen kräver därför nolltolerans mot våld i alla hem. Våld i nära relationer är en grav kränkning av de mänskliga rättigheterna och ett brott som inte får accepteras. Vi får inte heller glömma bort de djupa spår som mentalt våld sätter i människors sinnen.

– Det måste bli ett slut på det tigande som omgärdar den här frågan. Julfreden måste sträcka sig ända till våra hem.

Ingrip i tid mot hot om våld

Avgörande för förebyggande insatser är att man tar tag i problemen och börjar nysta upp en ångestladdad situation i tid. Hot om våld får inte tillåtas eller tolereras. Grannar, släktingar och vänner måste ta mod till sig och ingripa i tid när situationen i en familj hotar att urarta i våld. Stöd från anhöriga och vänner är oersättligt för en människa som har upplevt våld eller hot om våld.

– När offrets egna resurser tryter behöver människorna i den närmaste kretsen ta sitt ansvar och visa att de bryr sig. Den som har upplevt våld i en nära relation får inte lämnas ensam, påminner ärkebiskop Jukka Paarma.

Förutom de hjälpande samhällsorgan som finns kan man ringa kyrkans Samtalstjänst för att tala om sådant som tynger en och tillsammans med en medmänniska försöka hitta alternativa lösningar på en problemtyngd situation. Samtalstjänst har jour som vanligt även under julhelgen.

Fridfull jul för barnen

Det är också viktigt att komma ihåg att våld inte är ett internt relationsproblem mellan två vuxna, utan att familjevåld även påverkar barnen. Redan en spänd och ängslig atmosfär kan i sig vara skadlig för ett barns uppväxt, även om barnet slipper bevittna direkta våldshandlingar eller själv bli utsatt för misshandel. Tre av fyra finländare motsätter sig barnaga som uppfostringsmetod, men trots att attityderna har förändrats misshandlas barn fortfarande i finländska hem.

– Vuxna har allt skäl att stanna upp under julen och fundera över vilka minnen och modeller för familjehögtider vi vill ge våra barn.

När julfreden förkunnas heter det ”varder förty härigenom en allmän julfred kungjord och påbjuden, med åtvarning till envar att denna högtid med tillbörlig andakt fira, och i övrigt iakttaga ett stilla och fridsamt uppförande”.

– Den förkunnelsen är det gott att efterleva i de hem som förbereder sig för julfirandet, konstaterar ärkebiskopen.

KT



Kyrka. Kyrkan skärper ansökningskraven för att bevilja rikskollekter. Transparensen ska ökas genom att ändamålet för rikskollekten ska vara tydligt avgränsat. 27.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan ska aktivt ta del i samhällsdiskussionen och erbjuda en etiskt hållbar livsstil. Annars riskerar den att marginaliseras, säger biskoparna Askola och Koivunen Bylund. 27.5.2011 kl. 00:00

Människa. Vi har det bättre än någonsin förr, men vi mår uselt. Varför? Kanske för att vi har tappat bort vårt existentiella livskarta. Cecilia Melder har forskat i existentiell hälsa. 27.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Både den finska och den svenska lutherska evangeliföreningen förlorar missionsunderstöd. 26.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Johanneskyrkan blir centrum för all svenskspråkig församlingsverksamhet i Helsingfors centrum. 26.5.2011 kl. 00:00

Människa. När Keth Sainio återvände till Finland efter trettio år som missionär i Afrika visste hon inte vad hon skulle göra av sig själv. 26.5.2011 kl. 00:00

May Wikström. Kaffejuryn håller session. Plats: Mannerheimvägen 16. Ärende: Gåvoetik. 26.5.2011 kl. 00:00

Ledare. Skräpberget efter guldfesten i Helsingfors centrum lär ska ha varit värre för stadens renhållningsarbetare än förödelsen efter förstamajfirandet. Likväl gick det att städa bort och förlåtas ganska snabbt. 26.5.2011 kl. 00:00

Samhälle. Fontana Medias vd Marcus Henricson åtalas i Borgå tingsrätt för händelser i samband med hans tid som stadsdirektör år 2007, samt sådant som skett år 2006, innan han tillträdde posten. 25.5.2011 kl. 00:00

Människa. Varannan fredag åker en av bilarna ut ur Bob Nymans garage i Nykarleby. I stället plockar han fram bord, stolar och grillen. Sen droppar männen in, en efter en. 25.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det råder delade åsikter om vad som ska göras med församlingens mark runt den före detta prästgården i Nedervetil. 24.5.2011 kl. 00:00

Kultur. – Hade jag varit ordförande eller tränare hade jag sagt att vi delar på en flaska champagne om vi vinner. Vi skålar och lägger korken på så länge vi representerar Finland. 24.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. – Trenden är den att allt färre präster vill arbeta i enprästförsamlingar, säger stiftsdekan Sixten Ekstrand vid domkapitlet och kommenterar det faktum att sju av elva lediga prästtjänster inte inom utsatt tid fått några sökanden. 24.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ungdomssamlingen Höstdagarna arrangeras nästa gång i Lempäälä, cirka 20 km söder om Tammerfors. 23.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Aki Kaurismäkis film Le Havre har belönats med den ekumeniska juryns specialomnämnande under filmfestivalen i Cannes, rapporterar Yle. 23.5.2011 kl. 00:00

Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06