Där hjälpen finns

Ledare. Advents- och jultidens budskap, liksom för övrigt hela det kristna budskapet, är på många sätt nästan ett absurt budskap, alltså ett orimligt, förnuftsvidrigt, paradoxalt och omöjligt budskap. 18.12.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det börjar redan med första söndagen i advent, den första söndagen i det nya kyrkoåret. Då rider timmermanssonen Jesus från Nasaret in i det ockuperade Jerusalem på en åsna och mottas med den konungsliga hälsningen Hosianna.

I den bilden är det egentligen ingenting som stämmer.
En kung kommer inte ödmjukt ridande på en åsna utan sitter förmodligen mycket självmedveten på en stridshäst med full mundering. Han kommer inte heller ensam utan i sällskap av ett stort följe likaså mycket självmedvetna beledsagare.
Det är en sådan man kan hälsa med Hosianna, som är en bön om hjälp och frälsning. Det är ju en sådan som har den makt och de medel som behövs för att hjälpa.

Rimligare blir det inte av att julens budskap om världsalltets Herre tar formen av ett litet barn i ett stall, omgiven av en pappa som mänskligt sett inte är hans pappa och en mamma som fortfarande är jungfru. Alla omgivna av lukter och läten som finns i ett stall med djur av olika slag.
Sedan kommer herdarna till stallet och som pricken över i-et kommer män, som påstås vara visa, med dyra gåvor till det lilla barnet. Också de vänder sig till honom som man vänder sig till en konung.

I över 2000 år har historien om hur Gud tog mänsklig gestalt återberättats från generation till generation. Genom 2000 år har berättelsen inspirerat miljontals människor, gett dem hopp och mod, tröst och glädje.
Miljontals människor har stämt in och stämmer in i de hosiannarop som först skallade på gatorna och mellan husen i Jerusalem.
Historien har visat att bönerna om hjälp riktades till rätt person, till den osannolika konungen på en åsna, till det lilla barnet i krubban.
Det är där hjälpen har funnits och det är där den finns också i dag.

Som vi vet förbyttes hosiannaropen snabbt till krav på att judarnas konung skulle korsfästas. Den som man tidigare vänt sig till med bön om hjälp sågs förmodligen som något av en förrädare. Där man tidigare hade sett en hjälpare såg man en förrädare.
Besvikelsen gällde inte det som hade lovats, utan det att de förväntningar som hade ställts inte hade infriats. Besvikelsen gällde med andra ord löften som aldrig hade getts.

Det finns mycket i detta som vi skulle göra väl i att komma ihåg.
Vem, vilka eller vad är det vi vänder oss till med våra böner och ibland till och med rop på hjälp? Är det sådana som verkligen kan hjälpa eller sådana som endast ger ett sken av att kunna det?
Vad är det egentligen vi ber om? Är det sådant som vi verkligen behöver eller är det sådant som vi helt egoistiskt bara vill ha?
Och vad är det vi blir besvikna på? Är det kanske det att vi inte får exakt det som vi förväntat oss trots att det vi får är bäst för oss, men på något annat sätt än vi hade tänkt och föreställt oss?

Det kristna budskapet om Gud som blev människa i Jesus Kristus, och med honom ger oss allt, visar var hjälpen finns.
Frågan är om vi söker hjälpen där, eller om vi väljer att söka den på annat håll.

Kyrkpressen tillönskar alla en Välsignad jul!

Stig Kankkonen



religionsfrihet. Kyrkomötesombuden är kritiska till att riksdagsledamoten utreds för hets mot folkgrupp. Räsänen har enligt dem endast framfört den kristna synen på homosexualitet. Rättsväsendet kan inte avgöra frågor om bibeltolkning eller "vilken sexuell livsstil som är förenlig med Guds vilja". 8.11.2019 kl. 12:45
Mari Puska, Rolf Steffansson, Mia Anderssén-Löf, Stina Lindgård, Jan-Erik Nyberg och Ann-Mari Audas-Willman ställer upp i valet av prästombud i kyrkomötet.

Kyrkomötet. Fyra kvinnor och två män ställer upp på listan ”Tillsammans”, som tävlar om två platser som prästombud i kyrkomötet. I listans programförklaring står bland annat att par av samma kön ska få möjlighet till kyrklig vigsel, att kyrkan ska ha nolltolerans för trakasserier och att kyrkan ska gå mot en koldioxidneutral framtid. 7.11.2019 kl. 16:03
I dag behöver den som ska döpas två faddrar som är medlemmar i kyrkan. Snart krävs bara en.

dop. I framtiden behöver den som döps bara en fadder som är konfirmerad medlem i kyrkan. Ändringen ska sänka tröskeln till dopet och göra doparrangemangen smidigare både för familjer och församlingar. 7.11.2019 kl. 14:46

Kyrkomötet. Tydliga prioriteringar och inget osthyvlande, löd budskapet från kyrkomötets ekonomiutskott. I nästa års budget ingår pengar för att förverkliga kyrkans klimatstrategi och för att anställa en koordinator för pilgrimsvandringsverksamheten. 7.11.2019 kl. 12:30
Ärkebiskop Tapio Luoma.

Kyrkomötet. Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade mandatperiodens sista kyrkomöte med ett tal om maktutövning och ansvar. 4.11.2019 kl. 11:22
Andreas Nykvist är med i Kristna brväringsgruppen och "diggar" stämningen på Höstdagarna.

Höstdagarna. Bra stämning! Kul! Råddigt! Gemenskap! Så säger ungdomarna själva när de kommenterar Höstdagarna. En samling som lockat kring 600 deltagare till Toijala också i år. Och biskopen bidrog med att berätta något som gjorde alla helt tysta. 2.11.2019 kl. 17:24
En grav i havet är också en grav, men det är ändå inte riktigt samma sak.

allhelgona. Vad betyder det att ha en grav att gå till? Mycket. 2.11.2019 kl. 11:13
Mia Bäck är kyrkoherde i Åbo.

betraktat. "Det känns tryggt att ha en uppståndelsepärla att gripa mellan de hårt böjda och ledsna fingrarna. Det känns värdefullt att få dela både sorgen och hoppet", skriver Mia Bäck inför Alla helgons dag. 1.11.2019 kl. 14:20
Elina Takala märker ofta att de människor som befolkar romaner också finns i verkliga livet.

läsning. När vi läser undersöker vi våra sår – men vi vårdar dem också. Teologen Elina Takala forskar i den amerikanska författaren Marilynne Robinsons Gilead-trilogi. 1.11.2019 kl. 11:05
Thomas Rosenberg tycker att församlingsrådet i Agricola svenska församling borde tänka om.

agricola församling. Thomas Rosenberg, viceordförande i gemensamma kyrkofullmäktige i Agricola svenska församling, försöker få en ändring i församlingsrådets beslut att säga upp prenumerationen på Kyrkpressen för sina medlemmar 2020. 31.10.2019 kl. 18:28
Martti Vähäkangas, Marcus Henricson och Olav S Melin ställer upp för listan "För Kristi kyrka".

kyrkomötesval. Fler tunga namn ställer upp på listan "För Kristi kyrka", som samlar kandidater inför valet av lekmannaombud i kyrkomötet. 31.10.2019 kl. 14:46
Kai Sadinmaa säger att man också kan tända ljus hemma om graven är för långt borta.

Begravningsplatser. Fjolårets sommar på Malms begravningsplats tvingade Kai Sadinmaa att möta sin dödsrädsla. Nu känns begravningsplatsen rik och levande. 31.10.2019 kl. 00:01
Dessa sex har representerat Borgå stift och Åland i kyrkomötet.

Kyrkomötet. I snart fyra år har samma gäng samlats i Åbo varje maj och november för att rita upp kyrkans riktning. Nu är deras tid snart slut. I februari blir det nytt kyrkomötesval. Kyrkpressen ställde två frågor till de ombud som representerat Borgå stift och Åland för att ta reda på vad arbetet i kyrkomötet egentligen går ut på. 31.10.2019 kl. 07:00
Förhoppningen är att begravningsportalen ska hjälpa människor med de praktiska arrangemangen.

begravning. Genom att logga in på begravningsportalen kan du boka både kapell och präst – och församlingen hör av sig till dig så snabbt som möjligt. 31.10.2019 kl. 00:01
Anna-Pia Svarvar bor en del av veckan i Åbo, där hon studerar teologi.

Förändring. När Anna-Pia Svarvar fick ett barn med ett handikapp förändrades precis allt, också hennes åsikter. Idag studerar hon teologi med målet att bli präst. 30.10.2019 kl. 15:28

Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13