Bön för klimat och barn

Kyrka. Nästa år ordnas två ekumeniska böndagar.  Republikens president Tarja Halonen har undertecknat de två böndagsplakaten. 13.12.2008 kl. 00:00

Temana för plakaten är klimatförändringen och barnens rättigheter.

Den första böndagen infaller under den ekumeniska böneveckan och den andra under ekumeniska ansvarsveckan. Man rekommenderar att böndagsplakatet läses upp i gudstjänsten eller vid något annat församlingsevenemang på första böndagen den 18 januari. Finlands ekumeniska råd skickar böndagsplakatet till alla finsk- och svenskspråkiga kristna församlingar.



Plakat om två ekumeniska böndagar år 2009

För finländare är naturen – skogar och sjöar, havet eller fjällvärlden – ett påtagligt bevis för kontakten med livgivaren. I den kristna trons kärna finns tron på Gud som skaparen. Skapelsen är ett konkret uttryck för Guds utgivande kärlek.

Var och en är skapad att finnas till för andra skapade varelser. I bibelns skapelseberättelse får människan i uppgift att bruka och vårda den goda och vackra skapelsen (1 Mos. 2:15).

Syndafallet berättar om hur människans själviskhet blev ett hinder för lydnad och ödmjukhet. Kontakten till skaparen bröts och människans relation till andra skapade varelser stördes. Människans behov att tacka för skapelsens gåvor och be för andra skapade varelser försvann. Den som skulle vårda och skydda blev exploatör och utnyttjare.

Atmosfären är ett villkor för liv på jorden. Klimatförändringen påverkar hela mänskligheten. Dess mångfaldiga följdverkningar ökar ojämlikheten och blir en tyngre börda att bära för de fattiga än för de rika. Klimatförändringen är ett faktum idag och ett hot mot våra barns framtid.

Förstörelsen av skapelsen tar sig också uttryck i orättvisor och våld mot andra människor. Enligt Nya testamentet våndas skapelsen tillsammans med människorna i väntan på sin befrielse (Rom 8:22-23). När vi glömmer och förnekar följderna av människans handlingar begår vi en synd. I första hand tvingas våra barn bära konsekvenserna av detta.

Tron på befriaren gör de kristna till ett folk med nytt hopp. Frälsning från undergång och dödens välde gäller hela mänskligheten och hela skapelsen, allt liv. Människan kan förnya sin kontakt till skapelsen och på nytt se andra skapade varelser som sina bröder och systrar. Hon kan återgå till sin uppgift att bruka och vårda jorden och så bli Guds medarbetare (Gal. 5:13).

Det är kyrkornas och enskilda kristnas uppgift att lyfta fram hoppet. Därför är arbetet att bevara balansen i naturen en del av en kristens andliga liv. Daglig strävan och en enkel livsstil hör till kristendomens och många andra religiösa traditioner. De lär oss förnöjsamhet och respekt gentemot Guds gåvor.

Kampen mot klimatförändringen är en investering för framtiden. Den förutsätter förändrade attityder och vanor och kallar oss att oförtrutet fortsätta arbeta. Kyrkorna deltar i detta arbete förankrade i de kristna grundvärdena.

Dagens barn får uppleva följderna av våra handlingar och frukterna av attitydförändringar som gjorts för deras skull. Barn har rätt att förvänta sig förändring. Detta hänvisar också Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter till, vars 20-årsjubileum vi firar 2009. Barnkonventionen är det människorättsdokument som godkänts av flest länder i världen.

Enligt avtalet har barn rätt att växa och bli sig själva tillsammans med trygga vuxna. Barn har rätt till mat, omsorg och skydd. Barn har rätt till sin egen kultur och religiösa tradition i byggandet av en egen identitet och världsbild.

Alla barn är lika mycket värda. Naturkatastrofer, följderna av klimatförändringen och andra ekokatastrofer, krig, ockupation, flyktingskap och hopplös fattigdom drabbas barnen allra mest.

Jesus lyfter fram barnet som förebild åt de vuxna (Luk.18:15-17). Barnet är en förebild i tro, hopp, tillit och förnyelse. Genom arbetet för barnets rättigheter bygger vi en bättre framtid för hela världen.

Helsingfors den 4 december 2008
Republikens president
Tarja Halonen

KT/CM



Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00