Pengarna eller livet

Ledare. Avsikten med så kallade upphandlingsavtal är att få optimal valuta för pengarna, alltså bästa tänkbara produkt till bästa tänkbara pris. I praktiken är det frågan om att till lägsta pris få den service eller de varor beställaren vill ha. Beställaren konkurrensutsätter med andra ord leverantörerna. 11.12.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I upphandlingskontraktet anges de villkor man kommit överens om, bland annat vad köparen har för kvalitets- och leveranskrav beträffande det som kontraktet gäller.

Formellt är det alltså så att den som beställer något avgör vilka kvalitetskrav som gäller. Men kvaliteten är endast ett av i allmänhet ganska många element som måste tas med i den slutliga bedömningen av vilket upphandlingsavtal som är det förmånligaste. Därför gäller det också att besluta om vilken tyngd just kvaliteten har då avtalen ställs mot varandra.
Dessutom är detta med kvalitet ibland mycket komplicerat. Inte minst då det gäller service består kvaliteten av en rad faktorer som för sig kan bedömas olika.

Även om allt detta är viktigt visar några händelser de senaste veckorna att det finns en mycket djupare dimension i konkurrensutsättnings- och upphandlingssystemet. En dimension som kan sammanfattas i den traditionella fråga rånaren ställer sitt offer: pengarna eller livet.
De händelser som här avses är tragedin med ett gammalt par som särades åt av byråkrater då de institutionaliserades, nyheten om att Bertahemmets invånare måste flytta som en följd av att hemmet inte hängde med i konkurrensen och hotet mot omtyckta, välfungerande daghem i Esbo som inte heller de klarade sig i konkurrensen.

I dessa fall – och säkert många, många andra – handlar det ytterst om hur beslutsfattarna bedömer förhållandet mellan pengarna och livet. Naturligtvis inte bokstavligt så att någon hotas till livet, men väl så att livskvaliteten väsentligt och kanske till och med avgörande kan försämras för dem som berörs.

Förenklat sagt är frågan om ekonomin och regler för ekonomiskt relaterade beslut ska vara det viktigaste eller om människan och hennes välbefinnande är utgångspunkten och målet för våra val.
De nämnda exemplen visar vad det i praktiken är frågan om.

Att skilja åt äkta makar som i decennier delat vardag och helg, sorg och glädje, framgång och motgång bara för att de som ett gammalt par med hälsoproblem inte passar in i systemet är inte att sätta människan i centrum.
Att tvinga åldringar som mår bra och trivs att byta miljö bara för att det som varit och är deras hem inte fyller byråkraternas krav till alla delar är det inte heller.

Självfallet är ekonomisk realism och sunt fögderi en grundförutsättning för att vi ska kunna slå vakt om välfärdssamhället.
Den allmänna utvecklingen gör det emellertid berättigat att fråga om vi i vår strävan att vara realister och goda förvaltare i praktiken håller på att montera ner den genuina välfärd som ger människor värdighet och trygghet i livets alla skeden.
Så går det nämligen om pengarna blir viktigare än livet.

Då människor lider och far illa därför att systemet kräver eller förutsätter vissa saker, som till exempel konkurrensutsättning och upphandling, är det inte människorna som bör ses över utan systemet.
Då enskilda människor av kött och blod lider och far illa därför att de förvandlas till anonyma siffror, statistik och ekonomiskt relaterade enheter hjälper det inte att skylla på statistiken eller hänvisa till att det allmänt taget går bra.
Det gäller inte endast alla samhällssektorer och alla åldersgrupper.

Då människor far illa måste vi fråga oss vad det beror på, våga erkänna våra misstag och rätta till dem.
Det gäller inte minst våra grundläggande prioriteringar.

Stig Kankkonen



Mikael Lindfelt är professor i systematisk teologi och dekanus för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid ÅA.

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11
Valpanelerna har varit för snälla, säger Kari Latvus och hoppas på vassare frågor inför andra omgången.

Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34
Det ser ut att bli en spännande andra omgång i ärkebiskopsvalet. Vem ärver Heli Inkinens, Ville Auvinens och Ilkka Kantolas röster?

ärkebiskopsval. Borgå stifts biskop Björn Vikström och Esbo stifts biskop Tapio Luoma har gått vidare till ärkebiskopsvalets andra omgång. – Nu gäller det att kavla upp ärmarna, säger biskop Björn Vikström. 8.2.2018 kl. 15:05
Thomas Erikson är föreläsare och författare. Han har också skrivit thrillers.

psykopater. Beteendevetaren Thomas Erikson menar att vi träffar så många personer med psykopatiska drag att vi måste klara av att känna igen dem. 2.2.2018 kl. 09:20
Ilkka Kantolas kandidatur i ärkebiskopsvalet väckte förvåning i vissa kretsar. "Kyrkan är mitt hem" säger han själv.

ärkebiskopsval 2018. Ilkka Kantola är redo att förena sina riksdagserfarenheter och sin kärlek till kyrkan i en comeback i kyrkans lila. 30.1.2018 kl. 15:17
UK:s presidium, från vänster Ossian Beukelman, Kajsa Lassila, Fredrik Kass (KCSA) och Måns Vikström.

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29
Ville Auvinen talar flytande svenska tack vare studierna vid Åbo Akademi.

ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08
Anton Lundholm är född och uppvuxen i Småland, men bor idag i Stockholm.

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44
Hans Boije är diplomingenjör och teologis magister.

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37
Tom Tiainen

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54
Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53
Miika Auvinen

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04
– Det jag gillar med hösten är att vi får en chans till nystart, vi börjar från tomt bord, säger Ann-Britt Bonns.

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16
Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11