Om att han blir hon

Ledare. Nu har Olli Aalto fattat beslutet att bli kvinna. Medicinskt är leddet inget större problem. Efter nödvändiga behandlingar och kirurgiska ingrepp blir han kvinna.
Juridiskt är det inte heller något problem. Ett beslut i magistraten och han blir hon och heter Marja-Sisko Aalto.
4.12.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I samband med att kyrkoherde Olli Aalto och biskopen i S:t Michels stift Voitto Huotari tillsammans mötte massmedierna med anledning av könsbytesfrågan tangerades utöver de medicinska och juridiska aspekterna också teologiska frågeställningar.Tangerades är ordet. Det visade sig nämligen att de teologiska reflektionerna kring Aaltos könsbyte hade lyst med sin frånvaro. Också i den kyrkliga kontexten var det följaktligen medicinen och juridiken som gällde.

En förklaring till detta kom biskop Huotari med då han konstaterade att frågan om könsbyte inte är en fråga som har med vår frälsning att göra och att det teologiska därför inte ska överbetonas eller överdramatiseras.
Samtidigt konstaterade han dock att det finns all anledning för kyrkan att nu inleda en djup och bred teologisk diskussion om de teologiska frågor som transsexualitet och könsbyte väcker.

De flesta torde vara överens med biskop Huotari om att vår frälsning inte är beroende av sexuell läggning eller sexuella preferenser. Den är beroende av endast och enbart av Kristi frälsningsgärning och att vi tar emot Kristus som vår frälsare.
Frågan är vad detta enda som vår frälsning står och faller med innebär. Konkret kunde frågan till exempel formuleras så här: vilka konsekvenser har det för mitt liv att jag tar emot den frälsning som Gud av nåd bjuder mig?

Bland annat i fråga om läggning och preferenser, och då inte endast de sexuellt relaterade, är frågan angelägen och svår.
En gräns som det har visat sig vara svårt att först dra och sedan komma ihåg är den mellan vad man är och vad man gör. En annan gräns som blivit allt mera flytande är den mellan vad vi vill och vad Gud vill.

Utvecklingen förefaller allmänt gå mot att människan ser det som rätt och riktigt att leva ut allt det som finns inom henne. Det sker också allt oftare med motiveringen att Bibelns och tidigare generationers gränsdragningar är tidsbundna och dikterade i avsaknad av den kunskap som vi i dag har.
Vi vill med andra ord göra det vi upplever oss vara och vi gör det med motiveringen att vi äger kunskaper som kan leda oss rätt.

Försöker man isolera frågan om frälsning till något som mer eller mindre saknar beröringspunkter med vilka val vi gör och hur vi lever vårt liv kan också frågan om till exempel könsbyte göras till en medicinsk, juridisk och allmänmänsklig fråga.
Gör man frågan om frälsning till en fråga som har konsekvenser för vilka val vi gör och hur vi lever vårt liv blir situationen en helt annan. Då är det inte längre endast eller ens primärt fråga om medicin och juridik.

Då väcks frågor som har att göra till exempel med om det är rätt att göra allt det vi medicinskt kan göra, om vi som kristna kan acceptera och leva enligt vilka lagar som helst och om vårt förstånd verkligen räcker till för att vägleda oss genom tiden till evigheten.
Eller är det kanske så att Gud i alla fall har satt gränser för vad människan får göra, att det kanske finns lagar som strider mot Guds vilja? Är kanske trots allt vår kunskap fortfarande begränsad så att den inte alltid och till alla delar leder rätt?

Bibelns besked i dessa frågor är klart. Vår kunskap är ett styckverk, Guds dårskap är visare än människor.
Naturligtvis ska vi fullt ut använda det förstånd som Gud har gett oss, men samtidigt bör vi vara medvetna om dess begränsningar och vårt behov av vägledning. Och därmed ställs vi inför frågan var den vägledningen finns att fås.
Kyrkoordningen ger besked: Kyrkan fasthåller som sitt högsta rättesnöre den i dess bekännelseskrifter uttryckta principen, att all lära i kyrkan ska prövas och bedömas enligt Guds heliga ord.

Vad detta i fråga om till exempel könsbyte innebär för kyrkan och vilka slutsatser som dras återstår att se.

Stig Kankkonen



DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13