Stiftets ombud jobbar vidare

Kyrka. Hur ska vi ha det i kyrkan i dag? Diskussionen på höstens kyrkomöte rörde allt från budget till strategi. 11.11.2008 kl. 00:00

Malena Holmström

Svensk service, kyrkans delaktighet på webben och parokialprincipen var några av de ämnen som engagerade kyrkomötesombuden i Borgå stift.

Pappershögarna på kyrkomötet är många och tunga. Tyngst väger handlingarna om tjänstemannarättsliga bestämmelser, men så är också frågan av vittgående betydelse.

I plenisalen är stämningen koncentrerad. Namnen på ombud som bett om ordet annonseras ut på en stor skärm och bytet av talare fungerar smidigt. Efter avslutad debatt flyttar snacket ut från plenisalen till korridorer och cafeterior, vidare till utskottsmöten och sedan tillbaka i plenisalen igen. Själva beslutsgången kan ta år i anspråk.

– Intensivt men intressant, är den svenska ombudsgruppens samfällda kommentar.

Vältrimmad mötesapparat

– Kyrkomötet sköts professionellt, mötesapparaten är vältrimmad, berömmer Peter Lindbäck som inledde sin första ombudsperiod i maj. Men visst tar det tid att vara ombud, så där en månad per år när man räknar in vår- och höstsessionen, förberedelser och utskottsmöten mellan samlingarna. Jag sitter i lagutskottet, men engagerar mig i alla frågor som behandlas. Här skapar man nätverk och jag informerar sedan mina åländska nätverk om vad som besluts.

Lindbäck är nöjd över att de åländska synpunkterna han framfört tagits på allvar.

– Nu ska också åländska museiverket alltid höras till exempel när det gäller skyddet för kyrkliga byggnader.

Han välkomnar en modernisering av tjänstemannalagen, som handlar om bland annat arbetsförhållanden, jämnställdhet och diskriminering.

– Diskussionen förs i något förtäckta ord. Själv har jag inga problem med vare sig kvinnliga präster eller homopar. Såsom jag ser det skapade Gud alla mänskor olika, men kyrkan ska behandla alla lika, säger den åländska landshövdingen som i landskapsregeringen vant sig vid ett konsekvent jämställdhetstänkande.

En modernare kyrka?

Åsa A. Westerlund lyfter gärna fram kyrkomötets behandling av nätbaserade projekt: ett heltäckande medlemsregister, den gemensamma ekonomi- och löneadministrationscentralen HeTa samt Andligt liv på webben. Det sistnämnda handlar om att anställa en person som är en närvarande samtalspartner på nätsajter – ett jobb som måste göras under sena timmar om man ska vara med i reatid då samtalen förs.

– Kanske blir kyrkan litet modernare med de här projekten.

Henrik Perret, som har lång erfarenhet av att sitta i kyrkomötet, uppfattar tjänstemannapaketet som det mest angelägna ärendet.

– Jag hoppas på en fungerande och hållbar lösning för alla parter, säger han.

I övrigt lyfter Perret, liksom biskop Gustav Björkstrand, fram diskussionen kring parokialprincipen och personförsamlingar. Den aktuella debatten handlar om tanken att luckra upp bestämmelserna kring församlingstillhörighet.

– Till exempel inom en samfällighet kunde man ha rätt att välja församling oberoende av var man bor, säger Björkstrand och efterlyser ökad flexibilitet. Att slaviskt följa kommungränserna anser han inte heller nödvändigt.

Service på svenska

Också Helene Liljeström sitter sin första period i kyrkomötet. En hel del av frågeställningarna är bekanta för henne genom arbetet som kyrkoherde.

– Ekonomireformen kommer att beröra de lokala församlingarna mycket konkret. Här finns alltjämt många öppna frågor. Fastän än del av jobbet skyfflas över i en central behövs ändå en ekonomisk expert på det lokala planet. Och så vår standardfråga: Hur garanteras service på svenska? säger Sibboherden.

I övrigt nämner också hon parokialprincipen och Andligt liv på webben som de mest angelägna bland kyrkomötets många viktiga ärenden.

Görel Ahlnäs, även hon nyvald delegat, framhåller liksom Liljeström vikten av att svenskspråkiga församlingar får stöd i ekonomiska frågor på sitt modersmål. Hon välkomnar också tjänstemannalagen.

– Den handlar inte om teologi, utan om hur arbetet i praktiken går till i kyrkan. Vi måste väl kunna samarbeta och vara jämlika i kyrkan, vi följer ju redan nu kollektivavtalet.

Ahlnäs hör också till dem som undertecknat förslaget om att anställa en mediepräst vid radiokanalen Radio Dei.

– Kanalen når också dem som inte annars går i kyrkan, bland annat medelålders män, säger Ahlnäs.

För Stig Kankkonen var ett av de stora glädjeämnena beslutet att grunda ett framtidsutskott.

– I och med ett framtidsutskott kan kyrkomötets roll som aktiv samhällsdebattör bli verklighet och utvecklas, säger Kankkonen som under sessionen i våras tillsammans med Leif Nummela lämnade in ett initiativ i frågan.

Han applåderar också att beslutet om utstkottet även omfattade en bestämmelse om att kyrkostyrelsen för varje mandatperiod ska avge en framtidsredogörelse.

Kristina Fernström och Marina Wiik



Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Militära experter tillkallades till Pedersöre församlingshem i går för att ta hand om en krigstida granat som hittades i närheten av ingången till pastorskansliet i Kyrkostrand. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Pressträffar med medierna, andlig fördjupning och smarta förvaltningsstrategier. Den stora utmaningen för stiftets biskop och domkapitlet är ändå att inspirera dem som jobbar i kyrkan att hålla ångan uppe. 17.8.2011 kl. 00:00

I den här versionen sjuger församlingsvärd Anette M. Karlsson "Day by day" medan Fredrik Erlandsson spelar Eric Claptons låt "Tears in heaven". Två låtar på samma gång!

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08
Sibbo gamla kyrka håller öppet som vanligt i sommar.

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03
Kyrkomötet hålls två gånger per år.

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33
Kommer vårt samhälle att präglas av solidaritet med de som drabbas hårdast också efter coronapandemin, frågar sig Carolin Ahlvik-Harju.

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54